Växtskyddsrådet ser till att det finns metoder för ett effektivt växtskydd

Du som är växtodlare behöver ha tillgång till effektiva och hållbara metoder för växtskydd. Det är också en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen, vilket är en punkt i livsmedelsstrategin som riksdagen har beslutat om.

Målet är effektiva och hållbara metoder

Växtskyddsrådet arbetar förebyggande för att det ska finnas effektiva och hållbara metoder inom växtskydd. Att en växtskyddsmetod är både effektiv och hållbar innebär att den ska

  • minska de växtskadegörare som påverkar din odling
  • minimera riskerna och konsekvenserna för hälsa och miljö.

Växtskyddsrådets arbete utgår från följande punkter:

  • förbättra tillgången till växtskyddsmedel och bidra till en effektiv process för att godkänna växtskyddsmedel
  • introducera växtskyddsmedel med låg risk för människor och miljö eller alternativa metoder och tekniker för växtskydd
  • utveckla omvärldsbevakningen för att kunna analysera konsekvenserna som vissa förändringar får för myndigheter och företag. Det kan gälla förändringar i lagar, EU‑processer, vägledningar och beslut om verksamma ämnen.

Växtskyddsrådet ska också öka kunskapen om

  • möjligheter att hantera växtskyddsproblem på kort och på lång sikt
  • hur lagar om växtskydd påverkar samhällsekonomin
  • hur lagar om växtskydd påverkar vår miljö (till exempel genom att ta fram fakta om att det finns rester av växtskyddsmedel i vatten eller livsmedel)
  • hur odlingsförhållanden kan påverka processen för att kunna godkänna växtskydds­medel
  • hur vi kan minska riskerna för både hälsa och miljö när vi använder växtskyddsmedel
  • praktiska odlingsperspektiv, som kan vara av betydelse för vilka villkor ett växtskyddsmedel får i prövningsprocessen.

Deltagarna i Växtskyddsrådet

Växtskyddsrådet utgörs sammantaget av 11 organisationer och består av 16 ledamöter och 12 suppleanter. Jordbruksverket leder Växtskyddsrådet.

Följande organisationer ingår i rådet:

  • Kemikalieinspektionen
  • Naturvårdsverket
  • Livsmedelsverket
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Sveriges Lantbruksuniversitet
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • Föreningen Sveriges Spannmålsodlare
  • Svenskt Växtskydd
  • Hushållningssällskapen
  • Naturskyddsföreningen
  • Jordbruksverket.

Växtskyddsrådets sekretariat

Växtskyddsrådet har ett sekretariat som är bemannat av två personer, en heltids­tjänst från vardera Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Sekretariatet planerar, driver och genomför tillsammans med berörda aktörer Växtskyddsrådets arbete enligt handlingsplanen.

Om du vill komma i kontakt med Växtskyddsrådet kan du mejla till oss.

Växtskyddsrådets handlingsplan 2020–2025

Växtskyddsrådet har gemensamt tagit fram en handlingsplan för perioden 2020-2025. Handlingsplanen bygger på det uppdrag den förra regeringen gett Växtskydds­rådet. De aktiviteter som ingår i handlingsplanen är tänkta att bidra till att stärka målen i livsmedelsstrategin. Ett antal utredningar och uppdrag har genomförts på initiativ av Växtskyddsrådet med syfte att skapa förståelse för vilka effekter för jordbruket, samhällsekonomin, konsumtionen och miljön som växtskydds­medels­användningen och lag­stiftningen kring växtskyddsmedel medför.

Växtskyddsrådets verksamhet 2017–2019

Växtskyddsrådets verksamhet för perioden 2017–2019 slutredovisades till regeringen i februari 2020. Vill du läsa slutrapporten kan du kontakta oss via mejl.

Växtskyddsrådets möten

Datum för nästa möte är den 5 oktober 2022 i Jönköping.

Möte den 5 oktober 2022, minnesanteckningar

Växtskyddsrådets ordförande Olof Johansson inledde med välkomst till mötet i Jönköping och dagens tema – behov av nya växtskyddsmetoder för att hantera insektsangrepp i svensk odling i framtiden.

Hantera insektsangrepp idag och framåt

Temat inleddes med en redogörelse för det arbete som bedrivits inom Växtskyddsrådets Major use-arbete under perioden 2021 och 2022. Arbetsformen med täta konstruktiva och framåtdrivande dialoger med berörda aktörer i branschen har varit givande. Det är viktigt att vi nu med samlad kraft utvecklar en struktur för att få mer framförhållning i diskussioner om behov och lösningar. Många aktörer behöver samverka och bidra för att nå målet.

I mötet gavs också en detaljerad beskrivning kring behov som identifieras inför odlingssäsongen 2023 samt en framåtblickande bedömning av vad som går att säga om tillgången på växtskyddsmedel fram till 2026. Bilden av hur tillgången på insektsmedel förändrats mellan åren 2016 och 2022 talar sitt tydliga språk och belyser allvaret i utvecklingen som sker. Bilden bekräftas av arbetet inom LRF:s Minor Use-arbete. Odling av trädgårdsgrödor ställer extra höga krav på kvalitet på skörden från handel och konsumenter, varför möjligheten att bekämpa skadegörare är mycket angeläget.

