Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Växtskyddsrådet ser till att det finns metoder för ett effektivt växtskydd

Du som är växtodlare behöver ha tillgång till både effektiva och hållbara metoder för växtskydd. Det är också en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen, vilket är en punkt i livsmedelsstrategin som riksdagen har beslutat om.

Målet är effektiva och hållbara metoder

Det är Växtskyddsrådet som har till uppgift att arbeta förebyggande för att det ska finnas effektiva och hållbara metoder inom växtskydd. Att en växtskyddsmetod är både effektiv och hållbar innebär att den ska

  • minska de växtskadegörare som påverkar din odling
  • minimera riskerna och konsekvenserna för hälsa och miljö.

Växtskyddsrådets arbete utgår från följande punkter:

  • förbättra tillgången till växtskyddsmedel och bidra till en effektiv process för att godkänna växtskyddsmedel
  • introducera växtskyddsmedel med låg risk för människor och miljö eller alternativa metoder och tekniker för växtskydd
  • utveckla omvärldsbevakningen för att kunna analysera konsekvenserna som vissa förändringar får för myndigheter och företag. Det kan exempelvis gälla förändringar i lagar, EU-processer, vägledningar och beslut om verksamma ämnen.

Växtskyddsrådet ska också se till att öka kunskapen om

  • möjligheter att hantera växtskyddsproblem på kort och på lång sikt
  • hur lagar om växtskydd påverkar samhällsekonomin
  • hur lagar om växtskydd påverkar vår miljö (till exempel genom att ta fram fakta om att det finns rester av växtskyddsmedel i vatten eller livsmedel)
  • hur odlingsförhållanden kan påverka processen för att kunna godkänna växtskydds­medel
  • hur vi kan minska riskerna för både hälsa och miljö när vi använder växtskyddsmedel
  • praktiska odlingsperspektiv, som kan vara av betydelse för vilka villkor ett växtskyddsmedel får i prövningsprocessen.

Deltagarna i Växtskyddsrådet

Växtskyddsrådet utgörs sammantaget av 11 organisationer och består av 16 ledamöter och 12 suppleanter. Jordbruksverket leder Växtskyddsrådet.

Följande organisationer ingår i rådet:

  • Kemikalieinspektionen
  • Naturvårdsverket
  • Livsmedelsverket
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Sveriges Lantbruksuniversitet
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • Föreningen Sveriges Spannmålsodlare
  • Svenskt Växtskydd
  • Hushållningssällskapen
  • Naturskyddsföreningen
  • Jordbruksverket.

Växtskyddsrådets sekretariat

Växtskyddsrådet har ett sekretariat som är bemannat av två personer, en heltids­tjänst från vardera Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Sekretariatet planerar, driver och genomför tillsammans med berörda aktörer Växtskyddsrådets arbete enligt handlingsplanen.

Växtskyddsrådets handlingsplan 2020–2025

Växtskyddsrådet har gemensamt tagit fram en handlingsplan för perioden 2020-2025. Handlingsplanen bygger på det uppdrag regeringen gett Växtskydds­rådet . De aktiviteter som ingår i handlingsplanen är tänkta att bidra till att stärka målen i livsmedelsstrategin. Ett antal utredningar och uppdrag har genomförts på initiativ av växtskyddsrådet med syfte att skapa förståelse för vilka effekter för jordbruket, samhällsekonomin, konsumtionen och miljön som växtskydds­medels­användningen och lag­stiftningen kring växtskyddsmedel medför.

Växtskyddsrådets möten

Nästa möte är den 9 september i Skåne.

Möte den 9 juni 2020, minnesanteckningar

Vid Växtskyddsrådets andra möte för året var temat på förmiddagen tillgången till växtskyddsmedel 2020 och framåt. Presentationer hölls om Kemikalieinspektionens ärendehantering, rapport från arbetsgruppen Undvika upprepade dispenser, LRF om ansökningar för UPMA och dispenser inför säsongen 2020, Svenskt Växtskydd om hur tillgången till växtskyddsmedel i Sverige påverkas av coronakrisen samt hur biologiska växtskyddsmedel hanteras inom prövningsprocessen idag.

Under andra delen av dagen diskuterade Växtskyddsrådet hur vi kan bidra till att underlätta arbetet och måluppfyllelsen i Sveriges nationella handlingsplan för en hållbar användning av växtskyddsmedel. Växtskyddsrådet fick även höra om SLU:s samverkansprojekt med andra EU-länder kring hållbara odlingssystem, rapport från arbetsgruppen om Växthusläckage av bekämpningsmedel, översynsarbete av växtskyddsmedelsförordningen 1107, Farm to Fork som en del av EU:s gröna giv.

