Strukturundersökningen
I juni ska Sveriges 61 000 lantbrukare svara på en undersökning som ger besked om hur jordbruket utvecklas i olika inriktningar och i olika regioner. Undersökningen är ett viktigt underlag för politiska beslut och prioriteringar. Frågorna handlar om arealer, djur, sysselsättning med mera.
Vad är Strukturundersökningen?
Strukturundersökningen är en EU-reglerad undersökning som genomförs vid tre tillfällen under en tioårsperiod. Åren som den genomförs är de år som avslutas med 0, 3 eller 6, alltså 2020, 2023, 2026, 2030, 2033 och så vidare. De år som avslutas med en nolla genomförs undersökningen i större delen av världen enligt överenskommelser i FN:s organ för jordbruksfrågor, FAO.
Eftersom undersökningarna görs regelbundet och med samma metodik resulterar de i hög kvalitativ och jämförbar statistik även på kommun- och länsnivå både inom och mellan medlemsländerna.
I Sverige har strukturundersökningar genomförts även innan EU-inträdet. Genom strukturundersökningarna får vi en bra bild av hur det svenska jordbruket utvecklas utifrån en mängd olika faktorer. Jordbruket är en mycket viktig del av samhället då den bidrar till att vi har en livsmedelsproduktion.
Anvisningar till Strukturundersökningen 2023
1. Behöver du svara på undersökningen?
Svara på om du har bedrivit jordbruk eller inte under 2023.
- Om du har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen, kryssar du i den eller de "Ja"-rutor som passar och fortsätter sedan med fråga 3 och resten av enkäten.
- Om du inte har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen kryssar du i alla tre "Nej"-rutor. Fyll sedan i orsaken till detta under fråga 2 samt eventuellt nya kontaktuppgifter i fråga 3 (om jordbruket till exempel har nya ägare). Du är nu klar och kan skicka in dina uppgifter.
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Åkermark | Mark som är lämplig att plöja. Den kan användas till växtodling, bete eller ligga i träda. |
| Betesmark | Mark som är lämplig för bete men som inte är lämplig att plöja. |
| Jordbruksmark | Summan av åker- och betesmark. |
| Trädgårdsodling | Odling av köksväxter, bär, frukt samt plantskole- och prydnadsväxter, men inte potatis, konservärtor eller torkade ärtor och bönor. |
2. Om du svarat "Nej" på alla alternativ i fråga 1
Om du svarade nej på alla tre alternativen i fråga 1 så fyller du i orsaken här.
3. Jordbrukare och kontaktperson
Kontrollera de förtryckta uppgifterna. Om de inte stämmer kryssa i respektive "Ta bort"-ruta och fyll i dina nya uppgifter. Om du inte längre brukar jordbruket skriver du in den nya brukarens personuppgifter.
Om jordbruket drivs som ett dödsbo ska dödsboet anges som jordbrukare, inte förvaltaren eller någon av de enskilda delägarna i dödsboet.
Jordbrukaren är den person som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket.
4. Ytterligare kontakter med Jordbruksverket
Här vill vi få in personnummer och/eller namn på de personer som nu eller tidigare har representerat jordbruket i kontakter med Jordbruksverket. Det kan vara i samband med rapportering i CDB, anläggningsnummer (PPN/SE-nummer) eller SAM‑ansökan. Konsulter räknas inte som representanter.
Kontrollera de förtryckta uppgifterna, kryssa i "Ta bort" för de personer som inte längre är aktuella och skriv in nya personer som tillkommit.
Uppgifterna är viktiga för att vi ska kunna hämta så många uppgifter som möjligt ur våra register till denna och andra undersökningar. På så sätt kan vi till exempel hämta uppgifter om grödarealer från SAM och uppgifter om antal nötkreatur från CDB. Då behöver inte du ge oss den informationen i denna undersökning.
5. Driftsledare på jordbruket
Vem är driftsledare på jordbruket?
Driftsledaren är den person som är ansvarig för jordbrukets dagliga drift.
Svara på denna fråga genom att redovisa vem som är driftsledare på företaget. Om flera delar på ansvaret, välj den som lägger mest arbetstimmar i jordbruksverksamheten.
Kategori | Förklaringar |
|---|---|
Jordbrukaren (avser samma som i fråga 3) | Jordbrukare är den personen som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket. |
Make/maka/sambo till jordbrukaren | |
Annan familjemedlem till jordbrukaren | Barn och barnbarn (födda senast år 2007), föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon med partners. |
Annan stadigvarande sysselsatt | Regelbundet sysselsatt i företaget under perioden juni 2022–maj 2023, som inte passar in under ovan nämnda kategorier. |
Flera driftsledare på jordbruket?
Om flera familjemedlemmar delar på ansvaret för den dagliga driften på jordbruket, redovisa då om ansvaret delas med make/maka/sambo till jordbrukaren eller en annan familjemedlem.
Uppgifter om driftledaren
Redovisa kön, födelseår, vilket år som driftsledaren blev driftsledare samt antalet arbetstimmar som driftsledaren lägger ner i jordbruket under ett år.
Markera också om driftsledaren har gått någon form av yrkesinriktad fortbildning under perioden juni 2022–maj 2023.
6. Kundnummer enligt SAM 2023
Fyll i kundnumren från SAM-ansökan 2023 för samtliga SAM-ansökningar som gäller den mark som jordbruket brukar. Det gäller även mark som någon annan sökt stöd för. Fyll i hela kundnumren, som består av 1–2 länsbokstäver följt av 2–5 siffror.
7. Brukade arealer
Från SAM-ansökan hämtar vi totala arealer och arealer per gröda. Uppgifter om arrenderade arealer, skog och övrig mark kan vi inte hämta från något register. Det gäller även arealer som det inte söks stöd för.
Här vill vi veta hur stora arealer mark som jordbruket brukade den 1 juni 2023.