I mötet beskrevs hur växtskyddsmedelsföretagen, den ekologiska produktionen, den danska odlingen och Sveriges lantbruksuniversitet arbetar med frågan om att hantera insekter i den svenska växtodlingen. Ett förslag om att titta vidare på möjligheterna att odla utan pesticider med försäkring nämndes som idé. En revidering pågår av EU:s gemensamma riskbedömningsmetodik för bin och andra insekter än bin.

Temat summerades med att konstatera att vi står inför ett bekymmersamt läge vad gäller framtida möjligheter att kunna hantera insektsangrepp i svensk odling. Problembilden är komplex och kräver samlat engagemang. Växtskyddsrådets Major use-verksamhet fortsätter inför säsongen 2023 och verkar för att etablera en struktur för att kartlägga kommande växtskyddsbehov i svensk odling samt sträva efter att hitta möjliga lösningar tillsammans med aktörerna i branschen.

Mötet avrundades med omvärldsspaning kring en ny rapport om hur klimatförändringar kan påverka den mikrobiologiska livsmedelssäkerheten och nuläget i den svenska jordbruksproduktionen med anledning av världsläget och utvecklingen av produktionsmedelskostnader, avräkningsprisindex, marknadsutveckling samt krisåtgärder.

Datum för kommande möte är 29 november 2022 i Stockholm.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

  1. Major use-arbete Återblick vad har gjorts
  2. Major use-arbetet Specifika problemområden 2021–2023
  3. Minor use-arbetet med insektsbekymmer
  4. Växtskyddsmedelsföretagen om insektsproblematiken
  5. Erfarenheter att undvika insektsskador i ekologisk odling
  6. Skadedyrsbekæmpelse i Danmark
  7. Sveriges lantbruksuniversitet och insektsproblematiken
  8. Odla med försäkring utan pesticider - är det möjligt?
  9. Revideringar vägledningar och riskbedömningsmetodik
  10. Riskprofil klimat och pyralider
  11. Omvärldsläget svenskt jordbruk

Möte den 14 juni 2022, minnesanteckningar

Växtskyddsrådets ordförande Olof Johansson inledde med välkomst till årets fältmöte i Västra Götaland i trakterna kring Kvänum, Bjertorp och Skara.

Integrerat växtskydd på gårdsnivå – från planering till fält

Under dagens första programpunkt redogjorde Mattias Andersson från Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara för integrerat växtskydd på gårdsnivå och om olika grundläggande och förebyggande åtgärders betydelse för en hållbar och högavkastande odling. Dränering, strukturkalkning, tillförsel av organiskt material, markpackning, plöjning, näringsbalanser samt växtföljder, skadegörare och ogräs avhandlades. I föredraget nämndes Jordbruksverkets app Hur mår min jord?. Appen är framtagen av SLU och underlättar för jordbrukare att undersöka och dokumentera hur jorden i åkern mår. Mer information om appen finns i länken nedan.

Visning av Lantmännens Framtidsgården, Bjertorps Egendom

Växtodlingsrådgivare Erik Pettersson och Driftsledare Kjell Carlsson berättade om aktiviteter på gården. På Lantmännens Framtidsgårdar testas och utvärderas odlingsmetoder, växtförädling, teknologisk utveckling och datainsamling. Syftet är att visa hur produktivitet, resurseffektivitet och miljöhänsyn kan förbättras för att vi ska nå framtidens hållbara och lönsamma jordbruk. Mer information om Framtidsgården finns i länken nedan

Prognosarbete som leder till rådgivning på gårdsnivå

Eva Mellqvist, Louise Aldén och Mattias Andersson från Jordbruksverkets växtskyddscentraler visade och berättade om hur Jordbruksverkets prognosarbete går till, och om hur information från prognoserna sprids till rådgivare och säljare genom veckovisa informationsmöten och veckobrev.

Verksamheten startade 1988 och utgick ifrån ett mål om att halvera användningen av kemiska växtskyddsmedel, vilket man lyckades med. Idag ingår ca 1000 prognosrutor i olika grödor på olika platser i Sverige som varken behandlats med insekts- eller svampmedel. Graden av angrepp i samtliga rutor analyseras och registreras varje vecka. Informationen ligger till grund för bekämpningsrekommendationer från rådgivare på gårdsnivå. Rekommendationerna är en viktig pusselbit i arbetet för hållbart växtskydd och leder till såväl miljömässiga som ekonomiska vinster i form av balanserad och behovsanpassad användning av insatsmedel. I Skåne finns rapporter om 30% besparing av kemiska insatsmedel genom prognos och varning för potatisbladmögel. Mer information om arbetet med prognos och varning finns i länken nedan.

Om du vill veta mer kan du kontakta oss via mejl.

Möte den 2 mars 2022, minnesanteckningar

Växtskyddsrådets möte inleddes med att Charlott Gissén, Jordbruksverket, beskrev den pågående processen med att revidera Sveriges Nationella handlingsplan (NHP) för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2023–2027, och omnämnde kort det som hittills kan sägas om den pågående revideringen av EU:s Hållbarhetsdirektiv.

Sunita Hallgren och Mats Allmyr, Växtskyddsrådets sekretariat, presenterade en resumé över Växtskyddsrådets möten och aktiviteter 2021. I mötet diskuterades prioriteringar i Växtskyddsrådets arbete utifrån synpunkter som framkommit inför mötet. Synpunkterna sammanställs och en samlande diskussion om beslut kring vilka aktiviteter vi går vidare med hålls framåt.

