Växtskyddsrådet ser till att det finns metoder för ett effektivt växtskydd

Hitta på sidan

Du som är växtodlare behöver ha tillgång till både effektiva och hållbara metoder för växtskydd. Det är också en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen, vilket är en punkt i livsmedelsstrategin som riksdagen har beslutat om.

Målet är effektiva och hållbara metoder

Det är Växtskyddsrådet som har till uppgift att arbeta förebyggande för att det ska finnas effektiva och hållbara metoder inom växtskydd. Att en växtskyddsmetod är både effektiv och hållbar innebär att den ska

  • minska de växtskadegörare som påverkar din odling
  • minimera riskerna och konsekvenserna för hälsa och miljö.

Växtskyddsrådets arbete utgår från följande punkter:

  • förbättra tillgången till växtskyddsmedel och bidra till en effektiv process för att godkänna växtskyddsmedel
  • introducera växtskyddsmedel med låg risk för människor och miljö eller alternativa metoder och tekniker för växtskydd
  • utveckla omvärldsbevakningen för att kunna analysera konsekvenserna som vissa förändringar får för myndigheter och företag. Det kan exempelvis gälla förändringar i lagar, EU-processer, vägledningar och beslut om verksamma ämnen.

Växtskyddsrådet ska också se till att öka kunskapen om

    • möjligheter att hantera växtskyddsproblem på kort och på lång sikt
    • hur lagar om växtskydd påverkar samhällsekonomin
    • hur lagar om växtskydd påverkar vår miljö (till exempel genom att ta fram fakta om att det finns rester av växtskyddsmedel i vatten eller livsmedel)
    • hur odlingsförhållanden kan påverka processen för att kunna godkänna växtskydds­medel
    • hur vi kan minska riskerna för både hälsa och miljö när vi använder växtskyddsmedel
    • praktiska odlingsperspektiv, som kan vara av betydelse för vilka villkor ett växtskyddsmedel får i prövningsprocessen.

    Deltagarna i Växtskyddsrådet

    Växtskyddsrådet utgörs sammantaget av 11 organisationer och består av 16 ledamöter och 12 suppleanter. Jordbruksverket leder Växtskyddsrådet.

    Följande organisationer ingår i rådet:

    • Kemikalieinspektionen
    • Naturvårdsverket
    • Livsmedelsverket
    • Havs- och vattenmyndigheten
    • Sveriges Lantbruksuniversitet
    • Lantbrukarnas Riksförbund
    • Föreningen Sveriges Spannmålsodlare
    • Svenskt Växtskydd
    • Hushållningssällskapen
    • Naturskyddsföreningen
    • Jordbruksverket.

    Växtskyddsrådets sekretariat

    Växtskyddsrådet har ett sekretariat som är bemannat av två personer, en heltids­tjänst från vardera Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Sekretariatet planerar, driver och genomför tillsammans med berörda aktörer Växtskyddsrådets arbete enligt handlingsplanen.

    Växtskyddsrådets handlingsplan 2020–2025

    Växtskyddsrådet har gemensamt tagit fram en handlingsplan för perioden 2020-2025. Handlingsplanen bygger på det uppdrag regeringen gett Växtskydds­rådet . De aktiviteter som ingår i handlingsplanen är tänkta att bidra till att stärka målen i livsmedelsstrategin. Ett antal utredningar och uppdrag har genomförts på initiativ av växtskyddsrådet med syfte att skapa förståelse för vilka effekter för jordbruket, samhällsekonomin, konsumtionen och miljön som växtskydds­medels­användningen och lag­stiftningen kring växtskyddsmedel medför.