Räkna med ägd och arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort mark du arrenderar ut. Redovisa all mark, oavsett om du sökt stöd för den eller inte. Mark som ligger i träda samt åkermark som används till bete redovisas som åkermark.
| Begrepp | Förklaringar |
|---|---|
| Åkermark | Redovisa all mark du brukar som är lämplig att plöja, oavsett om den används till växtodling, energiskog, bete eller om den ligger i träda. Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark som arrenderas ut till någon annan. |
| -varav arrenderad åkermark | Redovisa hur mycket av den åkermark jordbruket brukar som arrenderas av någon annan, inklusive gratisarrenden. |
| Betesmark | Redovisa all mark du brukar som är lämplig för bete, men som inte är lämplig att plöja. Slåtteräng ingår i betesmark. Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark du arrenderar ut. |
| -varav arrenderad betesmark | Redovisa hur mycket av den betesmark du brukar som du arrenderar av någon annan, inklusive gratisarrenden. |
| Ägd skogsmark | Redovisa hur mycket skogsmark du äger. Skogsmark är mark som i huvudsak används för virkesproduktion. Energiskog redovisas som åkermark. |
| Övrig mark | Redovisa all mark som företaget har tillgång till men som inte är lämplig för vare sig växtodling, bete eller virkesproduktion. Exempel på sådan mark är:
|
8. Trädgårdsodling
Redovisa hur stor frilandsareal och/eller växthusyta som företaget använder för odling av olika typer av trädgårdsväxter till försäljning.
Som trädgårdsväxter räknas köksväxter, bär, frukt, plantskoleväxter och prydnadsväxter av alla slag, men inte potatis, konservärtor eller bönor och ärtor för torkning.
Om du skördat flera omgångar från samma areal redovisar du bara den
största omgångens areal (inte summan av omgångarnas areal).
Som tunnel räknas fasta eller flyttbara tunnlar som man kan stå under, inte plast som ligger på marken.
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Frilandsareal utan tunnel, hektar | Här redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland, där du inte använt tunnlar när du odlat. Arealen redovisas i hektar. |
| Frilandsareal med tunnel, hektar | Här redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland som under hela eller större delen av odlingen skett under tunnel. Arealen redovisas i hektar. |
| Växthusyta med odling, kvadratmeter | Redovisa den växthusyta som använts för odling av trädgårdsväxter. Tunnelodling på friland redovisar du inte här utan under Frilandsodling med tunnel. Ytan redovisas i kvadratmeter. |
9. Certifierad ekologisk produktion
Om jordbruket bedriver ekologisk odling eller djurhållning redovisar du kundnumret hos det kontrollorgan som jordbruket är anslutet till. Vi kan då hämta uppgifter om din ekologiska produktion från ditt kontrollorgan vilket gör att du inte behöver lämna detaljerade uppgifter i denna undersökning.
Redovisa även om jordbruket har konventionell odling och/eller djurhållning.
10. Bevattning av jordbruksmark
Redovisa om du har haft tillgång till utrustning för att bevattna någon del av din jordbruksmark (åker- och betesmark, men inte växthusodlingar) under 2023. Om så var fallet redovisar du också hur stor areal du i så fall kunde bevattna.
I frågan Har jordbruket tillgång till utrustning för bevattning? redovisar du om jordbruket hade tillgång till bevattningsutrustning under 2023. Om “Nej”, gå vidare till fråga 11.
I frågan Hur stora arealer jordbruksmark kan bevattnas med den bevattningsutrustning och den normala vattentillgången som jordbruket har? redovisar du hur stor areal av jordbrukets brukade jordbruksmark (åker- och betesmark) som kan bevattnas med den utrustning och vattentillgång som jordbruket har.
11. Jordbruket bedriver djurhållning av nötkreatur, grisar, får, fjäderfä eller hästar.
Om jordbruket inte bedriver någon djurhållning svarar du ”Nej”. Gå därefter till fråga 12 om anläggningsnummer, du är sedan klar och kan skicka in dina uppgifter.
12. Anläggningsnummer (tidigare produktionsplatsnummer/PPN/SE-nummer)
Kontrollera att eventuella förtryckta nummer stämmer och att inga nummer saknas. Om något av de förtryckta numren är fel sätt då ett kryss i rutan ”Ta bort” efter numret. Om det finns fler anläggningsnummer än de som är förtryckta på jordbruket, fyll då i de som saknas. För nötkreatur inhämtar vi samtliga uppgifter om antal djur från nötkreatursregistret (CDB).
13. Antal grisar (1 juni 2023)
Redovisa antalet grisar av olika slag som fanns på jordbruket den 1 juni 2023. Om jordbruket tillfälligt hade färre antal slaktgrisar än normalt just den 1 juni, redovisar du också hur många grisar som ingår i en normal uppfödningsomgång.
För uppfödningssystem med pooler eller ringar och satellitbesättningar ska poolerna och ringarna redovisa antalet suggor medan satellitbesättningarna ska redovisa antalet smågrisar.
14. Antal får och lamm (1 juni 2023)
Här redovisar du hur många tackor, baggar och lamm som fanns på jordbruket den 1 juni 2023. Som tackor och baggar räknas de får som är ett år eller äldre vid räkningsdatumet, medan samtliga djur som är yngre än ett år räknas som lamm.
Fyll även i antalet lamm som är födda under 2023.
15. Antal fjäderfän (1 juni 2023)
Redovisa antalet fjäderfän som fanns på jordbruket den 1 juni 2023. Om jordbruket hade färre höns eller slaktkycklingar än normalt den 1 juni (på grund av uppehåll mellan omgångar eller liknande), redovisar du också hur många höns respektive slaktkycklingar som ingår i en normal uppfödningsomgång.
Som höns räknas både höns för uppfödning av kycklingar och höns för äggproduktion.
16. Antal hästar (1 juni 2023)
Redovisa det totala antalet hästar, både egna och andras, som betade på jordbrukets mark eller fanns i jordbrukets stall den 1 juni 2023.
Räkna inte med egna hästar som var på bete på någon annans mark eller som var placerade i någon annans stall den 1 juni 2023.
1. Behöver du svara på undersökningen?
Svara på om du har bedrivit jordbruk eller inte under 2023.
- Om du har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen, kryssar du i den eller de ja-rutor som passar och fortsätter sedan med fråga 3 och resten av blanketten.