Flera politiska strategier inom EU och i Sverige uttrycker riskminskningsmål genom reducerad användning av växtskyddsmedel. Agneta Sundgren presenterade LRF:s perspektiv på förutsättningar för att arbeta mot dessa reduktionsmål inom svensk odling, och lyfte några förhållanden kring uppföljning av målen som verkar ogenomtänkta. En synpunkt som framfördes i mötet är att det saknas konsekvensanalyser kring hur målen ska uppnås, vilka effekter en reducerad användning kan få på odlingens förutsättningar till en bärkraftig produktion och hur stora miljövinsterna i realiteten blir.

Under hösten 2021 påträffades ett nytt fynd av otillåten halt av prosulfokarb i äpple. Äppelodlingen ligger intill fält där prosulfokarb använts innan skörd. Den drabbade odlaren tvingas destruera frukt för stora belopp. Växtskyddsrådet lyfte frågan för att diskutera åtgärder för att minska riskerna för att detta ska inträffa igen.

I mötet diskuterades möjliga åtgärder i form av förstärkt hänsyn och grannsamverkan, riskhanteringsåtgärder, information till rådgivarkåren, utökad kontinuerlig rådgivning till relevanta målgrupper, informationskampanjer. I Danmark hade man problem med oavsiktlig kontamination av äppelodlingar runt 2012–2013. Sedan 2014 arbetar bransch och rådgivare enligt ett kontinuerligt uppdaterat handlingsprogram för prosulfokarb, med informationsspridning, rådgivning och grannhänsyn i fokus. Detta är en nyckelfaktor för att minska riskerna för fler fynd av prosulfokarb i äppelodlingar.

Björn Andersson, SLU, berättade slutligen om beslutsstödsystemet IPM Decisions, som utvecklats för att underlätta implementering av IPM inom EU. Stödsystemet är utvecklat för att hjälpa lantbrukare möjlighet att sätta in rätt växtskyddsåtgärder vid rätt tidpunkt, och om de verkligen behövs. Studier pekar på att beslutsstödsystem kan bidra med att reducera växtskyddsmedelsanvändningen utan att äventyra lönsamheten i odlingen. Trots detta finns viss tröghet i att förändra vanor och få bredare användning av beslutsstödsystem hos lantbrukare. Projektet är i sin slutfas och lansering av plattformar och verktyg pågår. Mer information finns på IPM Decisions webbplats.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

  1. Revidering av NHP 2023–2027, Charlott Gissén Jordbruksverket
  2. Växtskyddsrådets aktiviteter 2021, Sekretariatet
  3. Framtiden och växtskyddet, Agneta Sundgren, LRF
  4. Prosulfokarb, nytt fynd i äpplen 2021, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
  5. Prosulfokarb, rådgivning, Iris Feuerhahn, Jordbruksverket
  6. IPM Decisions beslutsstödsystem, Björn Andersson, SLU

Möte den 3 december 2021, minnesanteckningar

I Växtskyddsrådets decembermöte debuterade Olof Johansson, Jordbruksverket, som ny ordförande i rådet. Magnus Franzén, Jordbruksverket, som tidigare deltagit som ledamot i rådet är nu vice ordförande.

Under förmiddagen fick vi en presentation av SLU:s uppdrag från Växtskyddsrådet om att analysera och beskriva möjligheter till utveckling av hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd i Sverige på kort och lång sikt. I uppdraget har det ingått att särskilt analysera aspekter av de tre hållbarhetsdimensionerna miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, samt att ge förslag på indikatorer som kan bidra till att belysa ett bredare spektrum av hållbart växtskydd. I rapporten lyfts följande förslag på nya indikatorer för hållbart växtskydd:

  • Förekomst av skadegörare och eller skördebortfall (ekologisk hållbarhet)
  • Biologisk mångfald på jordbruksmark (ekologisk hållbarhet)
  • Lönsamhet (baserat på priser för växtskyddsåtgärder och kostnader för skördebortfall) (ekonomisk hållbarhet)
  • Kunskapsnivå och förtroende (social hållbarhet)

I rådsmötet diskuterades möjliga inspel till nästa handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel utifrån de förslag som nämns i SLU:s rapport. Växtskyddsrådet landade inte i några konkreta förslag under mötet men kommer att återkomma till frågan under våren 2022.

Eftermiddagen ägnades åt uppdateringar på omprövningen av ämnet glyfosat, presentationer om beräkningar på läckage av näringsämnen från åkermark till följd av ändrad markbearbetning vid ett eventuellt förbud mot glyfosat, resultat från beredskapsinriktade fältförsök med glyfosatfritt vallbrott, information om Greppa Näringens rådgivningsmodul 13J ”Odla utan glyfosat” samt de Jordbruksverkets upphandlingar om uppdrag kring glyfosat som genomförs 2021–2024.

Under hösten har Major use-arbetet haft fokus på bristen på möjligheter att bekämpa insekter i de större grödorna säsongen 2022. Läget ser mycket allvarligt ut då det helt saknas möjlighet att bekämpa fritfluga i både havre och majs. Andra användningsområden som det ser problematiskt ut redan 2022 är kornfluga i stråsäd, bladlus i majs, vitaxkvalster och timotejfluga i gräsfrö samt jordloppor, lilla betbaggen, åkertrips, betfluga och gammafly i sockerbetor.