    Växtskyddsrådets möten

    Möte den 7 september 2021, minnesanteckningar

    Dagens möte inleddes i Tågerups Trädgårds växthusodlingar av prydnadsväxter. Företagets VD Mattias Svegin berättade om anläggningens huvudsakliga bekämpningsbehov med biologisk bekämpning som bas, kemikaliehanteringen, åtgärder mot kemikaliespill och hur deras recirkulerande bevattningssystem är konstruerat. Klara Löfkvist, HIR Skåne, föredrog samtidigt om kunskapsläget kring läckage av växtskyddsmedel från växthus, vilka faktorer som bedöms ha störst betydelse för läckaget i olika situationer samt vilka åtgärder som kan minska läckaget. Vilka behov av åtgärder som kan behövas i enskilda växthus varierar beroende på bland annat storlek, ålder och typ av växthus samt odlingsinriktning. På ett övergripande plan bedöms dessa faktorer ha störst betydelse för läckage av växtskyddsmedel från växthus:

    • sprutpåfyllningsplatsens utformning
    • förekomst av recirkulerande bevattningssystem
    • hantering av kondensvatten från väggar och tak
    • rutiner vid rengöring
    • hantering av organiskt avfall med kemikalierester.

    Anders Lindkvist från Betodlarna samt Desirée Börjesdotter och Rikard Andersson från Nordic Beet Research visade fältförsök med sockerbetor vid Alnarp och redogjorde för sockerbetsodlingens förutsättningar i Sverige, samt delar av den forskning som bedrivs inom nordisk sockerbetsodling för att stärka växtskyddet. Det pågår bland annat studier om hur populationsdynamik hos skadegörare kan påverkas för att minska skadetrycket, hur doftämnen kan användas för att locka ut löss från fälten och hur funktionell biodiversitet kan bidra till minskat bekämpningsbehov i sockerbetsodlingen.

    Joel och Emma Månsson på Biskopshagens odlingar berättade om hur de lägger upp ogräsbekämpningen i deras ekologiska sockerbetsodling. Kerstin Andersson, HIR Skåne, berättade om kostnadsfördelning inom den ekologiska sockerbetsodlingen.

    Ogräsbearbetningen inom den ekologiska sockerbetsodlingen är mer arbetsintensiv än den i IPM-odling. Bekämpningsstrategin på gården börjar redan vid val av förfrukt - vall anses vara optimalt för att lyckas minska efterföljande ogrästryck. Efter harvning och sådd, precis vid plantans uppkomst, sker en flamning av ogräs med traktorburen gasolbrännare som första bekämpningsinsats. När plantan fått 6-7 blad sker mekanisk bearbetning med precisionsradhacka och någon vecka senare, när plantan sträckt sig, genomförs en rensning med konventionell radhacka med fingerhjul. Slutligen sker en rensning genom handhackning, vilket utgör en stor kostnadspost för den ekologiska sockerbetsodlingen.

    Insektsangrepp är en beräknad risk för den ekologiska sockerbetsodlingen och kan leda till stora förluster. Svampangrepp bedöms generellt utgöra ett mindre problem för odlingen enligt Joel och Emma.

    Vill du veta mer kan du kontakta oss via mejl.

    Möte den 1 juni 2021, minnesanteckningar

    Vid Växtskyddsrådets möte den 1 juni 2021 ägnades förmiddagen åt presentationer och diskussioner kring tre av Växtskyddsrådets organisationers strategier kring växtskydd. Syftet med temat var att belysa eventuella skillnader och likheter mellan de olika strategierna, och om möjligt hitta punkter där Växtskyddsrådet kan bidra. Utifrån de olika organisationernas utgångspunkt förekommer uppenbara skillnader i betoning och inriktning i respektive strategi.

    Hållbarhet genomsyrar alla organisationers arbete, men det förekommer olika syn på hur ett hållbart odlingssystem kan och bör se ut med hänsyn till praktiska omständigheter och marknads-/konkurrensmässiga aspekter. I mötet uttrycktes att tillämpningsnära forskning på hållbara växtskyddsstrategier behöver uppgraderas för att kunna möta de utmaningar som växtskyddet står inför.