- Om du inte har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen kryssar du i alla tre nej‑rutor. Fyll sedan i orsaken till detta under fråga 2 samt eventuellt nya kontaktuppgifter i fråga 3 (om jordbruket till exempel har nya ägare). Du är nu klar och kan skicka in dina uppgifter.
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Åkermark | Mark som är lämplig att plöja. Den kan användas till växtodling, bete eller ligga i träda. |
| Betesmark | Mark som är lämplig för bete men som inte är lämplig att plöja. |
| Jordbruksmark | Summan av åker- och betesmark. |
| Trädgårdsodling | Odling av köksväxter, bär, frukt samt plantskole- och prydnadsväxter, men inte potatis, konservärtor eller torkade ärtor och bönor. |
2. Om du svarat "Nej" på alla alternativ i fråga 1
Om du svarade "Nej" på alla tre alternativen i fråga 1 så fyller du i orsaken här.
3. Jordbrukare och kontaktperson
Kontrollera de förtryckta uppgifterna. Om de inte stämmer kryssa i respektive ta bort-ruta och fyll i dina nya uppgifter. Om du inte längre brukar jordbruket skriver du in den nya brukarens personuppgifter.
Om jordbruket drivs som ett dödsbo ska dödsboet anges som jordbrukare, inte förvaltaren eller någon av de enskilda delägarna i dödsboet.
Jordbrukaren är den person som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket.
4. Ytterligare kontakter med Jordbruksverket
Vi vill få in personnummer och/eller namn på de personer som nu eller tidigare har representerat jordbruket i kontakter med Jordbruksverket. Det kan vara i samband med rapportering i CDB, ansökan om anläggningsnummer (PPN/SE‑nummer) eller vid SAM‑ansökan. Konsulter räknas inte som representanter.
Kontrollera de förtryckta uppgifterna, kryssa i "Ta bort" för de personer som inte längre är aktuella och skriv in nya personer som tillkommit.
Uppgifterna är viktiga för att vi ska kunna hämta så många uppgifter som möjligt ur våra register till denna och andra undersökningar. På så sätt kan vi till exempel hämta uppgifter om grödarealer från SAM och uppgifter om antal nötkreatur från CDB. Då behöver inte du ge oss den informationen i denna undersökning.
5. Kundnummer enligt SAM 2023
Fyll i kundnumren från SAM‑ansökan 2023 för samtliga SAM‑ansökningar som gäller den mark som jordbruket brukar. Det gäller även mark som någon annan sökt stöd för. Fyll i hela kundnumren, som består av 1–2 länsbokstäver följt av 2–5 siffror.
6. Brukade arealer
Från SAM‑ansökan hämtar vi totala arealer och arealer per gröda. Uppgifter om arrenderade arealer, skog och övrig mark kan vi inte hämta från något register. Det gäller även arealer som det inte söks stöd för.
Här vill vi veta hur stora arealer mark som jordbruket hade tillgång till den 1 juni 2023.
Räkna med ägd och arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort mark du arrenderar ut.
Redovisa all mark, oavsett om du sökt stöd för den eller inte. Mark som ligger i träda samt åkermark som används till bete redovisas som åkermark.
| Begrepp | Förklaringar |
|---|---|
| Åkermark | Redovisa all mark du brukar som är lämplig att plöja, oavsett om den används till växtodling, energiskog, bete eller om den ligger i träda. Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark som arrenderas ut till någon annan. |
| -varav arrenderad åkermark | Redovisa hur mycket av den åkermark jordbruket brukar som arrenderas av någon annan, inklusive gratisarrenden. |
| Betesmark | Redovisa all mark du brukar som är lämplig för bete, men som inte är lämplig att plöja. Slåtteräng ingår i betesmark. Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark du arrenderar ut. |
| -varav arrenderad betesmark | Redovisa hur mycket av den betesmark du brukar som du arrenderar av någon annan, inklusive gratisarrenden. |
| Ägd skogsmark | Redovisa hur mycket skogsmark du äger. Skogsmark är mark som i huvudsak används för virkesproduktion. Energiskog redovisas som åkermark. |
| Övrig mark | Redovisa all mark som företaget har tillgång till men som inte är lämplig för vare sig växtodling, bete eller virkesproduktion. Exempel på sådan mark är:
|
7. Trädgårdsodling
Redovisa hur stor frilandsareal och/eller växthusyta som företaget använder för odling av olika typer av trädgårdsväxter till försäljning.
Som trädgårdsväxter räknas köksväxter, bär, frukt, plantskoleväxter och prydnadsväxter av alla slag, men inte potatis, konservärtor eller bönor och ärtor för torkning.
Om du skördat flera omgångar från samma areal redovisar du bara den
största omgångens areal (inte summan av omgångarnas areal).
Som tunnel räknas fasta eller flyttbara tunnlar som man kan stå under, inte plast som ligger på marken.
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Frilandsareal utan tunnel, hektar | Här redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland, där du inte använt tunnlar när du odlat. Arealen redovisas i hektar. |
| Frilandsareal med tunnel, hektar | Här redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland som under hela eller större delen av odlingen skett under tunnel. Arealen redovisas i hektar. |
| Växthusyta med odling, kvadratmeter | Redovisa den växthusyta som använts för odling av trädgårdsväxter. Tunnelodling på friland redovisar du inte här utan under Frilandsodling med tunnel. Ytan redovisas i kvadratmeter. |
8. Certifierad ekologisk produktion
Om jordbruket bedriver ekologisk odling eller djurhållning redovisar du kundnumret hos det kontrollorgan som jordbruket är anslutet till under 2023. Vi kan då hämta uppgifter om din ekologiska produktion från ditt kontrollorgan vilket gör att du inte behöver lämna detaljerade uppgifter i denna undersökning.
Redovisa även om jordbruket har konventionell odling och/eller djurhållning.
9. Bevattning av jordbruksmark
Redovisa om du har haft tillgång till utrustning för att bevattna någon del av din jordbruksmark (åker- och betesmark, men inte växthusodlingar) under 2023. Om så var fallet redovisar du också hur stor areal du i så fall kunde bevattna.