Avslutningsvis presenterades ett referat från Växtskyddsrådets workshop på temat ”Hur minskar vi riskerna och ökar möjligheterna för pollinerande insekter i svenska odlingar där växtskyddsmedel används?” och en översikt över Jordbruksverkets planerade IPM-tillsynsprojekt som påbörjas 2022.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

Presentationer:

  • 1a. Bakgrund uppdrag till SLU VSR
  • 1b. Hållbart Växtskydd SLU
  • 2. Glyfosat - Ämnesutvärdering inom EU KemI
  • 3. Glyfosat utlakningsberäkningar näringsämnen SLU
  • 4. Glyfosat vallbrottsförsök o Modulkörning Greppa Näringen JV
  • 5. Glyfosat JV-upphandling 2021–2024 JV
  • 6. Major use insektsbekymmer 2022 JV
  • 7. Pollineringsworkshop referat NV
  • 8. Omvärldsspaning IPM JV

Växtskyddsrådets aktiviteter

Växtskyddsrådet arbetar med sitt uppdrag genom olika aktiviteter som vi beskriver nedan. Det är Växtskyddsrådets handlingsplan för åren 2020–2025 som styr vilka insatser Växtskyddsrådet gör.

Växtskyddsrådet bidrar till att uppnå målen i hållbarhetsdirektivet

Växtskyddsrådets arbete ska underlätta arbetet att uppnå kraven i hållbarhetsdirektivet 2009/128/EG. Det innebär också att bidra till att stärka arbetet med att nå målen i Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Vi har hittills genomfört flera aktiviteter som kopplar till detta ansvarsområde och vi arbetar kontinuerligt med att undersöka hur Växtskyddsrådet kan ge ytterligare stöd i arbetet för ett hållbart växtskydd.

Hållbart växtskydd

På Växtskyddsrådets möte den 18 mars 2020 diskuterades vad rådet kan göra för att främja målen i hållbarhetsdirektivet och Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av bekämpningsmedel (NHP). Rådet konstaterade att det finns ett behov av förtydliganden kring mål 5 i NHP som säger att hållbara odlingssystem ska utvecklas.

Under 2020–2021 har SLU haft i uppdrag från Växtskyddsrådet att ta fram en kunskapssammanställning kring Hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd. I slutrapporten föreslås ett antal nya indikatorer för att framåt kunna mäta hållbarheten utifrån fler dimensioner än vad som görs i dag. Nuvarande indikatorer för hållbart växtskydd är framför allt kopplade till användningen av växtskyddsmedel och miljömässiga risker kopplade till kemiskt växtskydd.

Utifrån slutsatserna i rapporten har Växtskyddsrådet initierat två nya studier under 2022-2023:

  • En fördjupad analys av möjligheter att skapa indikatorer för skadegörare, skördebortfall och evolutionär hållbarhet samt hur variationer i dessa parametrar förhåller sig till tillgång och användning av växtskyddsåtgärder.
  • En analys av förutsättningar att skapa en ekonomisk indikator bland förslagen i ovanstående punkt.

Växtskyddsrådet hade hållbart växtskydd på dagordningen vid mötet den 3 december 2021. Vill du veta mer eller ta del av presentationen av SLU:s slutrapport om hållbara odlingssystem kan du kontakta oss via mejl.

Precisionsbekämpning

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen vilket också leder till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision.

Team ogräs/teknik vid Jordbruksverkets rådgivningsenheter har på uppdrag av Växtskyddsrådet genomfört en kartläggning och analys av området. Resultatet har sammanställts i en rapport som publicerades 2021. Åtgärder som förslås är bland annat att

  • inrätta ett investeringsstöd för att få lantbrukarna att våga investera i ny teknik för precisionsbekämpning
  • kartlägga utrustningsnivån på landets sprutor genom att analysera befintliga data från funktionstestprotokollen
  • komplettera fiberutbyggnaden på landsbygden för att uppnå tillräcklig täckning och signalstyrka.

Växtskyddsrådet arbetar vidare med att få ökad spridning av rapporten och dess slutsatser om möjligheter till utveckling.

Pollinering

I Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2019–2022 har ett nytt mål inkluderats:

  • Användningen av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter ska anpassas så att riskerna minimeras.

Växtskyddsrådet genomförde under 2021 en bred workshop om hur pollinatörer bättre kan inkluderas och omfattas av jordbruks- och trädgårdsnäringens IPM-arbete. Under 2022 diskuteras möjliga aktiviteter utifrån resultatet från workshoppen.

Växtskyddsrådet hade pollinering på dagordningen vid mötet den 3 december 2021. Vill du veta mer eller ta del av presentationen från mötet (referat från pollineringsworkshoppen 2021) kan du kontakta oss via mejl.

Tillgång till växtskyddsmetoder

Växtskyddsrådet arbetar med att det bör finnas god tillgång till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen. Detta gäller såväl kemiska växtskyddsmedel som biologiska växtskyddsmedel och andra alternativa metoder.

Major use-arbetet

Vad innebär Major use-arbetet?

Med Major use menas användning av växtskyddsmetoder i det svenska jordbruket. En förenklad indelning är att Major avser jordbruksgrödorna medan det sedan tidigare etablerade Minor use-arbetet fokuserar på trädgårdsproduktionens växtskyddsbehov och andra grödor som odlas på få hektar.

Sett ur ett EU-perspektiv är den svenska jordbruksproduktionen liten vilket påverkar tillgången till effektiva växtskyddsmetoder.