    Frågan om behovet av forskning återkommer ständigt och behöver åter lyftas till beslutsfattare och forskningsfinansiärer. Major use-arbetet inom Växtskyddsrådet är tänkt att utgöra en plattform för att belysa behov av riktad forskning och är en bra utgångspunkt. Med tanke på den pressade situationen kring tillgängliga metoder och verksamma ämnen i växtskyddet efterlystes också någon form av konsekvensanalys och bedömning av potential kring krav på minskad användning av och risker med kemiska medel inom det nya etappmålet för Giftfri miljö och Farm to Fork.

    Eftermiddagen inleddes med ett pass om växtskyddsmedel och vattenskyddsområden. Regelverk och krav som omgärdar tillståndsplikt för spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden kan i vissa avseenden upplevas som komplicerade för såväl lantbrukare som rådgivare och utredare vid tillståndsprövande myndighet. Det finns vägledning och manualer för beräkningsverktyg till hjälp, men trots det finns också en samlad bild av att det finns behov och potential till förbättringar och förenklingar. Efter presentationer om tillståndsprövningen från myndigheter, experter och rådgivare diskuterades möjliga förslag på förbättringsaktiviteter.

    I mötet föreslogs

    • insatser i form av digital utbildning eller kortare videosnuttar med instruktioner om beräkningar och bedömningar
    • att vägledningen för tillståndsprövningen (NV och HaV) uppdateras med information om nya arbetssätt och nya verktyg som behöver beskrivas
    • att ett resursnät med djupare kunskaper om spridningsberäkningar och bedömningar i tillståndsprövningen bildas
    • att det tydliggörs om tillstånden generellt kan tillåtas omfatta verksamt ämne i stället för produkt
    • att det undersöks vilka möjligheter som finns att kunna göra ansökan för ett större antal företag samlat istället för att varje enskilt företag ska göra en egen ansökan.

    Mötet avslutades med två omvärldsspaningar på temat utfasning av verksamma ämnen inom EU och konsekvenser därav. LRF gav en presentation om den aktuella situationen kring utfasning av verksamma ämnen och problem kring dispensbehov samt risken för snedvriden konkurrens om olika länder har olika restriktiv hållning när det kommer till att bevilja ansökningar om undantag för produktgodkännande. Svenskt Växtskydd, presenterade resultat från en prognos om bortfall av verksamma ämnen inom EU med vidhängande analys av möjliga konsekvenser för svenskt jordbruk.

    Datum för kommande möte, som är i fält, är tisdagen den 7 september 2021.

    Vill du veta mer kan du kontakta oss via mejl.

    Presentationer

    Möte den 3 mars 2021, minnesanteckningar

    Vid Växtskyddsrådets första möte för året gick vi igenom de aktiviteter som genomförts år 2020 och diskuterade möjliga prioriteringar för arbetet framöver.

    Under 2020 påbörjade Växtskyddsrådet två projekt med särskilt koppling till rådets uppgift att bidra till måluppfyllelse i hållbarhetsdirektivet och Sveriges nationella handlingsplan för en hållbar användning av växtskyddsmedel (NAP). Det ena är en nyss färdigställd kartläggning av möjligheter inom precisionsbekämpning, ett fält som genomgår en snabb utveckling i takt med teknikrevolutionen i lantbruket och förutspås kunna bidra till att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det andra projektet ska bidra till en djupare analys av begreppet ”hållbara odlingssystem” kopplat till växtskydd och möjligheter till utveckling av hållbara odlingssystem, vilket utgör mål 5 i Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. I projektet ingår även att ta fram förslag på indikatorer för utvecklingen av hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd inbegripet såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska aspekter. Bägge projekten presenterades vid mötet.

    Diflufenikankampanjen har pågått i snart tre år sedan lanseringen i juni 2018 och det är dags att utvärdera kampanjens måluppfyllelse. Växtskyddsrådet och SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) samfinansierar en analys av kampanjens effekter på halter av diflufenikan i vattendrag. CKB visade preliminära resultat från projektet. EU:s omprövning av det verksamma ämnet glyfosat pågår och ett nytt beslut om ämnets framtid ska fattas i december 2022. Jordbruksverket föredrog om aktiviteter som pågår kring att möta ett eventuellt kommande förbud mot, eller kraftiga restriktioner i användning av, produkter med glyfosat: fältförsök med glyfosatfritt vallbrott och Greppa Näringens modul 13J: ”Odla utan glyfosat”.