I frågan Har jordbruket tillgång till utrustning för bevattning? redovisar du om jordbruket hade tillgång till bevattningsutrustning under 2023. Om “Nej” kan du gå vidare till fråga 10.
I frågan Hur stora arealer jordbruksmark kan bevattnas med den bevattningsutrustning och den normala vattentillgången som jordbruket har? redovisar du hur stor areal av jordbrukets brukade jordbruksmark (åker- och betesmark) som kan bevattnas med den utrustning och vattentillgång som jordbruket har.
10. Dränering av jordbruksmark
I frågan Hur många hektar av den brukade jordbruksmarken är dränerad genom markavvattningsanläggningar? redovisar du jordbruksmark (åker- och betesmark) där det finns dränering som är artificiellt gjort. Självdränerad mark ska inte ingå.
Begrepp | Förklaring |
|---|---|
Markavvattnings-anläggningar | Täckdikning, öppna och kulverterade diken, fördjupade vattendrag samt invallning. Med kulverterade diken avses rörledning som avleder dräneringsvattnet från fältet till nedströms liggande sjöar |
Systemtäckdikad mark | Mark med dräneringsledningar i regelbundet mönster över hela arealen. Som systemtäckdikad areal skall således inte arealer försedda med enstaka täckdiken räknas. |
Självdränerande mark | Mark som är så pass genomsläpplig att den är tillfredsställande dränerad utan täckdikning. |
11. Jordbruket bedriver djurhållning av nötkreatur, grisar, får, fjäderfä eller hästar.
Om jordbruket inte bedriver någon djurhållning svarar du ”Nej”. Gå därefter till fråga 12 om anläggningsnummer och fortsätt sedan med fråga 17.
12. Anläggningsnummer (tidigare produktionsplatsnummer/PPN/SE-nummer)
Kontrollera att eventuella förtryckta nummer stämmer och att inga nummer saknas. Om något av de förtryckta numren är fel sätt då ett kryss i rutan "Ta bort" efter numret. Om det finns fler anläggningsnummer på jordbruket än de som är förtryckta, fyll då i de som saknas.
Har jordbruket fler anläggningsnummer än vad som får plats fyller du i de nummer som inte ryms under Övriga upplysningar sist i enkäten.
13. Antal grisar (1 juni 2023)
Redovisa antalet grisar av olika slag som fanns på jordbruket den 1 juni 2023. Om jordbruket tillfälligt hade färre antal slaktgrisar än normalt just den 1 juni, redovisar du också hur många grisar som ingår i en normal uppfödningsomgång i rutan ”Normal uppfödningsomgång”.
För uppfödningssystem med pooler eller ringar och satellitbesättningar ska poolerna och ringarna redovisa antalet suggor medan satellitbesättningarna ska redovisa antalet smågrisar.
14. Antal får och lamm (1 juni 2023)
Här redovisar du hur många tackor, baggar och lamm som fanns på jordbruket den 1 juni 2023. Som tackor och baggar räknas de får som är ett år eller äldre, medan samtliga djur som är yngre än ett år räknas som lamm.
Fyll även i antalet lamm som är födda under 2023.
15. Antal fjäderfän (1 juni 2023)
Här redovisar du antalet fjäderfän av olika slag som fanns på jordbruket den 1 juni 2023. Om jordbruket hade färre höns eller slaktkycklingar än normalt den 1 juni (på grund av uppehåll mellan omgångar eller liknande), redovisar du också hur många höns respektive slaktkycklingar som ingår i en normal uppfödningsomgång i rutorna ”Normal uppfödningsomgång”.
Som höns räknas både höns för äggproduktion och uppfödning av slaktkycklingar.
16. Antal hästar (1 juni 2023)
Redovisa det totala antalet hästar som fanns på jordbrukets brukade mark eller i jordbrukets stall den 1 juni 2023.
Räkna såväl egna hästar som installade hästar (ej ägda av jordbruket men placerade i ert jordbruks stall) och hästar som gick på bete på er brukade mark den 1 juni 2023.
Räkna inte med egna hästar som var på bete på någon annans mark eller som var placerade i någon annans stall den 1 juni 2023.
17. Jordbrukare, familjemedlemmar och övriga stadigvarande sysselsatta
Här redovisar du sysselsättningen för jordbrukaren, familjemedlemmar och övriga personer som var stadigvarande sysselsatta i jordbruket under perioden juni 2022–maj 2023, oavsett om arbetet varit avlönat eller ej.
Ta bara med personer födda år 2007 eller tidigare.
| Begrepp | Förklaringar |
|---|---|
| Jordbrukare | Ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket. Om du har delat ansvar väljer du själv vem du sätter som jordbrukare. |
| Familjemedlem | Barn och barnbarn (födda senast år 2007), föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon med partners. |
| Stadigvarande sysselsatt | Regelbundet sysselsatt i företaget under perioden juni 2022–maj 2023. |
| Driftsledare | Ansvarig för företagets dagliga drift. Markera en eller flera personer. |
| Arbetstimmar i jordbruksverksamhet inklusive trädgårdsodling | Arbetstid i företagets jordbruksverksamhet, djurskötsel och trädgårdsodling, inklusive underhåll av maskiner och byggnader samt administration och planering. Räkna inte med tid för arbete i skogsbruk eller i kombinationsverksamhet (se fråga 20). |
| Inkomstbringande kombinationsverksamhet | Ange om respektive person har arbetat i företagets kombinationsverksamhet (se fråga 20) under perioden juni 2022‑maj 2023. |
| Annan inkomstbringande verksamhet på eller utanför företaget | Ange om respektive person har haft ett inkomstbringande arbete utanför företagets jordbruks- eller kombinationsverksamhet, till exempel lönearbete, eget företagande eller arbete i skogsbruk. |
| Huvudsyssla | En aktivitet som upptar lika mycket eller mer tid än jordbruksverksamheten. |
| Bisyssla | En aktivitet som upptar mindre tid än jordbruksverksamheten. |
18. Tillfälligt sysselsatta i jordbruket och inhyrd personal
Under rubriken Tillfälligt sysselsatta i jordbruket redovisar du hur många personer födda år 2007 eller tidigare som varit tillfälligt sysselsatta i jordbruksverksamheten, trädgårdsodlingen eller skötsel av lantbruksdjur under perioden juni 2022–maj 2023, fördelat på män och kvinnor.