För att kunna bidra till livsmedelsstrategins mål om ett hållbart växtskydd och god tillgång till växtskyddsmetoder behövs en kontinuerlig uppdaterad översikt om vilka för Sverige relevanta kombinationer av grödor och skadegörare som

  1. har god tillgång till effektiva växtskyddsmetoder
  2. i framtiden riskerar att stå utan effektiva växtskyddsmetoder
  3. i dag helt saknar effektiva växtskyddsmetoder.

Major use-arbetet är inriktat på att arbeta med tillgången till effektivt växtskydd för svenska odlare. Flera jordbruksgrödor saknar helt alternativ att behandla olika insekter. Genom kontakter med näringens olika aktörer arbetar Major use-gruppen med att hitta lösningar kring detta på både kort och lång sikt.

Resultat

Inför odlingssäsongen 2022 kunde en tillfällig lösning hittas så att angrepp av fritfluga i majs, havre och vårvete kunde hanteras. Demo-odlingar och ett mindre fältförsök lades ut i syfte att hitta andra alternativ till kommande säsonger. Inför 2023 analyseras dessa av en arbetsgrupp inom Major use.

En samverkan mellan berörda aktörer i näringen är mycket viktig för att nå framgång och öka tillgång till effektiva växtskyddsmetoder i den svenska växtodlingen.

Växtskyddsrådet hade Major use på dagordningen vid mötet den 5 oktober 2022. Vill du veta mer eller ta del av presentationerna från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

Presentationer:

  1. Major use-arbetet, Återblick vad har gjorts, Växtskyddsrådets sekretariat
  2. Major use-arbetet, Specifika problemområden 2021-2023, Gunilla Berg Jordbruksverket
  3. Minor use-arbetet, Insektsbekymmer, Agneta Sundgren LRF
Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden?

Inom Major use-arbetet pågår försök att utveckla ett digitalt verktyg som kan ge översikt över vilka kombinationer av grödor och skadegörare eller ogräs som kan komma att sakna växtskyddsmetoder i framtiden. Genom den pågående utvecklingen av Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister och Jordbruksverkets databaser skapas nya möjligheter till översikt.

En slutsats i Växtskyddsrådets rapport "Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden" är att prognoser över vilka verksamma ämnen som kan komma att förbjudas inom EU är ett sätt att bidra till bättre framförhållning. Det ger alla berörda aktörer anledning att förebyggande ta fram strategier för att hantera växtskyddsproblem.

Genom de verksamma ämnenas egenskaper kan vi delvis förutse om de kommer att fasas ut från marknaden och i så fall bedöma vilka konsekvenser utfasningen ger för tillgången till ett effektivt växtskydd i Sverige. Jordbruksverket har testat en engelsk bedömningsmetod som CRD (Chemicals Regulation Division, motsvarighet till svenska Kemikalieinspektionen) i Storbritannien har tagit fram. Metoden, som är en enkel riskfaktormodell som bygger på öppna datakällor, verkar ge relativ god förutsägbarhet och kan användas för att identifiera kritiska områden i växtodlingen.

Växtskyddsmetoder med lägre risker

Växtskyddsrådet har i uppdrag att verka för att introducera växtskyddsmedel med låg risk eller alternativa metoder och tekniker. Området är brett och omfattar många olika växtskyddsmetoder – kemiska, biologiska, fysikaliska, termiska eller mekaniska.

Växtskyddsmedel med låg risk är en särskild definition som innebär lägre risker vad gäller hälso- och miljöaspekter och omfattar både kemiska och biologiska växtskyddsmedel, som till exempel mikroorganismer.

Hinder för ökad användning av allmänkemikalier, ämnen med låg risk och biologiska medel

Växtskyddsrådet har i rapporten ”Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel” tittat närmare på varför tillgången till alternativa bekämpningsmedel (allmänkemikalier, lågrisk­produkter samt makro- och mikrobiologiska medel) är begränsad. Skälen är flera, men höga kostnader, varierande effektivitet, otillräcklig information och dåligt anpassad lagstiftning är saker som hindrar en bredare användning. Rapporten pekar på några åtgärder som krävs för att förbättra förutsättningarna, till exempel att utreda möjligheter för enklare prövning av produkter med lägre risk.

Främja användning av lågriskmedel, allmänkemikalier och biologiska medel

Vid ett möte i Växtskyddsrådet var temat information om lågriskämnen, allmänkemikalier, makro- och mikrobiologiska preparat samt växtbiostimulanter. Både regelverk, funktion och appliceringsfrågor togs upp.

Här kan du läsa mer om allmänkemikalier och växtbiostimulanter:

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

Presentationer:

  1. Introduktion lågrisk, biologiska medel o allmänkemikalier, VSR
  2. Allmänkemikalier, Sara Furenhed, Jordbruksverket
  3. Lågriskämnen marknadspotential, Victoria Tönnberg, HIR Skåne
  4. Makro-mikroorganismer – Nya arter och enkät, Maria Björkman, Naturvårdsverket
  5. Appliceringsteknik biologisk bekämpning, Eskil Nilsson, Visavi
  6. Lågriskämnen och lågriskprodukter – Regelverk, Camilla Thorin, Kemikalieinspektionen
  7. Lågriskämnen och lågriskprodukter – Förändrat regelverk, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
  8. Växtbiostimulanter – Regelverk, Liv Åkerblom Espeby, Kemikalieinspektionen
  9. Växtbiostimulanter – Nya redskap, Anton Samuelsson, Jordbruksverket
  10. Växtbiostimulanter – Effekt av användning, Agneta Sundgren, Lantbrukarnas Riksförbund
Lågriskämnen och eventuella lågriskämnen – potential för användning i Sverige