    Vill du veta mer kan du kontakta oss via mejl.

    Presentationer

    Möte den 16 december 2020, minnesanteckningar

    Mötesförmiddagen ägnades åt erfarenhetsutbyte mellan Sveriges, Danmarks och Finlands motsvarigheter till Växtskyddsrådet.

    Magnus Franzén, Jordbruksverket, presenterade bakgrund och historik kring det svenska Växtskyddsrådet. Lea Frimann Hansen, Miljöministeriet, Danmark, berättade om Dialogforum for pesticider i Danmark. Tove Jern och Marja Savonmäki, Jord- och skogsbruksministeriet, Finland berättade om Växtskyddsdelegationen i Finland.

    Utifrån presentationerna och diskussioner som följde kan det konstateras att det finns många likheter i arbetssätt och beröringspunkter mellan de olika ländernas rådskonstellationer. Sekretariatet kommer att följa upp de nu inledda kontakterna med Finland och Danmark för att undersöka om det finns aktiviteter eller arbetssätt som vi i Sverige kan inspireras av, eller om det finns specifika frågeställningar som skulle kunna gynnas av samverkan mellan länderna.

    Temat för eftermiddagen kretsade kring Växtskyddsrådets uppgift om främjande av användning av lågriskämnen, allmänkemikalier samt makro- och mikrobiologiska preparat.

    Nedan ser du presentationerna från mötet.

    Vill du veta mer kan du kontakta oss via mejl.

    Presentationer

    Möte den 9 september 2020, minnesanteckningar

    Varje år träffas Växtskyddsrådet i fält för att ta del av olika verksamheters arbete med växtskyddsfrågor. Växtskyddsrådets tredje möte för året genomfördes i Skåne under coronasäkra former. Där besökte vi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) vid Alnarp, Lönnstorps försöksstation samt Solnäs gård.

    På förmiddagen fick vi veta mer om utvecklingen vad gäller resistens mot bladmögel och Alternaria i potatis och om den senaste SLU-forskningen kring biologisk bekämpning i jordgubbar med hjälp av humlor som bärare av en nyttosvamp som kan oskadliggöra gråmögel i jordgubbar. Växtskyddsrådet fick också ta del det omfattande arbete som bedrivs vid Jordbruksverkets fem växtskyddscentraler. Ett viktigt arbete är att besöka ett stort antal fält under odlingssäsongen i syfte att följa skadegörares utveckling i olika grödor. SLU gav också en inblick i arbetet kring problemen med skidgallmyggor i oljeväxter och ett forskningsprojekt som pågår.

    Vid Lönnstorps försöksstation presenterades det 14 hektar stora långliggande fältförsöket där hela odlingssystem ska kunna studeras. Ett annat försök handlar om att testa mellangrödor i ekologisk odling av till exempel lök. Resultat från flera års fältförsök kring problemogräset renkavle presenterades. Renkavle är ett av de svåraste ogräsen att hantera i delar av landet. Åtgärderna på gårdsnivå är väldigt viktiga för att renkavlen inte ska ta över.

    Fältbesöket avslutades i äppelodlingen på Solnäs gård där odlingschef Jan Jensen berättade om produktionen och deras insatser för att stötta forskningen av feromoner som SLU bedriver. Syftet är att locka skadegörare till en fälla istället för att skada på äppelträden och frukten. SLU presenterade försök där angrepp av bladlöss ska minskas med hjälp av myror. Genom att testa olika feromoner och sockerlösningar ses tydliga resultat där myrorna luras att föda sig på annat sätt än att suga på bladlöss. 

    Vill du veta mer kan du kontakta oss via mejl.