Redovisa också den sammanräknade arbetstiden, antingen som timmar eller som dagar. Räkna även med oavlönat arbete, till exempel praktikanter. Inhyrd personal (från till exempel maskinstationer eller personalföretag) räknas däremot inte med här, utan redovisas separat under ”Inhyrd personal” i rutan nedanför.
Under Inhyrd personal redovisar du hur många personer som varit inhyrda från andra företag (till exempel avbytare, maskinstationer eller personalföretag) för att arbeta i din jordbruksverksamhet, trädgårdsodling eller skötsel av lantbruksdjur. Redovisa också den sammanräknade arbetstiden, antingen som timmar eller som dagar.
19. Driftsledaren
Driftsledare är den/de personer som ansvarar för jordbrukets dagliga drift.
Svara på denna fråga genom att markera vem som har ansvaret för den dagliga driften. Om flera delar på ansvaret, välj den som lägger mest arbetstimmar i jordbruksverksamheten.
| Kategori | Förklaring |
|---|---|
| Jordbrukaren (avser samma som i fråga 3) | Jordbrukare är den personen som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket. |
| Make/maka/sambo till jordbrukaren | |
| Annan familjemedlem till jordbrukaren | Barn och barnbarn (födda senast år 2004), föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon med partners. |
| Annan stadigvarande sysselsatt | Regelbundet sysselsatt i företaget under perioden juni 2022–maj 2023, som inte passar in under ovan nämnda kategorier. |
20. Inkomstbringande kombinationsverksamhet
Kombinationsverksamhet är inkomstbringande aktiviteter där jordbrukets resurser (mark, byggnader, maskiner eller jordbruksprodukter) används.
Kryssa för den eller de verksamheter du utfört under perioden juni 2022–maj 2023 och fyll sedan i hur stor andel av jordbrukets totala omsättning som kommer från den samlade kombinationsverksamheten.
Observera att följande inte ska räknas som kombinationsverksamhet:
- Skogsbruk (till exempel arbete med produktion av timmer, massaved eller bränsle, skogsplantering eller annan föryngring och skogsförvaltning)
- Annan anställning utanför jordbruket
- Pension
Begrepp | Förklaring |
|---|---|
Jordbruksarbete på entreprenad | Arbete åt andra jordbruksföretag, till exempel gödselspridning eller tröskning. |
Annat arbete på entreprenad | Arbete som inte är jordbruksrelaterat, till exempel snöröjning eller transporter. |
Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter | All typ av turistrelaterad verksamhet där jordbrukets resurser används, till exempel logi, rekreationsaktiviteter och visningsverksamhet mot ersättning. |
Utbildning och omvårdnad | Här ingår rehabilitering (till exempel rehabilitering av sjukskrivna eller "grön omsorg"), skötsel av sällskapsdjur (hunddagis med mera). |
Förädling och försäljning av gårdsprodukter | All typ av förädling av jordbruksprodukter för försäljning, oavsett om råvaran kommer från det egna jordbruket eller inte, till exempel packeri, gårdsslakteri, gårdsmejeri, tillverkning av sylt eller beredning av fårskinn. |
Förädling av trä | Till exempel sågning av timmer. |
Produktion av förnybar energi för försäljning | Försäljning av till exempel ved, flis, pellets, biogas eller el från vind- eller solkraft. Räkna bara med energi som säljs vidare, inte sådant som enbart används inom jordbruket eller hushållet. |
Hantverk | Snickerier eller möbeltillverkning. |
Vattenbruk | Odling av fisk, kräftor, musslor med mera. |
Övrigt | Annan verksamhet som utnyttjar jordbrukets resurser, till exempel pälsdjursuppfödning eller vinterförvaring av husvagnar och båtar. |
21. Riskbedömning av arbetsplatsen
Vi vill veta om det har gjorts en riskbedömning av arbetsplatsen i syfte att minska risken för fysiska skador för personer som är sysselsatta i jordbruket samt besökare i jordbruket. En riskbedömning innebär att man undersöker
- Vad som kan orsaka skador
- Om skadorna helt kan undvikas, och om detta inte går
- Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits eller borde vidtas för att begränsa risken för fysiska skador.
Om en sådan riskbedömning gjorts vill vi också veta om resultatet sammanställts i ett skriftligt dokument.
1. Behöver du svara på undersökningen?
Svara på om du har bedrivit jordbruk eller inte under 2023.
- Om du har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen, kryssar du i den eller de ja-rutor som passar och fortsätter sedan med fråga 3 och resten av blanketten.
- Om du inte har bedrivit någon verksamhet som täcks in av alternativen kryssar du i alla tre nej-rutor. Fyll sedan i orsaken till detta under fråga 2 samt eventuellt nya kontaktuppgifter i fråga 3 (om jordbruket till exempel har nya ägare). Du är nu klar och kan skicka in dina uppgifter.
Begrepp | Förklaring |
|---|---|
Åkermark | Mark som är lämplig att plöja. Den kan användas till växtodling, bete eller ligga i träda. |
Betesmark | Mark som är lämplig för bete men som inte är lämplig att plöja. |
Jordbruksmark | Summan av åker- och betesmark. |
Trädgårdsodling | Odling av köksväxter, bär, frukt samt plantskole- och prydnadsväxter, men inte potatis, konservärtor eller torkade ärtor och bönor. |
2. Om du svarat "Nej" på alla alternativ i fråga 1
Om du svarade "Nej" på alla tre alternativen i fråga 1 så fyller du i orsaken här.
3. Jordbruksföretag och kontaktperson
Kontrollera de förtryckta uppgifterna. Om de inte stämmer kryssa i respektive "Ta bort"-ruta och fyll i dina nya uppgifter. Om du inte längre brukar jordbruket skriver du in den nya brukarens personuppgifter.
Om jordbruket drivs som ett dödsbo ska dödsboet anges som jordbrukare, inte förvaltaren eller någon av de enskilda delägarna i dödsboet.
Jordbrukaren är den person som har ekonomiskt och juridiskt ansvar för jordbruket.