Vill du veta mer kan du kontakta oss via mejl.

Presentationer

Möte den 18 mars 2020, minnesanteckningar

Vid Växtskyddsrådet första möte för året diskuterade vi Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel och hur Växtskyddsrådet kan bidra till att uppnå målen.

Andra delen av dagen handlade först om resultaten från höstens tillsynsprojekt där miljöinspektörer varit ute i fält och tittat på användarnas hantering av växtskyddsmedel intill sjöar och vattendrag. Efter det gjorde vi en genomgång av läget i kampanjen om minskade risker vid användning av ogräsmedlet diflufenikan. Vi tog även upp hur olika mark- och väderförhållanden påverkar hur växtskyddsmedel sprids från åkermark till vattendrag. Kunskap om detta är nödvändigt för att förstå hur vi bäst kan arbeta för att denna spridning minimeras och att användningen av växtskydds­medel leder till en så liten påverkan på miljön som möjligt. Som avslutning beslutade rådet att anta Handlingsplan för Växtskyddsrådet år 2020-2025, version 2020-03-18.

Pågående arbeten

Undvika upprepade dispenser av växtskyddsmedel

I vissa fall är svenska odlare är beroende av dispenser för att få använda vissa växtskydds­medel. Men dispenser innebär att risker för hälsa och miljö fortfarande finns kvar, vilket motverkar syftet med reglerna om att vi ska ha ett högt skydd för hälsa och miljö. EU-kommissionen har också varit kritiska till att medlemsländerna beviljar upprepade dispenser.

Växtskyddsrådet arbetar med att beskriva andra ansökningsförfaranden och vilka möjligheter som finns för att bidra till långsiktiga lösningar på aktuella växtskyddsproblem. Arbetet omfattar att analysera och redogöra för juridiska och marknadsekonomiska hinder, exempelvis gällande ömsesidiga erkännanden och UPMA samt ge förslag på möjliga åtgärder.

Undvika läckage av växtskyddsmedel från växthus

Det förekommer läckage av växtskyddsmedel från växthus. Växtskyddsrådet arbetar med att skapa överblick över situationen och föreslå lämpliga åtgärder som kan bidra till att läckage av växtskyddsmedel från växthus till omgivningen ska minimeras. Insatser behöver göras inom flera områden som rådgivning, stöd till investeringar i den praktiska odlingen, forskning samt lagstiftning med mera. Det finns också tekniska lösningar som går att använda för att minska läckaget, men dessa är både avancerade och dyra. Växtskyddsrådet inhämtar också kunskap och erfarenheter från andra länder.

Diflufenikan i ytvatten

Substansen diflufenikan ingår i flera olika växtskyddsmedel som används mot örtogräs i spannmål. Produkterna där diflufenikan ingår används bland annat för att de är effektiva mot åkerviol, veronika och våtarv. Substansen är tyvärr uppmärksammad för att den ofta finns i mätningar av bekämpningsmedel i ytvatten i jordbruksmark i södra Sverige. Växtskyddsrådet startade inför säsongen 2018 en informations- och rådgivnings­insats om diflufenikan genom kampanjen Säkert växtskydd.

Utveckling av Major use-verksamhet

För att kunna bidra till livsmedelsstrategins mål om ett hållbart växtskydd och god tillgång till växtskyddsmetoder behövs en kontinuerlig uppdaterad översikt om vilka för Sverige relevanta kombinationer av grödor och skadegörare som

  1. har god tillgång till effektiva växtskyddsmetoder
  2. i framtiden riskerar att stå utan effektiva växtskyddsmetoder
  3. i dag helt saknar effektiva växtskyddsmetoder.

Motsvarande arbete inom trädgårdsnäring är etablerat som Minor use. Växtskyddsrådet har börjat med arbetet med att skapa en metod med syfte att systematiskt kunna kartlägga vilka behov svenska odlare har av bekämpningsmetoder för skadegörare i olika grödor inom jordbruket.

Ökad digitalisering av växtskyddsmedelsdata

Det finns ett behov av att digitalisera information om växtskyddsmedel, där också Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister samt andra källor ingår. Anledningen är att vi skulle kunna använda dessa data till olika tjänster och ändamål. Växtskyddsrådet arbetar med detta.

Rådgivande gruppen för användningsvillkor för växtskyddsmedel

Syftet är att vara rådgivande och bidra till att hitta alternativa lösningar för befintliga och nya villkor med syfte att minska riskerna med växtskyddsmedel.

Arbetet har bidragit till en bättre och effektivare dialog kring oklarheter i formulering av villkor i beslut om godkännande av växtskydds­medel. I många fall har detta lett till bättre och mer relevanta villkor.

Genomförda arbeten

Växtskyddsrådets verksamhet för perioden 2017–2019

Växtskyddsrådets verksamhet för perioden 2017-2019 slutredovisades till regeringen i februari 2020. Vill du läsa slutrapporten kan du kontakta oss via e-posten nedan.

Glyfosat – vilka konsekvenser får ett förbud av ämnet i svensk livsmedelsproduktion?

Glyfosat är världens mest använda växtskyddsmedel. Under några år har det pågått intensiva diskussioner kring glyfosats egenskaper. Inom EU är glyfosat godkänt för användning till december 2022 men kan komma att förbjudas efter det. På initiativ av Växtskyddsrådet har Jordbruksverket genomfört en analys av hur ett eventuellt framtida förbud av ämnet kommer påverka den svenska odlingen och miljön.

Hinder för ökad användning av allmänkemikalier, ämnen med låg risk och biologiska medel

Växtskyddsrådet har tagit initiativ till en rapport med syftet att titta närmare på varför tillgången till alternativa bekämpningsmedel (allmänkemikalier, lågrisk­produkter samt makro- och mikrobiologiska medel) är begränsad. Skälen är flera men höga kostnader, varierande effektivitet, otillräcklig information och dåligt anpassad lagstiftning är saker som hindrar en bredare användning. Rapporten pekar på några åtgärder som krävs för att förbättra förutsättningarna för alternativa bekämpningsmedel och därmed öka hållbarheten i svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion.

Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden?

Växtskyddsrådet har tagit initiativ till en rapport med syftet att ta fram underlag för vidare diskussioner kring möjligheter att arbeta med prognoser och strategier för att tillgodose svenska odlares behov av växtskyddsmetoder.

Rapporten tar upp om vi genom ämnens egenskaper kan förutse om verksamma ämnen kommer att fasas ut från marknaden och i så fall bedöma vilka konsekvenser utfasningen ger för tillgången till ett effektivt växtskydd i Sverige.

Tillväxtregleringsmedel i spannmål

Användningen av växtskydds­medel med tillväxtreglerande effekt i odlingen är om­diskuterad. Mellan åren 1988 och 2011 var det enbart tillåtet att använda i råg men sedan 2011 har växtskyddsmedel med tillväxt­reglerande effekt varit godkänt för användning även i vete, korn och havre. Livsmedelsverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet gjort en trendanalys för perioden 1992-2017 och en konsumentriskvärdering för användning av tillväxt­reglerande växtskyddsmedel i spannmål, både i importerad och svenskodlad spannmål. Resultaten visar att uppmätta rest­halter inte utgör någon hälsorisk för konsumenter. I svenskproducerad råvara är halterna generellt lägre än i importerad råvara.

Resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel

Resthalter i livsmedel är en viktig fråga. Genom maten får vi i oss små mängder av växtskyddsmedel och då främst från frukt och grönsaker. Äpple är ett av de livsmedel som tidigare visats kunna bidra till en del av den låga exponering som ändå sker. Livsmedelsverket har på initiativ från Växtskyddsrådet genomfört en undersökning av resthalter av växtskyddsmedel i äpple. Analyserna omfattar en jämförelse mellan importerade och svenskodlade äpplen samt en kumulativ konsument­riskbedömning avseende äppelkonsumtion för de senaste åren. Tidigare, och även denna studie, från Livsmedelsverket visar på att resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel som saluförs i Sverige inte innebär en hälsorisk för konsumenter.

Utveckling av riskbedömningsmetodik för växtskyddsmedel

De beräkningsmodeller som används för att beräkna vilka halter av växtskyddsmedel som kan förväntas förekomma i ytvatten vid spridning är komplexa och tynger både genomförande och utvärdering av riskbedömningar i samband med prövningsprocessen. Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel vid SLU har under 2019 arbetat med att utveckla och utvärdera en förenklad metodik. Målet är att projektet ska bidra till en effektivisering av Kemikalieinspektionens prövningsprocess avseende risker i ytvatten och en riskbedömningsmetodik med högre relevans genom starkare koppling till miljöövervakningsdata.

Statistikuppgifter kring växtskyddsmedel och hektardoser

På initiativ av Växtskyddsrådet har underlaget ”Statistik om kemiska växtskyddsmedel – bakgrund, beskrivning, och nuvarande insamling” tagits fram.

På uppdrag av Växtskyddsrådet har SCB också tittat på vilka andra sätt bekämpningsmedelsstatistiken kan presenteras.

Kontakta oss om du har frågor

Vill du komma i kontakt med Växtskyddsrådet? Då kan du mejla till oss.

Senast uppdaterad: 2020-07-01