    Presentationer

    Möte den 9 juni 2020, minnesanteckningar

    Vid Växtskyddsrådets andra möte för året var temat på förmiddagen tillgången till växtskyddsmedel 2020 och framåt. Presentationer hölls om Kemikalieinspektionens ärendehantering, rapport från arbetsgruppen Undvika upprepade dispenser, LRF om ansökningar för UPMA och dispenser inför säsongen 2020, Svenskt Växtskydd om hur tillgången till växtskyddsmedel i Sverige påverkas av coronakrisen samt hur biologiska växtskyddsmedel hanteras inom prövningsprocessen idag.

    Under andra delen av dagen diskuterade Växtskyddsrådet hur vi kan bidra till att underlätta arbetet och måluppfyllelsen i Sveriges nationella handlingsplan för en hållbar användning av växtskyddsmedel. Växtskyddsrådet fick även höra om SLU:s samverkansprojekt med andra EU-länder kring hållbara odlingssystem, rapport från arbetsgruppen om Växthusläckage av bekämpningsmedel, översynsarbete av växtskyddsmedelsförordningen 1107, Farm to Fork som en del av EU:s gröna giv.

    Vill du veta mer kan du kontakta oss via mejl.

    Presentationer

    Möte den 18 mars 2020, minnesanteckningar

    Vid Växtskyddsrådet första möte för året diskuterade vi Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel och hur Växtskyddsrådet kan bidra till att uppnå målen.

    Andra delen av dagen handlade först om resultaten från höstens tillsynsprojekt där miljöinspektörer varit ute i fält och tittat på användarnas hantering av växtskyddsmedel intill sjöar och vattendrag. Efter det gjorde vi en genomgång av läget i kampanjen om minskade risker vid användning av ogräsmedlet diflufenikan. Vi tog även upp hur olika mark- och väderförhållanden påverkar hur växtskyddsmedel sprids från åkermark till vattendrag. Kunskap om detta är nödvändigt för att förstå hur vi bäst kan arbeta för att denna spridning minimeras och att användningen av växtskydds­medel leder till en så liten påverkan på miljön som möjligt. Som avslutning beslutade rådet att anta Handlingsplan för Växtskyddsrådet år 2020-2025, version 2020-03-18.

    Pågående arbeten

    Undvika upprepade dispenser av växtskyddsmedel

    I vissa fall är svenska odlare är beroende av dispenser för att få använda vissa växtskydds­medel. Men dispenser innebär att risker för hälsa och miljö fortfarande finns kvar, vilket motverkar syftet med reglerna om att vi ska ha ett högt skydd för hälsa och miljö. EU-kommissionen har också varit kritiska till att medlemsländerna beviljar upprepade dispenser.

    Växtskyddsrådet arbetar med att beskriva andra ansökningsförfaranden och vilka möjligheter som finns för att bidra till långsiktiga lösningar på aktuella växtskyddsproblem. Arbetet omfattar att analysera och redogöra för juridiska och marknadsekonomiska hinder, exempelvis gällande ömsesidiga erkännanden och UPMA samt ge förslag på möjliga åtgärder.

    Undvika läckage av växtskyddsmedel från växthus

    Det förekommer läckage av växtskyddsmedel från växthus. Växtskyddsrådet arbetar med att skapa överblick över situationen och föreslå lämpliga åtgärder som kan bidra till att läckage av växtskyddsmedel från växthus till omgivningen ska minimeras. Insatser behöver göras inom flera områden som rådgivning, stöd till investeringar i den praktiska odlingen, forskning samt lagstiftning med mera. Det finns också tekniska lösningar som går att använda för att minska läckaget, men dessa är både avancerade och dyra. Växtskyddsrådet inhämtar också kunskap och erfarenheter från andra länder.

    Under 2021 kommer det vara möjligt för en växthusföretagare att få rådgivning om hanteringen av växtskyddsmedel genom Greppa Näringen. När användarna går behörighetsutbildning finns också nytt material om läckageproblematiken, både som film och som text i boken Säker bekämpning. Vi arbetar för att det ska bli möjligt att få investeringsstöd för åtgärder i byggnaden som ska minska läckaget i nästa jordbrukspolitiska stödperiod (CAP, Common agricultural policy) från 2023. På uppdrag av Växtskyddsrådet anordnade SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) den 11 december 2020 en internationell workshop där läckagefrågan diskuterades.