4. Ytterligare kontakter med Jordbruksverket
Här vill vi få in personnummer och/eller namn på de personer som nu eller tidigare har representerat jordbruket i kontakter med Jordbruksverket, till exempel i samband med rapportering i CDB, anläggningsnummer (PPN/SE‑nummer) eller SAM‑ansökan.
Konsulter räknas inte som representanter och ska inte stå med här.
Kontrollera de förtryckta uppgifterna, kryssa i ”Ta bort” för de personer som inte längre är aktuella och skriv in nya personer som tillkommit.
De här uppgifterna är viktiga för att vi ska kunna hämta så många uppgifter som möjligt ur register till den här och andra undersökningar. På så sätt kan vi till exempel hämta uppgifter om grödarealer från SAM och uppgifter om antal nötkreatur från CDB.
5. Kundnummer enligt SAM 2023
Fyll i kundnumren från SAM‑ansökan 2023 för samtliga SAM‑ansökningar som gäller den mark som jordbruket brukar. Det gäller även mark som någon annan sökt stöd för. Fyll i hela kundnumren, som består av 1–2 länsbokstäver följt av 2–5 siffror.
6. Brukade arealer
Från SAM‑ansökan hämtar vi totala arealer och arealer per gröda. Uppgifter om arrenderade arealer, skog och övrig mark kan vi inte hämta från något register. Det gäller även arealer som det inte söks stöd för.
Här vill vi veta hur stora arealer mark som jordbruket hade tillgång till den 1 juni 2023.
Räkna med ägd och arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort mark du arrenderar ut. Redovisa all mark, oavsett om du sökt stöd för den eller inte. Mark som ligger i träda samt åkermark som används till bete redovisas som åkermark.
Begrepp | Förklaringar |
|---|---|
Åkermark | Redovisa all mark du brukar som är lämplig att plöja, oavsett om den används till växtodling, energiskog, bete eller om den ligger i träda. Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark som arrenderas ut till någon annan. |
-varav arrenderad åkermark | Redovisa hur mycket av den åkermark jordbruket brukar som arrenderas av någon annan, inklusive gratisarrenden. |
Betesmark | Redovisa all mark du brukar som är lämplig för bete, men som inte är lämplig att plöja. Slåtteräng ingår i betesmark. Inkludera arrenderad mark (även gratisarrenden), men räkna bort den mark du arrenderar ut. |
-varav arrenderad betesmark | Redovisa hur mycket av den betesmark du brukar som du arrenderar av någon annan, inklusive gratisarrenden. |
Ägd skogsmark | Redovisa hur mycket skogsmark du äger. Skogsmark är mark som i huvudsak används för virkesproduktion. Energiskog redovisas som åkermark. |
Övrig mark | Redovisa all mark som företaget har tillgång till men som inte är
Du kan uppskatta arealen övrig mark genom att dra ifrån arealerna åker-, betes- och skogsmark från företagets totala tillgängliga areal. |
7. Trädgårdsodling
Redovisa hur stor frilandsareal och/eller växthusyta som företaget använder för odling av olika typer av trädgårdsväxter till försäljning.
Som trädgårdsväxter räknas köksväxter, bär, frukt, plantskoleväxter och prydnadsväxter av alla slag, men inte potatis, konservärtor eller bönor och ärtor för torkning.
Om du skördat flera omgångar från samma areal redovisar du bara den
största omgångens areal (inte summan av omgångarnas areal).
Som tunnel räknas fasta eller flyttbara tunnlar som man kan stå under, inte plast som ligger på marken.
Begrepp | Förklaring |
|---|---|
Frilandsareal utan tunnel, hektar | Här redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland, där du inte använt tunnlar när du odlat. Arealen redovisas i hektar. |
Frilandsareal med tunnel, hektar | Här redovisar du arealen för odling av trädgårdsväxter på friland som under hela eller större delen av odlingen skett under tunnel. Arealen redovisas i hektar. |
Växthusyta med odling, kvadratmeter | Redovisa den växthusyta som använts för odling av trädgårdsväxter. Tunnelodling på friland redovisar du inte här utan under Frilandsodling med tunnel. Ytan redovisas i kvadratmeter. |
8. Certifierad ekologisk produktion
Om jordbruket bedriver ekologisk odling eller djurhållning redovisar du kundnumret hos det kontrollorgan som jordbruket är anslutet till under 2023. Vi kan då hämta uppgifter om din ekologiska produktion från ditt kontrollorgan vilket gör att du inte behöver lämna detaljerade uppgifter i denna undersökning.
Redovisa även om jordbruket har konventionell odling och/eller djurhållning.
9. Bevattning av jordbruksmark
Redovisa om du har haft tillgång till utrustning för att bevattna någon del av din jordbruksmark (åker- och betesmark, men inte växthusodlingar) under 2023. Om så var fallet redovisar du också hur stor areal du i så fall kunde bevattna.
I frågan Har jordbruket tillgång till utrustning för bevattning? redovisar du om jordbruket hade tillgång till bevattningsutrustning under 2023. Om “Nej” kan du gå vidare till fråga 10.
I frågan Hur stora arealer jordbruksmark kan bevattnas med den bevattningsutrustning och den normala vattentillgången som jordbruket har redovisar du hur stor areal av jordbrukets brukade jordbruksmark (åker- och betesmark) som kan bevattnas med den utrustning och vattentillgång som jordbruket har.
10. Dränering av jordbruksmark
I frågan Hur många hektar av den brukade jordbruksmarken är dränerad genom markavvattningsanläggningar? redovisar du jordbruksmark (åker- och betesmark) där det finns dränering som är artificiellt gjort. Självdränerad mark ska inte ingå.
Begrepp | Förklaring |
|---|---|
Markavvattnings-anläggningar | Täckdikning, öppna och kulverterade diken, fördjupade vattendrag samt invallning. Med kulverterade diken avses rörledning som avleder dräneringsvattnet från fältet till nedströms liggande sjöar och vattendrag. |
Systemtäckdikad mark | Mark med dräneringsledningar i regelbundet mönster över hela arealen. Som systemtäckdikad areal skall således inte arealer försedda med enstaka täckdiken räknas. |
Självdränerande mark | Mark som är så pass genomsläpplig att den är tillfredsställande dränerad utan täckdikning. |
11. Jordbruket bedriver djurhållning av nötkreatur, grisar, får, fjäderfä eller hästar.
Om jordbruket inte bedriver någon djurhållning svarar du ”Nej”. Gå därefter till fråga 12 om anläggningsnummer och fortsätt sedan med fråga 17.
12. Anläggningsnummer (tidigare produktionsplatsnummer/PPN/SE-nummer)
Kontrollera att eventuella förtryckta nummer stämmer och att inga nummer saknas. Om något av de förtryckta numren är fel sätt då ett kryss i rutan "Ta bort" efter numret. Om det finns fler anläggningsnummer på jordbruket än de som är förtryckta, fyll då i de som saknas.
Har jordbruket fler anläggningsnummer än vad som får plats i enkäten fyller du i de nummer som inte ryms under Övriga upplysningar sist i enkäten.
13. Antal grisar (1 juni 2023)
Redovisa antalet grisar av olika slag som fanns på jordbruket den 1 juni 2023. Om jordbruket tillfälligt hade färre antal slaktgrisar än normalt just den 1 juni, redovisar du också hur många grisar som ingår i en normal uppfödningsomgång i rutan Normal uppfödningsomgång.
För uppfödningssystem med pooler eller ringar och satellitbesättningar ska poolerna och ringarna redovisa antalet suggor medan satellitbesättningarna ska redovisa antalet smågrisar.
14. Antal får och lamm (1 juni 2023)
Här redovisar du hur många tackor, baggar och lamm som fanns på jordbruket den 1 juni 2023. Som tackor och baggar räknas de får som är ett år eller äldre, medan samtliga djur som är yngre än ett år räknas som lamm.
Fyll även i antalet lamm som är födda under 2023.
15. Antal fjäderfän (1 juni 2023)
Här redovisar du antalet fjäderfän av olika slag som fanns på jordbruket den 1 juni 2023. Om jordbruket hade färre höns eller slaktkycklingar än normalt den 1 juni (på grund av uppehåll mellan omgångar eller liknande), redovisar du också hur många höns respektive slaktkycklingar som ingår i en normal uppfödningsomgång i rutorna Normal uppfödningsomgång.
Som höns räknas både höns för äggproduktion och uppfödning av slaktkycklingar.
16. Antal hästar (1 juni 2023)
Redovisa det totala antalet hästar som fanns på jordbrukets brukade mark eller i jordbrukets stall den 1 juni 2023. Räkna såväl egna hästar som installade hästar (ej ägda av jordbruket men placerade i ert jordbruks stall) och hästar som gick på bete på er brukade mark den 1 juni 2023.
Räkna inte med egna hästar som var på bete på någon annans mark eller som var placerade i någon annans stall den 1 juni 2023.
17. Driftsledare på jordbruket
Driftsledare är den person som är ansvarig för jordbrukets dagliga drift
Redovisa driftledarens födelseår, kön och arbetstid i jordbruket. Redovisa också vilket år driftsledaren blev driftsledare på jordbruket och om driftsledaren har gått någon form av yrkesinriktad fortbildning under perioden juni 2022–maj 2023.
Arbetstimmar i jordbruksverksamheten inklusive trädgårdsodling innebär arbetstid i företagets jordbruksverksamhet, skötsel av lantbruksdjur och trädgårdsodling, inklusive underhåll av maskiner och byggnader samt administration och planering. Räkna inte med tid för arbete i skogsbruk eller i kombinationsverksamhet (se fråga 20).
18. Övriga stadigvarande sysselsatta på jordbruket
Övriga stadigvarande sysselsatta är de personer som regelbundet sysselsatt företaget under perioden juni 2022–maj 2023.
Redovisa arbetstiden för övriga stadigvarande sysselsatta i jordbruket oavsett om arbetet varit avlönat eller ej. Ta bara med personer födda år 2007 eller tidigare.
Arbetstimmar i jordbruksverksamheten inklusive trädgårdsodling innebär arbetstid i företagets jordbruksverksamhet, skötsel av lantbruksdjur och trädgårdsodling, inklusive underhåll av maskiner och byggnader samt administration och planering. Räkna inte med tid för arbete i skogsbruk eller i kombinationsverksamhet (se fråga 20).
19. Tillfälligt sysselsatta i jordbruket och inhyrd personal
Under rubriken Tillfälligt sysselsatta i jordbruket redovisar du hur många personer födda år 2007 eller tidigare som varit tillfälligt sysselsatta i jordbruksverksamheten, trädgårdsodlingen eller skötsel av lantbruksdjur under perioden juni 2022–maj 2023, fördelat på män och kvinnor.
Redovisa också den sammanräknade arbetstiden, antingen som timmar eller som dagar. Räkna även med oavlönat arbete, till exempel praktikanter. Inhyrd personal (från till exempel maskinstationer eller personalföretag) räknas däremot inte med här, utan redovisas separat under ”Inhyrd personal” i rutan nedanför.
Under Inhyrd personal redovisar du hur många personer som varit inhyrda från andra företag (till exempel avbytare, maskinstationer eller personalföretag) för att arbeta i din jordbruksverksamhet, trädgårdsodling eller skötsel av lantbruksdjur. Redovisa också den sammanräknade arbetstiden, antingen som timmar eller som dagar.
20. Inkomstbringande kombinationsverksamhet
Kombinationsverksamhet är inkomstbringande aktiviteter som inte är eget jordbruk, trädgårdsodling, djurskötsel eller skogsbruk men där du använder dig av jordbrukets resurser (mark, byggnader, maskiner eller jordbruksprodukter).
Kryssa för den eller de verksamheter du utfört under perioden juni 2022–maj 2023 och fyll sedan i hur stor andel av jordbrukets totala omsättning som kommer från den samlade kombinationsverksamheten.
Observera att följande inte ska räknas som kombinationsverksamhet:
- Skogsbruk (till exempel arbete med produktion av timmer, massaved eller bränsle, skogsplantering eller annan föryngring och skogsförvaltning)
- Annan anställning utanför jordbruket
- Pension
Begrepp | Förklaring |
|---|---|
Jordbruksarbete på entreprenad | Arbete åt andra jordbruksföretag, till exempel gödselspridning eller tröskning. |
Annat arbete på entreprenad | Arbete som inte är jordbruksrelaterat, till exempel snöröjning eller transporter. |
Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter | All typ av turistrelaterad verksamhet där jordbrukets resurser används, till exempel logi, rekreationsaktiviteter och visningsverksamhet mot ersättning. |
Utbildning och omvårdnad | Här ingår rehabilitering (till exempel rehabilitering av sjukskrivna eller ”grön omsorg”), skötsel av sällskapsdjur (hunddagis med mera). |
Förädling och försäljning av gårdsprodukter | All typ av förädling av jordbruksprodukter för försäljning, oavsett om råvaran kommer från det egna jordbruket eller inte, till exempel packeri, gårdsslakteri, gårdsmejeri, tillverkning av sylt eller beredning av fårskinn. |
Förädling av trä | Till exempel sågning av timmer. |
Produktion av förnybar energi för försäljning | Försäljning av till exempel ved, flis, pellets, biogas eller el från vind- eller solkraft. Räkna bara med energi som säljs vidare, inte sådant som enbart används inom jordbruket eller hushållet. |
Hantverk | Snickerier eller möbeltillverkning. |
Vattenbruk | Odling av fisk, kräftor, musslor med mera. |
Övrigt | Annan verksamhet som utnyttjar jordbrukets resurser, till exempel pälsdjursuppfödning eller vinterförvaring av husvagnar och båtar. |
21. Riskbedömning av arbetsplatsen
Vi vill veta om det har gjorts en riskbedömning av arbetsplatsen i syfte att minska risken för fysiska skador för personer som är sysselsatta i jordbruket samt besökare i jordbruket. En riskbedömning innebär att man undersöker
- Vad som kan orsaka skador
- Om skadorna helt kan undvikas, och om detta inte går
- Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits eller borde vidtas för att begränsa risken för fysiska skador.
Om en sådan riskbedömning gjorts vill vi också veta om resultatet sammanställts i ett skriftligt dokument.
Varför görs Strukturundersökningen och vad används resultaten till?
Inom EU används resultatet från strukturundersökningarna av kommissionen till att bland annat följa den långsiktiga utvecklingen inom sektorn. Eftersom jordbrukssektorn inom EU är hårt reglerad, har kommissionen behov av att kunna analysera effekterna av tidigare politiska beslut. På samma sätt kan statistiken till exempel användas som underlag för analyser inför kommande jordbrukspolitiska beslut. Exempel på områden där statistiken används är analyser av jordbrukets och jordbrukspolitikens effekter på miljön och utvecklingen inom unionens landsbygdsområden (uppgifter om sysselsättningen inom jordbruket och om jordbruksföretagens kombinationsverksamheter). Indirekt används statistiken genom att internationella organisationer såsom till exempel FAO och OECD använder sig av kommissionens statistik.
Nationellt används strukturundersökningarna för att publicera officiell statistik samt för att fastställa populationen i det nationella Lantbruksregistret (LBR).
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet och Jordbruksverket internt är andra stora användare av statistiken. Erfarenhetsmässigt är det statistik på detaljerad regional nivå, men även på avrinningsområden efterfrågad. Vi set ett ökat behov av statistik på indelningar som inte tillhör de traditionella regionala.
Hur går undersökningen till i Sverige?
Sammanlagt är det närmare 500 variabler (frågeställningar) som vi ska ha in svar för avseende varje jordbruk i Sverige (cirka 61 000). Områden som ska undersökas är bland annat:
- Allmänt: region, typ av företag – till exempel fysiskt/juridiskt, driftsledare – ålder, kön, utbildningsnivå.
- Arealer: Brukad areal, arrenderad areal, areal per gröda, ekologiska arealer.
- Djur: Nötkreatur, får, gris, fjäderfä, häst, ekologisk djurhållning.
- Arbetskraft och annan inkomstbringande verksamhet: antal sysselsatta, antal arbetade timmar.
- Landsbygdsutveckling
- Bevattningsmöjligheter och bevattningsmetoder
- Maskiner och teknisk utrustning
Uppgifterna ska avse jordbruksförhållandena den första torsdagen i juni det år undersökningen genomförs. För exempelvis sysselsättning är referensåret från juni året innan undersökningen genomförs till och med maj det år undersökningen genomförs.
Hur arbetar vi med att minska uppgiftslämnarbördan för jordbruksföretagen?
För att minska uppgiftslämnarbördan för de företag som ingår i undersökningen hämtar vi så långt det absolut är möjligt information från de register som finns. Således används CDB för att få uppgifter om nötkreatur och SAM‑ansökan för att hämta uppgifter om grödarealer. Vi hämtar också information från certifieringsorgan för ekologisk produktion samt från Befolkningsregistret, Utbildningsregistret med flera. Det innebär att endast de variabler som inte kan inhämtas register hämtas in via en enkät.
De år som strukturundersökningarna genomförs samordnas dessa med de årliga EU-reglerade djurräkningarna på så sätt att jordbrukarna bara behöver besvara en enkät som täcker båda undersökningarna. Urvalsstorleken för djurräkningarna i Sverige är cirka 7 000 företag.
Vem ska svara på undersökningen?
De näringsidkare i jordbruket som berörs av regleringen är de som bedriver jordbruksverksamhet omfattande något av nedanstående minimikrav:
- brukar sammanlagt mer än 2,0 hektar åkermark, eller
- brukar sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark, eller
- bedriver trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsodling, eller
- bedriver trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta, eller
- äger en djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2023 till och med den 1 juni 2023 omfattar minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä.
Totalt uppskattas cirka 61 000 jordbruksföretag uppfylla ett eller flera av ovanstående krav.
Resultat från tidigare strukturundersökningar
Resultaten är bland annat publicerade som Statistiska meddelanden. Internationellt redovisas Sveriges uppgifter i Eurostats statistikdatabas och på FAO:s hemsida.
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2023-05-26