HIR Skåne har på uppdrag av Växtskyddsrådet kartlagt vilka lågriskämnen och eventuella lågriskämnen som kan vara lämpliga för användning i svenska bekämpningsstrategier. Vid studiens genomförande hösten 2020 fanns sammanlagt 82 lågriskämnen och eventuella lågriskämnen upptagna på kommissionens lista över ämnen godkända för växtskyddsändamål inom EU. Av dessa ingick 33 ämnen i produkter godkända för användning i Sverige, medan 49 ämnen inte ingick i produkter godkända för användning i Sverige. Av de 49 ämnena var det 5 ämnen som bedömdes kunna fylla ett behov i svensk odling.

Slutsatsen är att antalet verksamma ämnen i kategorierna lågriskämnen och ämnen med eventuell låg risk, som bedömdes kunna fylla ett behov i svensk odling, är lågt. Utvecklingspotentialen för att få en ökad tillgänglighet på produkter med lägre risk begränsas av tillgången på verksamma ämnen som kan fylla odlarnas behov.

Nematoder, insekter och spindlar

Biologisk bekämpning anses generellt vara bättre för miljön jämfört med kemisk bekämpning. I växthusodling är förutsättningarna för att använda biologisk bekämpning särskilt gynnsamma, men kunskap om utvecklingen är bristfällig. En enkät om användningen av biologisk bekämpning med hjälp av mikrobiologiska medel, nematoder, insekter och spindeldjur i växthus ut skickades 2021 ut till 596 växthusföretag. Enkäten är en samverkan mellan Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Växtskyddsrådets sekretariat. Jordbruksverkets statistikenhet deltar i arbetet. Åtgärder utifrån enkätsvaren tas vidare under 2022.

Undvika upprepade dispenser av växtskyddsmedel

I vissa fall är svenska odlare är beroende av dispenser för att få använda vissa växtskydds­medel. Men dispenser innebär att risker för hälsa och miljö fortfarande finns kvar, vilket motverkar syftet med reglerna om att vi ska ha ett högt skydd för hälsa och miljö. EU-kommissionen har också varit kritiska till att medlemsländerna beviljar upprepade dispenser.

Växtskyddsrådet arbetar med att beskriva andra ansökningsförfaranden och vilka möjligheter som finns för att bidra till långsiktiga lösningar på aktuella växtskyddsproblem. Arbetet omfattar att analysera och redogöra för juridiska och marknadsekonomiska hinder, exempelvis gällande ömsesidiga erkännanden och UPMA samt ge förslag på möjliga åtgärder.

Glyfosat

Glyfosat är världens mest använda växtskyddsmedel. Under några år har det pågått intensiva diskussioner kring glyfosats egenskaper. Ämnet glyfosat är under utvärdering och Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) ska fatta ett slutligt beslut i juli 2023 om glyfosat får fortsatt godkännande eller blir förbjudet.

På initiativ av Växtskyddsrådet analyserade Jordbruksverket 2019 vilka konsekvenser ett glyfosatförbud skulle få för svensk växtodling. Utredningen pekade bland annat på en risk för ett ökat växtnäringsläckage, då behovet av markbearbetning för att bekämpa ogräs skulle öka.

Jordbruksverket bad därför Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att göra en fördjupad analys och beräkna hur utlakningen av kväve och läckaget av fosfor påverkas vid ett förbud.

Via länkarna nedan kan du läsa både Jordbruksverkets rapport och en sammanfattande text av SLU:s rapport, där det även finns även en länk till den fullständiga rapporten på SLU:s webbplats.

Utöver nämnda rapporter har Växtskyddsrådet varit med och delfinansierat fältförsök där olika metoder för att bryta vall för att hitta effektiva metoder inför ett eventuellt förbud mot glyfosat har testats. I försöken jämfördes mekaniskt och kemiskt vallbrott samt nya maskiner och tekniker för att bryta vall. Resultaten hittar du på Sverigeförsökens webbplats.

Som ett ytterligare led i att förbereda lantbruket på en situation med begränsad eller ingen tillgång till glyfosat har Jordbruksverket tagit fram en ny modul för Greppa Näringens rådgivningsverksamhet: Odlingsstrategi med och utan glyfosat, modul 13 J.

Ett förbud mot glyfosat väntas påverka konkurrenskraften hos det svenska lantbruket. Jordbruksverket har i förebyggande syfte, för att stärka konkurrenskraften och lindra effekterna av ett eventuellt förbud, genomfört två större upphandlingar om uppdrag gällande

  • kunskaps-, demonstrations- och informationsinsatser
  • studieresor, kurser och erfarenhetsgrupper.

Inom dessa områden har vi slutit avtal med fyra respektive fem leverantörer som kommer att arbeta med olika aktiviteter.

Växtskyddsrådet hade glyfosat på dagordningen vid mötet 3 december 2021. Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

  1. Glyfosat ämnesutvärdering tidplan, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
  2. Glyfosat utlakningsberäkningar kväve o fosfor, Holger Johnsson o Kristina Mårtensson, SLU
  3. Glyfosat vallbrottförsök o Odla utan glyfosat Greppa Näringen, Frans Johnson, Jordbruksverket
  4. Glyfosat, Upphandlade aktiviteter, Lina Edvardsson, Jordbruksverket

Regler, villkor, statistik, datatillgänglighet med mera

I Växtskyddsrådets uppdrag ingår att utveckla omvärldsbevakningen kring exempelvis förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer, vägledningar och beslut om verksamt ämne. Vi ska också analysera konsekvenser som förändringar får för myndigheter och företag.

Rådgivande gruppen för användningsvillkor för växtskyddsmedel

Arbetsgruppen ska vara rådgivande och bidra till att hitta alternativa lösningar för befintliga, och nya villkor, för att minska riskerna med växtskyddsmedel.

Arbetet har bidragit till en bättre och effektivare dialog kring oklarheter i formulering av villkor i beslut om godkännande av växtskydds­medel. I många fall har detta lett till bättre och mer relevanta villkor.

Vill du veta mer eller ta del av mötesanteckningar kan du kontakta oss via mejl.

Statistikuppgifter kring växtskyddsmedel och hektardoser

Det är viktigt att genom statistiska underlag kunna utvärdera användningen av växtskyddsmedel. Redan 2011 underströk Växtskyddsrådet behovet av en bra statistik inom växtskyddsområdet och behovet av en översyn av den svenska växtskyddsmedelsstatistiken.

Växtskyddsrådet sammanställde 2018 information om hur insamlingen och användning av statistik för bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och makroorganismer) sker inom de olika myndigheterna, samt vilka möjligheter det finns till utveckling och förbättringar. Detta resulterade i

  • en bättre representativitet för hektardoser i det underlag som Statistiska centralbyrån (SCB) använder i sina beräkningar
  • samstämmighet i det underlag kring hektardoser som SCB respektive Kemikalieinspektionen använder
  • en publikation om olika statistikuppgifters bakgrund och användning.

I arbetet har SCB deltagit tillsammans med Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.

SCB har under 2019 på initiativ av Växtskyddsrådet genomfört en undersökning om hur bekämpningsmedelsstatistiken kan presenteras. De har bland annat utreda möjligheten att ta hänsyn till eko- och vallarealer i beräkningar av antal använda hektardoser samt att vikta antal använda hektardoser mot producerad mängd gröda. Undersökningen sammanfattas i rapporten Hektardoser – nya sätt att beskriva statistiken. Kontakta oss via mejl om du vill ta del av rapporten.

Ökad digitalisering av växtskyddsmedelsdata

Det finns ett behov av att digitalisera information om växtskyddsmedel, där också Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister samt andra källor ingår. Anledningen är att vi skulle kunna använda dessa data till olika tjänster och ändamål. Växtskyddsrådet arbetar med detta.

Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister har i sin nuvarande utformning stor utvecklingspotential gällande användarvänlighet och tillgänglighet av data kring beslut om växtskyddsmedel. Såväl Kemikalieinspektionen som andra myndigheter och externa intressenter skulle ha större nytta av registret om det var en mer lättanvänd och bredare informationskälla kring uppgifter om växtskyddsmedel.

Växtskyddsrådets har haft dialoger om utvecklingspotential för bekämpningsmedels­registret. Aktiviteten har resulterat i en sammanställning av information och synpunkter på hur olika organisationer använder registret och hur man ser att det kan förbättras.

Kemikalieinspektionen har under 2021 påbörjat ett arbete med att öka tillgängligheten för data som finns i bekämpningsmedelsregistret. Växtskyddsrådets sekretariat har bidragit genom analyser av behov hos de som använder registret.

Utveckling av riskbedömningsmetodik för växtskyddsmedel

De beräkningsmodeller som används för att beräkna vilka halter av växtskyddsmedel som kan förväntas förekomma i ytvatten vid spridning är komplexa och tynger både genomförande och utvärdering av riskbedömningar i samband med prövningsprocessen. SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, CKB, arbetade under 2019 med att utveckla och utvärdera en förenklad metodik. Målet är att projektet ska bidra till en effektivisering av Kemikalieinspektionens prövningsprocess avseende risker i ytvatten och en riskbedömningsmetodik med högre relevans genom starkare koppling till miljöövervakningsdata.

Högt skydd för hälsa och miljö

Utgångspunkten för ett Hållbart växtskydd är att det bör finnas god tillgång till växtskyddsmetoder som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen och minimerar riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljö. Flera aktiviteter som Växtskyddsrådet genomför syftar till att bidra till ändamålsenliga riskhanteringsåtgärder och att utvärdera hälsorisker med växtskyddsmedel.

Undvika läckage av växtskyddsmedel från växthus

Det förekommer läckage av växtskyddsmedel från växthus. Växtskyddsrådet arbetar med att skapa överblick över situationen och föreslå lämpliga åtgärder som kan bidra till att läckage av växtskyddsmedel från växthus till omgivningen ska minimeras. Insatser flera områden behövs, som rådgivning, stöd till investeringar i den praktiska odlingen, forskning samt lagstiftning med mera. Det finns också tekniska lösningar som går att använda för att minska läckaget, men dessa är både avancerade och dyra. Växtskyddsrådet inhämtar också kunskap och erfarenheter från andra länder.

Under 2022 kommer det vara möjligt för en växthusföretagare att få rådgivning om hanteringen av växtskyddsmedel genom Greppa Näringen. När användarna går behörighetsutbildning finns också nytt material om läckageproblematiken, både som film och som text i boken Säker bekämpning. Vi arbetar för att det ska bli möjligt att få investeringsstöd för åtgärder i byggnaden som ska minska läckaget i nästa jordbrukspolitiska stödperiod från 2023.

På uppdrag av Växtskyddsrådet anordnade SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) i december 2020 en internationell workshop där läckagefrågan diskuterades.

På uppdrag av Växtskyddsrådet har HIR Skåne tagit fram rapporten Kemikalieläckage från växthus – en kartläggning och beskrivning av nuläget samt investeringsbehov. Underlaget innehåller en sammanställning av de olika insatser och undersökningar som genomförts under perioden år 2005 till 2020. I andra delen av rapporten finns beskrivningar av de källor som finns där läckage av växtskyddsmedel kan uppstå i och omkring ett växthus. Även lösningar för att hindra läckaget tas upp. I bilagan finns en schematisk översikt över läckagekällorna.

Diflufenikan i ytvatten

Ämnet diflufenikan ingår i vissa ogräsmedel som används i stråsäd. Tyvärr har användningen av dessa ogräsmedel gjort att diflufenikan ofta finns i för höga halter i ytvatten i södra Sverige. Halterna av diflufenikan är ibland så höga att negativa konsekvenser för miljön inte kan uteslutas. Samtidigt är diflufenikan ett viktigt alternativ till andra ämnen som börjat förlora effektivitet mot ogräs.

På initiativ av Växtskyddsrådet har Säkert växtskydd haft en informationskampanj om diflufenikan under flera år. Syftet har varit att skapa delaktighet från odlare om åtgärder för att minska halter av diflufenikan i ytvatten. Nu har SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) utvärderat effekterna av diflufenikankampanjen och sammanställt slutsatserna i en rapport. Utvärderingen har samfinansierats med pengar från Växtskyddsrådet och CKB.

Tillväxtregleringsmedel i spannmål

Användningen av växtskydds­medel med tillväxtreglerande effekt i odlingen är omdiskuterad. Mellan åren 1988 och 2011 var det enbart tillåtet att använda i råg men sedan 2011 har växtskyddsmedel med tillväxt­reglerande effekt varit godkänt för användning även i vete, korn och havre.

Livsmedelsverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet gjort en trendanalys för perioden 1992–2017 och en konsumentriskvärdering för användning av tillväxt­reglerande växtskyddsmedel i spannmål, både i importerad och svenskodlad spannmål. Resultaten visar att uppmätta rest­halter inte utgör någon hälsorisk för konsumenter. I svenskproducerad råvara är halterna generellt lägre än i importerad råvara.

Resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel

Resthalter i livsmedel är en viktig fråga. Genom maten får vi i oss små mängder av växtskyddsmedel och då främst från frukt och grönsaker. Äpple är ett av de livsmedel som tidigare visats kunna bidra till en del av den låga exponering som ändå sker. Livsmedelsverket har på initiativ från Växtskyddsrådet genomfört en undersökning av resthalter av växtskyddsmedel i äpple. Analyserna omfattar en jämförelse mellan importerade och svenskodlade äpplen samt en kumulativ konsument­riskbedömning avseende äppelkonsumtion för de senaste åren. Tidigare, och även denna studie, från Livsmedelsverket visar på att resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel som saluförs i Sverige inte innebär en hälsorisk för konsumenter.

Skydd av vatten

Tillsammans med myndigheter, experter och rådgivare diskuterades växtskyddsmedel och vattenskyddsområden på ett av Växtskyddsrådets möten under 2021. Regelverk och krav som omgärdar tillståndsplikt för spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden kan i vissa avseenden upplevas som komplicerade för såväl lantbrukare som rådgivare och utredare vid tillståndsprövande myndighet. Det finns vägledning och manualer för beräkningsverktyg till hjälp, men trots det finns också en samlad bild av att det finns behov och potential till förbättringar och förenklingar. Efter presentationer och diskussion om tillståndsprövningen föreslogs att Växtskyddsrådet ska titta vidare på

  • insatser i form av digital utbildning eller kortare videosnuttar med instruktioner om beräkningar och bedömningar
  • att vägledningen för tillståndsprövningen uppdateras med information om nya arbetssätt och nya verktyg som behöver beskrivas
  • att ett resursnät med djupare kunskaper om spridningsberäkningar och bedömningar i tillståndsprövningen bildas
  • att det tydliggörs om tillstånden generellt kan tillåtas omfatta verksamt ämne i stället för produkt
  • att det undersöks vilka möjligheter som finns att kunna göra ansökan för ett större antal företag samlat istället för att varje enskilt företag ska göra en egen ansökan.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet kan du kontakta oss via mejl.

vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

  1. Vattenskydd övergripande regelverk, Susanna Hogdin, Havs- och vattenmyndigheten
  2. Vattenskydd MACRO-DB, Mikaela Gönczi, CKB SLU
  3. Vattenskydd – Handläggning vattenskyddsområde, Jessica Lerstort, Länsstyrelsen Östergötland
  4. Vattenskydd rådgivning i vattenskyddsområde, Bodil Paulsson o Malin Lovang, Lovang Lantbrukskonsult AB

Kontakta oss om du har frågor

Vill du komma i kontakt med Växtskyddsrådet? Då kan du mejla till oss.

Senast granskad: 2022-02-10