    På uppdrag av Växtskyddsrådet har HIR Skåne tagit fram rapporten Kemikalieläckage från växthus – en kartläggning och beskrivning av nuläget samt investeringsbehov. Underlaget innehåller en sammanställning av de olika insatser och undersökningar som genomförts under perioden år 2005 till 2020. I andra delen av rapporten finns beskrivningar av de källor som finns där läckage av växtskyddsmedel kan uppstå i och omkring ett växthus. Även lösningar för att hindra läckaget tas upp. I bilagan, som lagts i en pdf för läsbarheten finns en schematisk översikt över läckagekällorna.

    Diflufenikan i ytvatten

    Ämnet diflufenikan ingår i vissa ogräsmedel som används i stråsäd. Tyvärr har användningen av dessa ogräsmedel gjort att diflufenikan ofta finns i för höga halter i ytvatten i södra Sverige. Halterna av diflufenikan är ibland så höga att negativa konsekvenser för miljön inte kan uteslutas. Samtidigt är diflufenikan ett viktigt alternativ till andra ämnen som börjat förlora effektivitet mot ogräs.

    På initiativ av Växtskyddsrådet har Säkert växtskydd haft en informationskampanj om diflufenikan under flera år. Syftet har varit att skapa delaktighet från odlare om åtgärder för att minska halter av diflufenikan i ytvatten. Nu har SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) utvärderat effekterna av diflufenikankampanjen och sammanställt slutsatserna i en rapport. Utvärderingen har samfinansierats med pengar från Växtskyddsrådet och CKB.

    Utveckling av verksamheten inom Major use

    För att kunna bidra till livsmedelsstrategins mål om ett hållbart växtskydd och god tillgång till växtskyddsmetoder behövs en kontinuerlig uppdaterad översikt om vilka för Sverige relevanta kombinationer av grödor och skadegörare som

    1. har god tillgång till effektiva växtskyddsmetoder
    2. i framtiden riskerar att stå utan effektiva växtskyddsmetoder
    3. i dag helt saknar effektiva växtskyddsmetoder.

    Motsvarande arbete inom trädgårdsnäring är etablerat som Minor use. Växtskyddsrådet har börjat med arbetet med att skapa en metod med syfte att systematiskt kunna kartlägga vilka behov svenska odlare har av bekämpningsmetoder för skadegörare i olika grödor inom jordbruket.

    Ökad digitalisering av växtskyddsmedelsdata

    Det finns ett behov av att digitalisera information om växtskyddsmedel, där också Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister samt andra källor ingår. Anledningen är att vi skulle kunna använda dessa data till olika tjänster och ändamål. Växtskyddsrådet arbetar med detta.

    Rådgivande gruppen för användningsvillkor för växtskyddsmedel

    Syftet är att vara rådgivande och bidra till att hitta alternativa lösningar för befintliga och nya villkor med syfte att minska riskerna med växtskyddsmedel.

    Arbetet har bidragit till en bättre och effektivare dialog kring oklarheter i formulering av villkor i beslut om godkännande av växtskydds­medel. I många fall har detta lett till bättre och mer relevanta villkor.

    Genomförda arbeten

    Växtskyddsrådets verksamhet för perioden 2017–2019

    Växtskyddsrådets verksamhet för perioden 2017-2019 slutredovisades till regeringen i februari 2020. Vill du läsa slutrapporten kan du kontakta oss via e-posten nedan.

    Glyfosat – vilka konsekvenser får ett förbud av ämnet i svensk livsmedelsproduktion?

    Glyfosat är världens mest använda växtskyddsmedel. Under några år har det pågått intensiva diskussioner kring glyfosats egenskaper. Inom EU är glyfosat godkänt för användning till december 2022 men kan komma att förbjudas efter det. På initiativ av Växtskyddsrådet har Jordbruksverket genomfört en analys av hur ett eventuellt framtida förbud av ämnet kommer påverka den svenska odlingen och miljön.

    Hinder för ökad användning av allmänkemikalier, ämnen med låg risk och biologiska medel

    Växtskyddsrådet har tagit initiativ till en rapport med syftet att titta närmare på varför tillgången till alternativa bekämpningsmedel (allmänkemikalier, lågrisk­produkter samt makro- och mikrobiologiska medel) är begränsad. Skälen är flera men höga kostnader, varierande effektivitet, otillräcklig information och dåligt anpassad lagstiftning är saker som hindrar en bredare användning. Rapporten pekar på några åtgärder som krävs för att förbättra förutsättningarna för alternativa bekämpningsmedel och därmed öka hållbarheten i svensk jordbruks- och trädgårdsproduktion.

    Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden?

    Växtskyddsrådet har tagit initiativ till en rapport med syftet att ta fram underlag för vidare diskussioner kring möjligheter att arbeta med prognoser och strategier för att tillgodose svenska odlares behov av växtskyddsmetoder.

    Rapporten tar upp om vi genom ämnens egenskaper kan förutse om verksamma ämnen kommer att fasas ut från marknaden och i så fall bedöma vilka konsekvenser utfasningen ger för tillgången till ett effektivt växtskydd i Sverige.

    Tillväxtregleringsmedel i spannmål

    Användningen av växtskydds­medel med tillväxtreglerande effekt i odlingen är om­diskuterad. Mellan åren 1988 och 2011 var det enbart tillåtet att använda i råg men sedan 2011 har växtskyddsmedel med tillväxt­reglerande effekt varit godkänt för användning även i vete, korn och havre. Livsmedelsverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet gjort en trendanalys för perioden 1992-2017 och en konsumentriskvärdering för användning av tillväxt­reglerande växtskyddsmedel i spannmål, både i importerad och svenskodlad spannmål. Resultaten visar att uppmätta rest­halter inte utgör någon hälsorisk för konsumenter. I svenskproducerad råvara är halterna generellt lägre än i importerad råvara.

    Resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel

    Resthalter i livsmedel är en viktig fråga. Genom maten får vi i oss små mängder av växtskyddsmedel och då främst från frukt och grönsaker. Äpple är ett av de livsmedel som tidigare visats kunna bidra till en del av den låga exponering som ändå sker. Livsmedelsverket har på initiativ från Växtskyddsrådet genomfört en undersökning av resthalter av växtskyddsmedel i äpple. Analyserna omfattar en jämförelse mellan importerade och svenskodlade äpplen samt en kumulativ konsument­riskbedömning avseende äppelkonsumtion för de senaste åren. Tidigare, och även denna studie, från Livsmedelsverket visar på att resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel som saluförs i Sverige inte innebär en hälsorisk för konsumenter.

    Utveckling av riskbedömningsmetodik för växtskyddsmedel

    De beräkningsmodeller som används för att beräkna vilka halter av växtskyddsmedel som kan förväntas förekomma i ytvatten vid spridning är komplexa och tynger både genomförande och utvärdering av riskbedömningar i samband med prövningsprocessen. Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel vid SLU har under 2019 arbetat med att utveckla och utvärdera en förenklad metodik. Målet är att projektet ska bidra till en effektivisering av Kemikalieinspektionens prövningsprocess avseende risker i ytvatten och en riskbedömningsmetodik med högre relevans genom starkare koppling till miljöövervakningsdata.

    Statistikuppgifter kring växtskyddsmedel och hektardoser

    På initiativ av Växtskyddsrådet har underlaget ”Statistik om kemiska växtskyddsmedel – bakgrund, beskrivning, och nuvarande insamling” tagits fram.

    På uppdrag av Växtskyddsrådet har SCB också tittat på vilka andra sätt bekämpningsmedelsstatistiken kan presenteras.

    Kontakta oss om du har frågor

    Vill du komma i kontakt med Växtskyddsrådet? Då kan du mejla till oss.

    Senast uppdaterad: