Växtskyddsrådet ser till att det finns metoder för ett effektivt växtskydd

Växtskyddsrådet har ett sekretariat som är bemannat av två personer, en heltids­tjänst från vardera Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Sekretariatet planerar, driver och genomför tillsammans med berörda aktörer Växtskyddsrådets arbete enligt handlingsplanen.

Om du vill komma i kontakt med Växtskyddsrådet kan du mejla till oss.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Växtskyddsrådet har gemensamt tagit fram en handlingsplan för perioden 2020-2025. Handlingsplanen bygger på det uppdrag den förra regeringen gett Växtskydds­rådet. De aktiviteter som ingår i handlingsplanen är tänkta att bidra till att stärka målen i livsmedelsstrategin. Ett antal utredningar och uppdrag har genomförts på initiativ av Växtskyddsrådet med syfte att skapa förståelse för vilka effekter för jordbruket, samhällsekonomin, konsumtionen och miljön som växtskydds­medels­användningen och lag­stiftningen kring växtskyddsmedel medför.

• Växtskyddsrådets handlingsplan 2020–2025 Pdf, 261.7 kB.
  

• Växtskyddsrådets uppdrag enligt regeringens beslut (regeringen.se)
• Växtskyddsrådets fortsatta uppdrag 2020–2025

Växtskyddsrådets verksamhet för perioden 2017–2019 slutredovisades till regeringen i februari 2020. Vill du läsa slutrapporten kan du kontakta oss via mejl.

Hur står det till med tillgången till ett effektivt växtskydd i Sverige egentligen?

I mötet presenterade inbjudna representanter från olika organisationer exempel på angelägna växtskyddsproblem som tarvar insatser för att finna en lösning.

Vi utgår från enstaka exempel vad gäller problemområde i gröda som odlas idag i Sverige.

Område spannmål/majs

Gunilla Berg, konsult i Major use-arbetet, och David Gottfridsson, HIR Skåne, inledde med presentationer. Gunilla redogjorde för IPM-åtgärder inom spannmål och majs. Trots olika förebyggande odlingsåtgärder finns ett behov att använda insatsmedel.

Fritfluga i majs är ett återkommande problem. Utomlands dominerar användningen av lambda-cyhalotrin inom insektsbekämpning, i övrigt är tillgången på insekticider ungefär som i Sverige. Lambda-cyhalotrin har inte varit godkänt för användning i Sverige sedan 2018 eftersom produktinnehavaren inte ansökt om godkännande i Sverige.

David Gottfridsson presenterade problematiken med gräsogräset renkavle som exempel på en stor utmaning. Trots IPM-insatser dominerar ogräset i många fält. Renkavle uppvisar multiresistens, inklusive mot ALS-hämmare. Jordverkande medel lyftes fram som avgörande för bekämpningsstrategin. David lyfte de aktiva substanserna cinmethylin (BASF) bixlozone (FMC) som intressanta att beakta som potentiella lösningar. David påpekar att utan propyzamid som herbicid i växtföljden förvärras förekomsten av renkavle i alla grödor.

Carl-Henrik Ljung, Syngenta, beskrev osäkerheten kring framtiden för lambda-cyhalotrin, som nu är föremål för omprövning på EU-nivå. Lisa Rydenheim, Bayer, informerade om planer på att lämna in en ansökan om Decis EC 100 med bred GAP under andra kvartalet 2025.

Albin Gunnarson SFO nämnde att preparat mot insekter i oljeväxter beviljats dispenser i Baltikum inför växtodlingssäsongen 2025.

Område oljeväxter, fröodling

Albin Gunnarson, Sveriges frö- och oljeväxtodlare (SFO) berättade om den bekymmersamma situationen med gräsogräset renkavle som exempel på en stor utmaning. Renkavlens multiresistens mot både ALS- och ACC-hämmare är ett stort hot. Propyzamid har en unik Mode of Action (MoA) och det saknas rapporterade fall av resistens någonstans i Europa. Propyzamid fungerar som resistensbrytare i renkavle. Trycket är just nu stort på en substans som är godkänd för användning: kletodim.

Propyzamid är godkänt mot renkavle i oljeväxter i grannländer. Om höstrapsodling skulle minska i områden där renkavle är ett stort problem påverkas både livsmedelsberedskap och ekonomisk bärkraft. SFO bedömer att tillgången till propyzamid är en nyckelfråga för svensk rapsodling.

Albin uppmärksammade att det svenska grundvattenmodellscenariot Krusenberg behöver uppdateras för att inkludera även oljeväxter, vilket saknas idag. Detta är under genomförande på Kemikalieinspektionen i samverkan med Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, SLU (CKB). Diskrepansen mellan kravet på vart tredje års applicering i modellberäkningar jämfört med odlingspraktiken om vart sjätte års användning ifrågasattes.

• Ansökan om godkännande för Kerb Flo 400 (propyzamid) avslogs 2023
  

• Kemikalieinspektionen stoppar ogräsmedel: Risk för misstänkt cancerframkallande ämne i grundvattnet (kemi.se)

Område sockerbetor

Ida Lindell, Betodlarna, lyfte problem inom betodlingen, särskilt kopplat till insekter och ogräs. Gällande insekter är situationen hanterbar för tillfället men det är känsligt och beroende av de preparat som finns tillgängliga. Mycket begränsade möjligheter att hantera uppdykande problem vilket insekter oftast är. Utökade användningsområden skulle bidra till bättre förutsättningar.

När det gäller ogräsbehandling angav Ida att två tredjedelar av de sådda betorna är herbicidtoleranta 2025 vilket styr ogrässtrategierna, så nu används i stor utsträckning ALS-hämmare. Även andra preparat rekommenderas att användas i herbicidtoleranta system. Fenmedifam är således fortsatt viktig, särskilt som resistensbrytare i konventionella system. Branschen upplever osäkerhet angående framtida tillgång. Gällande gräsogräs bedöms den begränsade tillgången till verkningsmekanismer utgöra ett framtida problem med hänsyn till resistensutveckling.

Ida beskrev även behov av nya strategier och lösningar, såsom precisionsbehandling och alternativ tillgängliga genom samverkan. Diskussioner rörde även höga kostnader kopplade till underlag för godkännandeprocesser och utmaningar för små marknader.
Liksom gällande oljeväxter (se ovan) ifrågasattes diskrepansen mellan kravet på vart tredje års applicering i modellberäkningar i produktprövning, jämfört med odlingspraktiken om vart sjätte års användning.

Sara Ragnarsson, FMC, anger att ansökan om godkännande för Exirel är inlämnad för centrala zonen och förhoppningsvis kan den vid ett godkännande vidareutvecklas till godkännande för norra zonen. Nationella scenarier och krav på underlag för norra zonen är kostsamt och det är risk för att det inte kan försvaras i budgetering kontra marknadspotential. Lisa Rydenheim, Bayer, vittnade om att detta hänt gällande deras produkt Sivanto vilket medför att denna inte planeras att komma till Sverige.

Område trädgård

Marcus Söderlind, Frida Olsson och Stina Andersson beskrev en sammansatt och komplex bransch inom trädgårdsodling, vilket avspeglar sig i arbetet med växtskyddet. Minor use-ansökningar är fortsatt avgörande för tillgången på preparat i dessa små men ekonomiskt betydelsefulla grödor. Trädgårdsnäringen producerar ett värde om ca 9 miljarder SEK årligen - på 0,5 % av åkerarealen.

Stora utmaningar finns inom kål, frukt och bär där insektsangrepp är det största hotet. Flera substanser har försvunnit eller väntas försvinna inom kort. Nästan inga systemiska produkter kvar, Movento försvinner 2025, Mospilan får nytt begränsande MRL inom kort. Kontaktverkande medel ger otillräcklig effekt i flera kulturer.

Markus nämnde flera potentiella lösningar för insektssituationen i kål som rörde produktgodkännanden och utvidgade användningsområden.

Bladmögel i lök och gurka lyftes som särskilt problematiska efter att flera preparat försvunnit de senaste åren. Dispenser har beviljats, men framtida lösningar är osäkra.

När det kommer till lösningar för trädgårdsodlingen dryftade Markus en tidigare synpunkt: att nyttan av odlingen ska kunna överväga konstaterade risker i prövningen, något som skulle kräva en revidering av växtskyddsmedelsförordningen. Markus efterlyser ökade möjligheter inom biologiskt växtskydd förstärkt arbete med Naturvårdsverkets utvärdering av nyttodjur (NIS). Samordning och främjande stöd från myndigheterna efterfrågas. Något som utgör ett problem och möjlighet är återförsäljares och konsumenters kvalitetskrav: Är konsumenterna villiga att tolerera mer avvikelser?

Anna Elworth, Regeringskansliet, beskrev att regeringen intresserar sig för växtskyddsfrågan som del i konkurrenskraften och berättade att EU-kommissionen har aviserat en ny vision och inriktning som ska balansera utfasning av farliga ämnen med tillgången till effektiva alternativ. Det har nyligen tillförts satsningar och förstärkningar inom forskning och utveckling kring livsmedel, vilket bör komma att gynna växtskyddssituationen i Sverige.

• Vision for Agriculture and Food (agriculture.ec.europa)
  

Utsädesburna sjukdomar – bekymmer med tillgång effektiv betning framöver?

Alf Djurberg och Sunita Hallgren presenterade slutsatser från Växtskyddsrådets PM om utsädesburna sjukdomar. Tillgången till fungerande betmedel är känslig, särskilt då fludioxonil är under omprövning. Försvinner även tebukonazol eller tritikonazol påverkas hanteringen av exempelvis flygsot i korn allvarligt.

Stina Andersson beskrev situationen inom trädgård, där fludioxonil är avgörande i flera kulturer. Exempelvis är betning med fludioxonil den enda fungerande lösningen i spenat.

Carl-Henrik Ljung redogjorde för läget kring fludioxonil inom EU. Beslut väntas i maj 2025 och en utfasning kan då bli aktuell. Viktiga användningar i Sverige, är svåra att ersätta.

Runa Njålsson och Monika Almlöf informerade om processen kring artikel 4(7) i växtskyddsmedelsförordningen (1107/2009), ett slags tidsbegränsat dispensförfarande på ämnesnivå. Sedan 2018 har 10 ansökningar enligt 4(7) hanterats av Jordbruksverket. Fyra av dessa ansökningar behandlades under år 2024. Ingen sådan ansökan har hittills beviljats inom EU.

PFAS framtidsutsikt, konsekvensbeskrivning svensk odling

Mats Allmyr och Gunilla Berg presenterade läget kring PFAS i växtskyddsmedel. Regulatoriska aspekter och effekten av ett framtida försvinnande av TFA-bildande ämnen lyftes (TFA=trifluorättiksyra). Gunilla beskrev möjliga konsekvenser för bekämpningsstrategier om åtgärder behöver vidtas för att begränsa tillgången på PFAS-ämnen som kan bilda TFA.

Flera deltagare underströk vikten av att genomföra en regelrätt konsekvensanalys av vad ett PFAS-förbud innebär för svensk odling, både ekonomiskt och praktiskt. Kemikalieinspektionen och andra myndigheter ser över vilka åtgärder som kan behöva vidtas kring TFA-bildande ämnen utifrån förutsättningar och legala krav.

Nästa möte

Nästa möte är fältmöte den 17 juni.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer

1. 1a. Inledning temat för dagen. Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat
   1b. Stråsäd majs insekter, Gunilla Berg, konsult Major use
2. Stråsäd renkavle, David Gottfridsson, HIR Skåne
3. Oljeväxter renkavle, Albin Gunnarson, SFO
4. Sockerbetor, Ida Lindell, Betodlarna
5. Trädgård, Marcus Söderling, Frida Olsson, LRF och Stina Andersson, HIR Skåne
6. Utsädesburna sjukdomar, Alf Djurberg, Jordbruksverket
7. Betning trädgård, Stina Andersson, HIR Skåne
8. Artikel 4(7) i 1107, Runa Njålsson, KemI och Monika Almlöf, Jordbruksverket
9. PFAS i PPP översikt, Mats Allmyr, KemI
10. PFAS översikt luckor, Gunilla Berg, konsult Major use.

Hur står det till med insekterna i Sverige?

Insektspopulationerna är på nedgång i världen och uppskattningar pekar på att minsk­ningstakten för insekternas abundans är 1–2 procent per år globalt. Takten och omfattningen skiljer sig regionalt och lokalt beroende på olika faktorer såsom habitat­förluster, klimatförändringar, jordbruk (intensitet, pesticidanvändning).

Mattias Jonsson, universitetslektor vid SLU, presenterade i Växtskyddsrådets möte en studie från SLU som undersöker hur det står till med insekterna i svenska odlingsnära landskap. Forskarna har tillgång till upp till 35 år långa tidsserier av insekter och spindeldjur fångade i nio sugfällor, varav fyra sugfällor används i studien.

Resultaten är inte offentliga ännu, men sammanfattningsvis kan sägas att det inte finns belägg för att vi har en insektsapokalyps eller ens en drastisk minskning av insekts­före­komsten i Sverige. Studien förväntas kunna publiceras i början av 2025 (se presentation nedan).

Det ska, trots de uppmuntrande resultaten från SLU, uppmärksammas att det finns studier som pekar på vissa förändringar som är värda att ta på allvar. Artsammansättningen ändras: fler arter rödlistas, specialister och arter som trivs i låga temperaturer minskar, generalister och värmegynnade arter ökar.

Insekters mångfald och statistiska beräkningar

Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet, gästade Växtskyddsrådet för att presentera sin banbrytande forskning som använder DNA-teknik för att kartlägga och artbestämma insektsfaunan i Sverige.

Traditionellt har artbestämning av insekter varit en tidskrävande process där varje individ måste undersökas manuellt. Med de nya DNA-baserade metoderna kan forskarna nu utvinna DNA från tusentals insekter i ett enda prov, vilket ger en snabbare och mer omfattande bild av artrikedomen i ett område.

Insekter i tillståndsprövningen av växtskyddsmedel

Johan Svensson, Kemikalieinspektionen, gav en presentation om hur riskbedömningen kring insekter går till i tillståndsprövningen av växtskyddsmedel och varför det föreskrivs villkor om riskhanteringsåtgärder för att skydda bin och övriga leddjur, i beslut om godkännande av vissa produkter

Sortblandningar

Växtskyddsrådet har uppdragit åt SLU att genomföra en sammanfattande studie om ”Samodling och sortblandningar i svenska odlingssystem”. Syftet med uppdraget är att ge heltäckande överblick över det aktuella forskningsläget och de praktiska möjligheterna, hindren och nyttorna av att samodla olika grödor eller tillämpa sortblandningar i odlingssystem i Sverige.

I presentationen pekades på flera fördelar med att odla sortblandningar:

• Ökad motståndskraft mot sjukdomar och skadedjur
• Ökad och utjämnad avkastning
• Förbättrad miljöanpassning
• Minskad risk för misslyckad skörd
• Bättre resursanvändning
• Främjande av biologisk mångfald
• Minskat behov av bekämpningsmedel.

Trots fördelarna med sortblandningar finns utmaningar kring att öka intresset för denna typ av odling i Sverige. I Danmark har odlingen av sortblandningar ökat markant till följd av att detta förespråkats av såväl forskare, myndigheter och handel. En viktig förklaring till ökningen är intresset för att använda sortblandningar i foderspannmål i Danmark, 90 procent av det danska höstvetet används till djurfoder. I Danmark listas också sortblandningar på Danmarks officiella sortlista, något som inte sker i Sverige. Nästan 200 000 hektar vete odlades som sortblandningar i Danmark 2023, vilket var mer än en tredjedel av den totala arealen vete i landet.

Digitala sprutjournaler & märkningsförordningen

Camilla Thorin, Kemikalieinspektionen, redogjorde för Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag om implementering av nya krav på digital dokumentation av spridning av växtskyddsmedel enligt artikel 67 i växtskyddsmedelsförordningen, samt den pågående översynen av märkningsförordningen (547/2011) avseende krav på märkning av växtskydds­medel.

Major use – tillgång till friskt spannmålsutsäde i fara

Inom ramen för Växtskyddsrådets Major use-arbete har ett underlag tagits fram som ger en bild av vilka utsädesburna sjukdomar som kan komma att bli svåra att hantera. Enligt produktägande företag finns det risk inom en snar framtid att viktiga, idag använda växt­skyddsmedel för utsädesbehandling, försvinner från marknaden då det inte är säkert att de får fortsatt godkännande för användning.

För vissa utsädesburna sjukdomar kommer i så fall fullödiga ersättningsmetoder att saknas och detta kommer att påverka såväl den svenska som den europeiska marknaden gällande tillgång till friskt utsäde.

Nästa möte

Nästa möte är den 18 mars 2025 i Jönköping.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet kan du kontakta oss via mejl.

Presentationer

1. Insekterna i Sverige SLU Mattias Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet
2. eDNA o statistik insekter, Fredrik Ronquist, Naturhistoriska Riksmuseet
3. Riskbedömning insekter i prövningsprocessen, Johan Svensson, Kemikalieinspektionen
4. Sortblandningar, Velemir Ninkovic, Sveriges lantbruksuniversitet
5. Digitala sprutjournaler och märkningsförordningen, Camilla Thorin, Kemikalieinspektionen
6. Major use – tillgång till friskt spannmålsutsäde i fara, Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat

Major use – behov och möjligheter genom ökad samverkan

Vad görs kring tillgången till växtskydd i den svenska växtodlingen och trädgårdsproduktionen och vilka möjligheter till samverkan kan finnas framåt?

Sunita Hallgren och Gunilla Berg, Växtskyddsrådets arbetsgrupp för Major use, presenterade arbetet i rådets regi. Ida Lindell, Betodlarna, Albin Gunnarson, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare samt Frida Olsson, Minor use/LRF Trädgård presenterade sina respektive organisationers arbetssätt och presentationerna kretsade kring:

• arbete för att det ska finnas ett effektiv växtskydd inom respektive områden
• vilka är de största utmaningarna?
• vilka åtgärder ser ni skulle behövas för att förbättra eventuella brister?

Brist på insektsmedel och ogräsmedel

Sammantaget framkom återigen bilden av det ansträngda läget vad gäller tillgång och brist på framför allt insektsmedel och i vissa delar ogräsmedel inom såväl EU som i Sverige. Läget kring betningsmedel för spannmål är något oroväckande och för trädgårdsnäringen nämndes även kommande brist på svampmedel i vissa grödor.

Diskussionerna berörde bland annat att dispensansökningar inte är en hållbar lösning för framtiden, och att det behövs en helhetssyn och samlat grepp om behov och långsiktiga åtgärder. Det betonades också att växtskydd är en del av ett större system där politiska beslut är avgörande för utvecklingen. Behovet av samarbete med myndigheter, särskilt Kemikalieinspektionen, samt vikten av att inkludera användningsområden redan tidigt i ansökningsprocessen för ordinarie godkännanden lyftes fram.

Samtalet berörde även potentialen för nya teknologier och behov av att se över kvalitetskrav för att minska svinn. Med färre insatsvaror kan toleransen för smärre kvalitetsavvikelser på skördad gröda behöva öka i livsmedelskedjan och i konsumentled. Även vikten av kontinuerlig framtidsspaning och att vara öppna för ny växtskyddsteknik, som mRNA-teknik och växtförädling nämndes.

Odlingssystemens roll

Odlingssystemens roll i att hantera skadegörare betonades. Odlingssystemen styr mycket vilka skadegörare som uppförökas. Vilka grödor som odlas och dessa fördelas i landskapet har betydelse. Som motvikt påpekades de praktiska svårigheterna och den enorma omställning som skulle krävas för att upprätta planer för växtföljder över större områden, som Skåne, som praktiskt taget delar växtföljd och växtskadegörare inom samma odlingssystem.

I en framtid med minskad tillgänglighet på växtskydd efterfrågades konsekvensanalyser och övervakning av ökande problem som kan hota odlingen, som exempelvis resistent renkavle. Här kan Växtskyddsrådets arbete med att skapa indikatorer för att mäta hållbarheten i det svenska växtskyddet bidra.

Slutligen, gällande frågan om möjligheter till branschsamverkan fanns ett samstämmigt intresse av ökat samarbete mellan olika aktörer och myndigheter, samt att dialog om synergier i arbetet bör vara en central del av samverkansinitiativ framöver.

Växtskyddsrådets Major use-grupp återkommer med vidare diskussioner om samverkansmöjligheter kring att arbeta för ett robust växtskydd.

Växtskyddsrådets verksamhetsplanering inför 2025

I mötet diskuterades under eftermiddagen prioriteringar i Växtskyddsrådets arbete för 2025.

Avrundning, nästa möte

Nästa möte är den 27 november i Stockholm.

Social hållbarhet i växtskyddet - inledning och kort presentation

Växtskyddsrådets ordförande Olof Johansson inledde och hälsade välkommen till årets fältmöte och gav en kort presentation av temat för dagen: Social hållbarhet i växtskyddet.

Diskussionstema Social hållbarhet i växtskyddet

Under 2020–2021 hade SLU i uppdrag av Växtskyddsrådet att ta fram en kunskapssammanställning kring Hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd. I slutrapporten föreslås ett antal delfaktorer som grund för att skapa nya indikatorer i syfte att framåt kunna mäta hållbarheten utifrån fler dimensioner än vad som görs idag, bland annat genom att lyfta fram den sociala hållbarheten. Under vinter och vår 2024 har Magnus Ljung, SLU RådNu, haft i uppdrag att sammanställa kunskapsläget och föreslå indikatorer för att mäta utvecklingen av de sociala aspekterna av hållbart växtskydd.

I mötet ledde Magnus Ljung Växtskyddsrådets och lantbrukarnas diskussioner om social hållbarhet i växtskyddet med följande underlagsinformation och frågor som grund:

Ett sätt att dela in olika sociala aspekter för ett hållbart växtskydd är att skilja på individuella faktorer, sociala faktorer och samhälleliga faktorer. Ett exempel från varje område kan vara:

• Individuell nivå: Lantbrukarens egna föreställningar om vad som gör hen till en bra eller dålig lantbrukare, till exempel acceptabelt ogrästryck, att plöja ända ut i kanten, val av grödor, etcetera.
• Social nivå: Familj, grannar och andra kollegors normer och värderingar, som säger vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel. Dessa värderingar färgas i sin tur av samhällsdebatten och medias rapportering.
• Samhällsnivån: Befintliga policys och om de stödjer eller hindrar en utveckling av ett mer hållbart växtskydd, till exempel regler för användning av sprutjournaler i driften.
• Vad är ett socialt hållbart växtskydd för dig och vilka sociala aspekter ser du som de mest betydelsefulla?
• Hur kan ett fokus på de sociala dimensionerna hjälpa oss att nå önskade mål med avseende på hälsa, miljö och ekonomi?
• Vilka indikatorer kan beskriva/illustrera att vi är på rätt väg?

Vad kom ut ifrån diskussionerna?

Mötesdiskussionerna gav intressanta inspel och perspektiv på den sociala hållbarheten i växtskyddet. Diskussionerna handlade bland annat om attitydfrågor kring växtskydd hos allmänhet och konsument samt att det finns ett behov av nyanserad information om växtskydd. Det förhärskande narrativet kring växtskyddsmedel är negativt, även om detta inte antas väga särskilt tungt för konsumenter när det väl kommer till val i butik. De flesta konsumenter handlar utifrån prisbild och betalar inte för merkostnader det kan innebära att använda mindre kemiska insatsvaror.

Vidare lyftes att den polariserande polemik som kan uppstå mellan förespråkare av konventionellt respektive ekologiskt producerade grödor är negativ, och upplevs som stigmatiserande och skadlig för förtroendet för svenska odlare. I det svenska lantbruket är växtskyddsmedelsanvändningen bland de lägsta inom EU och fynden av resthalter av växtskyddsmedel i inhemskt odlade grödor är låga och få. Det är något som borde kunna få större spridning hos konsument och låtas utgöra ett positivt narrativ kring den svenska maten.

Webbplatsen Säkert växtskydd läggs ner

I mötet berördes det faktum att samverkansplattformen Säkert växtskydd läggs ner efter nästan 30 år av kontinuerligt och förtroendeskapande arbete för en säker hantering av växtskyddet i svensk odling. Säkert växtskydd har varit en synlig positiv kraft för den sociala hållbarheten i växtskyddet, där olika intressenter i växtskyddsfrågor kunnat samverka med enad inriktning, och stå som gemensam avsändare till viktiga budskap om växtskyddshantering. Det hade gärna fått fortsätta.

Nästa möte

Nästa möte är den 17 september i Jönköping.

Växtskyddsrådet har diskuterat vad rådet kan göra för att främja målen i hållbarhetsdirektivet och Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av bekämpningsmedel (NHP). I planen finns mål om att hållbara odlingssystem ska utvecklas. Rådet har konstaterat att det finns behov av förtydliganden kring vad ett hållbart odlingssystem med avseende på växtskydd egentligen innebär

Under 2020–2021 hade SLU i uppdrag från Växtskyddsrådet att ta fram en kunskapssammanställning kring Hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd. I slutrapporten föreslås ett antal nya indikatorer för att framåt kunna mäta hållbarheten utifrån fler dimensioner än vad som görs i dag. Nuvarande indikatorer för hållbart växtskydd är framför allt kopplade till användningen av växtskyddsmedel och miljömässiga risker kopplade till kemiskt växtskydd.

• Odlingssystem med hållbart växtskydd (pub.epsilon.slu.se)

Utifrån slutsatserna i rapporten initierade Växtskyddsrådet ett nytt uppdrag under 2022–2023:

• En fördjupad analys av möjligheter att skapa indikatorer för skadegörare, skördebortfall och evolutionär hållbarhet samt hur variationer i dessa parametrar förhåller sig till tillgång och användning av växtskyddsåtgärder.
• En analys av förutsättningar att skapa en ekonomisk indikator bland förslagen i ovanstående punkt.

I slutrapporten finns ett flertal förslag till möjliga vägar att utveckla indikatorer i syfte att mäta hållbarhet ur ekonomiskt och biologiskt hänseende. Växtskyddsrådet analyserar nu resultaten och fortsatt arbete.

• Hållbart växtskydd : möjliga indikatorer och ekonomiska aspekter av diversifiering (publications.slu.se)

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen vilket också leder till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision.

Team ogräs/teknik vid Jordbruksverkets rådgivningsenheter har på uppdrag av Växtskyddsrådet genomfört en kartläggning och analys av området. Resultatet har sammanställts i en rapport som publicerades 2021.

• Rapport: Precisionsbekämpning i växtskyddsarbetet – Nuläge, möjligheter och hinder för framtida utveckling

Växtskyddsrådet arbetar vidare med frågan om precisionsteknik och ett resultat av detta är en ny rapport som publicerats under 2023.

• Rapport: Precisionsbekämpning eller annan teknik i växtskyddsarbetet - Vilka förutsättningar finns att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel fram till 2030?

Rapporten ger en bild av de tekniker inom precisionsbekämpning som kan tänkas finnas på marknaden till 2030. Uppskattningar är gjorda på hur mycket dessa tekniker kan minska användningen av växtskyddsmedel i Sverige under förutsättningar att de är tillgängliga. För att öka användningen av precisionsteknik förslås också några åtgärder. Slutsatserna är:

• De precisionstekniker som bedöms tillgängliga inom perioden fram till 2030 beräknas minska använd mängd herbicider med knappt 4 % förutsatt nuvarande teknikutveckling på företagsnivå utan någon ekonomisk stöttning
• En bedömning är att en minskning av användningen av herbicider upp mot 20 % till år 2030 kan åstadkommas med hjälp av ekonomisk stöttning som stimulerar användningen av precisionsteknik
• Först på längre sikt kan precisionsbekämpning bidra till minskad användning av herbicider. En ökad användning av precisionsteknik kräver ökad lönsamhet för att kunna bekosta tekniken i enskilda företag. Olika typer av kunskapshöjande insatser till lantbrukare och rådgivningsföretag skulle behövas.

Möjliga åtgärder, förslag i korthet

• Obligatoriska inslag på behörighetskurser om precisionsteknik
• En satsning på demo/försök på IPM-demogårdar och fältdagar
• Tillsätta en nationell samordningsgrupp för precisionsfrågor
• Utbildningsdagar ”Hur kommer jag igång med precisionsodling”
• Undersöka möjligheter för investeringsstöd till precisionsteknik
• Stöd för rådgivningsorganisationer att investera i tekniska hjälpmedel

Ett förslag i 2021 års rapport ”Precisionsbekämpning i växtskyddsarbetet - Nuläge, möjligheter och hinder för framtida utveckling” var att kartlägga utrustningsnivån på landets sprutor genom att analysera befintliga data från funktionstestprotokollen. Detta arbete är nu genomfört.

• Statistik ur funktionstestprotokoll 2021 – 2022 Pdf, 1.2 MB.

Syftet med genomförd analys av de 1500 funktionstestprotokollen är vilken potential dessa har vad gäller precisionsbekämpning – dels i befintligt skick men också en bedömning av potentialen att på enkla sätt uppgradera befintlig teknik i syfte att möjliggöra ökad precision i bekämpningsarbetet. Några resultat av analysen är:

• De testade sprutorna har en genomsnittsålder på 20 år.
• De burna bomsprutorna är äldst (27 år) och i huvudsak utrustade med ett spaltmunstycke. Preparatfyllare saknas på 42 % av sprutorna.
• Bogserade bomsprutor utgör huvuddelen av de testade sprutorna. Medelåldern ligger på 18 år och majoriteten är utrustade med injektormunstycken. Preparatpåfyllare saknas på 9 % av sprutorna.
• Uppgifter om sprutdator och GNSS-styrning är mycket bristfällig. Sprutdator finns enbart noterat på 12 sprutor och GNSS-styrning finns enbart noterat på 8 sprutor. Sannolikt finns ett mörkertal och här finns stora möjligheter till förbättringar i protokollunderlaget.
• Det finns sannolikt en potential att uppgradera bogserade bomsprutor med GNSS-sektionsavstängning för att öka precisionen i växtskyddsarbetet.

Spaning på teknikmässan Agritechnica 2023

Det är viktigt att ha kunskap kring och få en överblick över precisionsbekämpningens framtid och möjligheter inom svenskt lantbruk. Många nyheter inom området presenteras på de stora jordbrukstekniska mässorna runtom i världen, bland annat på Agritechnica i Hannover i Tyskland 12-18 november 2023.

• Rapport: Spaning precisionsbekämpning på Agritechnica 2023 Pdf, 14.4 MB.
  

I Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel finns mål för pollinatörer. Ett är att minska behovet av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter.

Växtskyddsrådet genomförde under 2021 en bred workshop om hur pollinatörer bättre kan inkluderas och omfattas av jordbruks- och trädgårdsnäringens IPM-arbete. Som ett resultat av workshoppen genomförs under 2023–2024 olika deluppdrag om pollinerande insekter i ett landskap där växtskyddsmedel används.

Lunds universitet har efter initiativ av Växtskyddsrådet och på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram rapporten ”Minska och spåra riskerna med växtskyddsmedelanvändning för pollinerande insekter i jordbrukslandskap”.

Sammanställningen innehåller vad vi vet eller inte vet i dagsläget om följande:

• Risker för honungsbin och vilda pollinatörer – direkta och indirekta effekter

• Åtgärder för att främja pollinatörer och buffra för negativa effekter, vid samtidig användning av växtskyddsmedel (förutom åtgärder som handlar om tekniska lösningar eller precisionsodling).

• Möjligheter att spåra användning av, och risker med, växtskyddsmedel.
• Pollinatörernas aktivitet i tid och rum.

• Rapport: Minska och spåra riskerna med växtskyddsmedelanvändning för pollinerande insekter i jordbrukslandskap Pdf, 2.9 MB.

Ett annat deluppdrag har genomförts av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket. Samtliga fick i uppdrag att översiktligt sammanställa vilka regleringar, stöd, krav och villkor som berör skyddande och främjande av pollinatörer inom respektive myndighets ansvarsområde. Översikten för de tre myndigheterna är sammanställd i det gemensamma underlaget ”Översikt av regleringar och stöd som berör skydd och främjande av pollinatörer”

I underlaget presenteras en översikt över

• relevant lagstiftning och policyåtgärder som påverkar pollinatörer i Sverige, med specifik inriktning på EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP)
• reglerna kring tillståndsprövning och användning av växtskyddsmedel
• lagar och regler kring stöd för åtgärder som främjar livsmiljöer för pollinatörer

• Underlag: Översikt av regleringar och stöd som berör skydd och främjande av pollinatörer Pdf, 453.2 kB.

Statistiska Centralbyrån, SCB, har haft i uppdrag att undersöka hur olika kategorier av växtskyddsmedel fördelar sig över året, det vill säga en statistisk översikt över användning och mängder. SCB har tittat närmare på ogräs-, svamp- och insektsmedel samt glyfosat. Resultatet finns att läsa i rapporten ” Fördelning av växtskyddsmedelsmängder över året”.

Över ett växtodlingsår skiljer sig den använda mängden växtskyddsmedel åt. Störst är användningen i maj och början av juni samt under september och halva oktober, om man undantar glyfosat där användningen domineras av behandlingar under perioden augusti till oktober. Ogräsmedel (exklusive glyfosat) är de som dominerar sett till mängden aktiv substans. Syftet med samman­ställningen är att kunna jämföra användningsmönster med pollinatörers aktivitets­mönster över tid, och analysera möjliga åtgärder för att minska risk för exponering.

• Rapport: Fördelning av växtskyddsmedelsmängder över året Pdf, 413.4 kB.

I EU:s strategi ”Från Jord till Bord” finns ambitiösa målsättningar om att minska användningen av växtskyddsmedel. Genom växtförädling kan sorter som är resistenta mot såväl svampangrepp som insektsangrepp tas fram, vilket minskar behovet av kemiska växtskyddsmedel i den resistenta grödan. Traditionella förädlingsprocesser är tidskrävande, men processerna kan snabbas på genom genteknik. Växtförädling med hjälp av genteknik utvecklas snabbt och teknikerna som används idag skiljer sig från de som historiskt använts för att ta fram genetiskt modifierade organismer. Nya genetiska tekniker (NGT) såsom riktade mutationer med hjälp av CRISPR/CAS9 möjliggör att kunna förädla grödor snabbare än vid traditionell förädling via korsning. Dessa sorter går inte att skilja från sorter som korsats fram genom flera generationers urval av egenskaper.

SLU har på uppdrag av Växtskyddsrådet beskrivit möjliga tillämpningar av nya genomiska tekniker inom integrerat växtskydd, och med exempelgrödorna potatis och stråsäd räknat på hur tekniken skulle kunna bidra till att minska beroendet av växtskyddsmedel.

• Rapport: Möjliga tillämpningar av nya genomiska tekniker inom integrerat växtskydd (publications.slu.se)

Synpunkterna på hur mycket kemiska växtskydds­medel som behöver, kan eller ska användas i modern växtodling går isär. En inlaga i debatten är dokumentär­filmen Massmordet på insekterna, som har sänts i SVT. I programmet problematiseras användning av växtskydds­medel som en del av hotet mot insekter och tittarna fick som kontrast se ett exempel på insekticid­fri odling av majs i norra Italien. Genom att teckna en försäkring och förbinda sig att följa vissa IPM‑rekommendationer och rekommendationer om bekämpning kan odlare ersättas för förluster i sina majs­odlingar. I dokumentären såg det lätt ut och kanske applicerbart lite överallt. Men är det så enkelt?

Växtskydds­rådet har låtit undersöka fyra olika försäkrings­system för att minska växtskydds­medels­användningen i Europa, och hur liknande system skulle kunna lämpa sig för svenska förhållanden. Olika upplägg lämpar sig bättre eller sämre beroende på omständigheter såsom skadegörarfrekvens, skadornas omfattning vid angrepp och prognosmodellers precision etcetera.

• Rapport: Odla utan kemiska växtskyddsmedel – med kompensation för skördeförluster Pdf, 542 kB.

Ökad diversifiering och mångfald i odlingsstrategier kan bidra positivt till ökad hållbarhet i växtskyddet. Ett sätt att öka mångfalden i odlingsstrategier är att samodla olika grödor eller olika sorter av samma gröda i samma fält. Under 2024 har SLU på uppdrag av Växtskyddsrådet genomfört en kunskapssammanställning om möjligheter och utmaningar avseende att öka odlingen av sortblandningar i svensk växtproduktion.

• Rapport: Sortblandningar i svensk växtproduktion (pub.epsilon.slu.se)

Vad innebär Major use-arbetet?

Med Major use menas användning av växtskyddsmetoder i det svenska jordbruket. En förenklad indelning är att Major avser jordbruksgrödorna medan det sedan tidigare etablerade Minor use-arbetet fokuserar på trädgårdsproduktionens växtskyddsbehov och andra grödor som odlas på få hektar.

Sett ur ett EU-perspektiv är den svenska jordbruksproduktionen liten vilket påverkar tillgången till effektiva växtskyddsmetoder.

För att kunna bidra till livsmedelsstrategins mål om ett hållbart växtskydd och god tillgång till växtskyddsmetoder behövs en kontinuerlig uppdaterad översikt om vilka för Sverige relevanta kombinationer av grödor och skadegörare som

1. har god tillgång till effektiva växtskyddsmetoder
2. i framtiden riskerar att stå utan effektiva växtskyddsmetoder
3. i dag helt saknar effektiva växtskyddsmetoder.

Major use-arbetet är inriktat på att arbeta med tillgången till effektivt växtskydd för svenska odlare. Flera jordbruksgrödor saknar helt alternativ att behandla olika insekter. Genom kontakter med näringens olika aktörer arbetar Major use-gruppen med att hitta lösningar kring detta på både kort och lång sikt.

Tillgång till friskt spannmålsutsäde i fara - stora utmaningar att hantera utsädesburna sjukdomar

Inom ramen för Växtskyddsrådets Major use-arbete har underlag tagits fram som ger en bild av vilka utsädesburna sjukdomar som kan komma att bli svåra att hantera. Enligt produktägande företag finns det risk inom en snar framtid att viktiga, idag använda växtskyddsmedel för utsädesbehandling, försvinner från marknaden då det inte är säkert att de får fortsatt godkännande för användning.

För vissa utsädesburna sjukdomar kommer i så fall fullödiga ersät­tnings­metoder att saknas och detta kommer att påverka såväl den svenska som den europeiska marknaden gällande tillgång till friskt utsäde.

När det inte finns tillgång till effektiva växtskyddsmetoder innebär det bekymmer för den svenska växtodlingens konkurrenskraft och lönsamhet.

Det finns också andra faktorer som påverkar tillgången till ett friskt utsäde som till exempel grobarhet och ogräsrenhet. Dessa ingår inte i detta underlag. Beskrivningen omfattar enbart konventionellt producerad spannmål och inga andra grödor.

• Tillgång till friskt spannmålsutsäde i fara Pdf, 845.2 kB.

Insekter - fritfluga

Växtskyddsrådets strategiska arbete med att kartlägga behov och tillgång till effektiva växtskyddsmetoder i den svenska växtodlingen (Major use-arbetet) ger återigen resultat.

Tack vare en dispensansökan från LRF kan odlare hantera angrepp av fritflugan med Nexide i foder- och kärnmajs under perioden 3 maj 2024 till 30 juni 2024.

Fritflugan angriper olika grödor och de senaste åren saknas det ett godkänt växtskyddsmedel att hantera fritflugan i flera grödor. Genom Växtskyddsrådets Major use-arbete har flera aktörer (LRF, Lantmännen, Hushållningssällskapen, SpmO, Jordbruksverket) tillsammans verkat för att hitta lösningar för denna situation. Det har lagts ut fältförsök och demonstrationer i havre och fodermajs för olika alternativa lösningar. Dessa har bekostats av Sverigeförsöken, Lantmännen och Jordbruksverket. LRF har tagit ansvar och ansökt om dispenser år 2022 och 2023 och en UPMA för växtskyddsmedlet Nexide för olika grödor. Genom beviljande av en UPMA-ansökan är Nexide godkänt i sockermajs och vårrågvete.

Nexide är även godkänt att använda mot fritfluga i havre och vårvete men först i BBCH 12. För havre och vårvete saknas alternativet att kunna bekämpa vid optimal tidpunkt som är BBCH 11. Då alternativa växtskyddsmedel saknas och inga kända initiativ finns från industrin finns inte möjlighet att ansöka om en dispens för havre och vårvete under 2024 för användning i BBCH 11.

En samverkan mellan berörda aktörer i näringen är mycket viktig för att nå framgång och öka tillgång till effektiva växtskyddsmetoder i den svenska växtodlingen. Arbetsformen med täta konstruktiva och framåtdrivande dialoger med berörda aktörer i branschen har varit givande.

Växtskyddsrådet hade Major use på dagordningen vid mötet den 5 oktober 2022. Vid detta tillfälle gavs en detaljerad beskrivning kring behov som identifieras inför odlingssäsongen 2023 samt en framåtblickande bedömning av vad som går att säga om tillgången på växtskyddsmedel fram till 2026. Bilden av hur tillgången på insektsmedel förändrats mellan åren 2016 och 2022 talar sitt tydliga språk och belyser allvaret i utvecklingen som sker. Bilden bekräftas av LRF:s Minor Use-arbete. Odling av trädgårdsgrödor ställer extra höga krav på kvalitet på skörden från handel och konsumenter, varför möjligheten att bekämpa skadegörare är mycket angeläget.

Temat summerades med att konstatera att vi står inför ett bekymmersamt läge vad gäller framtida möjligheter att kunna hantera insektsangrepp i svensk odling. Problembilden är komplex och kräver samlat engagemang. Växtskyddsrådets Major use-verksamhet fortsätter och verkar för att etablera en struktur för att kartlägga kommande växtskyddsbehov i svensk odling samt sträva efter att hitta möjliga lösningar tillsammans med aktörerna i branschen.

Vill du veta mer eller ta del av presentationerna från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

1. Major use-arbete Återblick vad har gjorts
2. Major use-arbetet Specifika problemområden 2021–2023
3. Minor use-arbetet med insektsbekymmer
4. Växtskyddsmedelsföretagen om insektsproblematiken
5. Erfarenheter att undvika insektsskador i ekologisk odling
6. Skadedyrsbekæmpelse i Danmark
7. Sveriges lantbruksuniversitet och insektsproblematiken
8. Odla med försäkring utan pesticider - är det möjligt?

Systematiska kartor för växtsjukdomsbekämpning

Ett forskningsprojekt (Anna Berlin, SLU) som syftar till att identifiera kunskapsluckor och skillnader mellan praxis och vetenskap inom växtskydd genom systematiska översiktsanalyser av evidensbaserad forskning är intressant ur ett Major use-perspektiv. Några huvudsakliga slutsatser är att systematiska kartor:

• kan användas för att identifiera både kunskap och kunskapsluckor som är relevanta för växtskydd av olika grödor
• har stor potential att stödja växtskydd - kan användas som ett uppslagsverk för val av odlingsmetod, IPM, etcetera
• identifierade flera intressanta forskningsfrågor och lyfter fram sjukdomar som kan bli allt viktigare
• Forskning inom växtskydd baseras ofta på tillgången till finansiering, som ofta är kopplad till den ekonomiska betydelsen av en gröda.
  

Potentiell utbredning av patogener i framtida klimat

Ett annat forskningsarbete handlar om framtida klimat och dess effekter på patogeners utbredning och skadeeffekter samt grödornas skördenivåer (Björn Andersson, SLU). Växtpatogener trivs i olika temperaturnischer, det vill säga de har minimitemperaturer, temperaturoptimum och maxtemperaturer som de trivs och förökas inom. I projektet har ett antal olika framtida växthusgas- och temperaturscenarior i de nordiska och baltiska länderna fram till år 2100 studerats för att beskriva dels effekter på skördenivåer, dels hur utbredningen och infektionsrisken av 80 olika patogener kan komma att förändras.

Båda dessa SLU-arbeten har koppling till Växtskyddsrådets Major use-arbete som syftar till att identifiera luckor och brister i tillgången till effektivt växtskydd.

Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden?

Inom Major use-arbetet pågår försök att utveckla ett digitalt verktyg som kan ge översikt över vilka kombinationer av grödor och skadegörare eller ogräs som kan komma att sakna växtskyddsmetoder i framtiden. Genom den pågående utvecklingen av Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister och Jordbruksverkets databaser skapas nya möjligheter till översikt.

En slutsats i Växtskyddsrådets rapport "Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden" är att prognoser över vilka verksamma ämnen som kan komma att förbjudas inom EU är ett sätt att bidra till bättre framförhållning. Det ger alla berörda aktörer anledning att förebyggande ta fram strategier för att hantera växtskyddsproblem.

Genom de verksamma ämnenas egenskaper kan vi delvis förutse om de kommer att fasas ut från marknaden och i så fall bedöma vilka konsekvenser utfasningen ger för tillgången till ett effektivt växtskydd i Sverige. Jordbruksverket har testat en engelsk bedömningsmetod som CRD (Chemicals Regulation Division, motsvarighet till svenska Kemikalieinspektionen) i Storbritannien har tagit fram. Metoden, som är en enkel riskfaktormodell som bygger på öppna datakällor, verkar ge relativ god förutsägbarhet och kan användas för att identifiera kritiska områden i växtodlingen.

• Rapport: Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden?

Växtskyddsrådet har i uppdrag att verka för att introducera växtskyddsmedel med låg risk eller alternativa metoder och tekniker. Området är brett och omfattar många olika växtskyddsmetoder – kemiska, biologiska, fysikaliska, termiska eller mekaniska.

Växtskyddsmedel med låg risk är en särskild definition som innebär lägre risker vad gäller hälso- och miljöaspekter och omfattar både kemiska och biologiska växtskyddsmedel, som till exempel mikroorganismer.

Hinder för ökad användning av allmänkemikalier, ämnen med låg risk och biologiska medel

Växtskyddsrådet har i rapporten ”Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel” tittat närmare på varför tillgången till alternativa bekämpningsmedel (allmänkemikalier, lågrisk­produkter samt makro- och mikrobiologiska medel) är begränsad. Skälen är flera, men höga kostnader, varierande effektivitet, otillräcklig information och dåligt anpassad lagstiftning är saker som hindrar en bredare användning. Rapporten pekar på några åtgärder som krävs för att förbättra förutsättningarna, till exempel att utreda möjligheter för enklare prövning av produkter med lägre risk.

• Rapport: Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmetoder

Främja användning av lågriskmedel, allmänkemikalier och biologiska medel

Vid ett möte i Växtskyddsrådet var temat information om lågriskämnen, allmänkemikalier, makro- och mikrobiologiska preparat samt växtbiostimulanter. Både regelverk, funktion och appliceringsfrågor togs upp.

Här kan du läsa mer om allmänkemikalier och växtbiostimulanter:

• Allmänkemikalier– en litteraturstudie
• Växtbiostimulanter – nya redskap i odlarens verktygslåda

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

1. Introduktion lågrisk, biologiska medel o allmänkemikalier, VSR
2. Allmänkemikalier, Sara Furenhed, Jordbruksverket
3. Lågriskämnen marknadspotential, Victoria Tönnberg, HIR Skåne
4. Makro-mikroorganismer – Nya arter och enkät, Maria Björkman, Naturvårdsverket
5. Appliceringsteknik biologisk bekämpning, Eskil Nilsson, Visavi
6. Lågriskämnen och lågriskprodukter – Regelverk, Camilla Thorin, Kemikalieinspektionen
7. Lågriskämnen och lågriskprodukter – Förändrat regelverk, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
8. Växtbiostimulanter – Regelverk, Liv Åkerblom Espeby, Kemikalieinspektionen
9. Växtbiostimulanter – Nya redskap, Anton Samuelsson, Jordbruksverket
10. Växtbiostimulanter – Effekt av användning, Agneta Sundgren, Lantbrukarnas Riksförbund

Lågriskämnen och eventuella lågriskämnen – potential för användning i Sverige

HIR Skåne har på uppdrag av Växtskyddsrådet kartlagt vilka lågriskämnen och eventuella lågriskämnen som kan vara lämpliga för användning i svenska bekämpningsstrategier. Vid studiens genomförande hösten 2020 fanns sammanlagt 82 lågriskämnen och eventuella lågriskämnen upptagna på kommissionens lista över ämnen godkända för växtskyddsändamål inom EU. Av dessa ingick 33 ämnen i produkter godkända för användning i Sverige, medan 49 ämnen inte ingick i produkter godkända för användning i Sverige. Av de 49 ämnena var det 5 ämnen som bedömdes kunna fylla ett behov i svensk odling.

Slutsatsen är att antalet verksamma ämnen i kategorierna lågriskämnen och ämnen med eventuell låg risk, som bedömdes kunna fylla ett behov i svensk odling, är lågt. Utvecklingspotentialen för att få en ökad tillgänglighet på produkter med lägre risk begränsas av tillgången på verksamma ämnen som kan fylla odlarnas behov.

• Översikt över vilka lågriskämnen och eventuella lågriskämnen som kan vara lämpliga för användning i svenska bekämpningsstrategier Pdf, 233.8 kB.

Nematoder, insekter och spindlar

Biologisk bekämpning anses generellt vara bättre för miljön jämfört med kemisk bekämpning. I växthusodling är förutsättningarna för att använda biologisk bekämpning särskilt gynnsamma, men kunskap om utvecklingen är bristfällig. En enkät om användningen av biologisk bekämpning med hjälp av mikrobiologiska medel, nematoder, insekter och spindeldjur i växthus ut skickades 2021 ut till 596 växthusföretag. Enkäten är en samverkan mellan Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Växtskyddsrådets sekretariat. Jordbruksverkets statistikenhet deltar i arbetet. Åtgärder utifrån enkätsvaren tas vidare under 2023–2024.

I vissa fall är svenska odlare är beroende av dispenser för att få använda vissa växtskydds­medel. Men dispenser innebär att risker för hälsa och miljö fortfarande finns kvar, vilket motverkar syftet med reglerna om att vi ska ha ett högt skydd för hälsa och miljö. EU-kommissionen har också varit kritiska till att medlemsländerna beviljar upprepade dispenser.

Växtskyddsrådet arbetar med att beskriva andra ansökningsförfaranden och vilka möjligheter som finns för att bidra till långsiktiga lösningar på aktuella växtskyddsproblem. Arbetet omfattar att analysera och redogöra för juridiska och marknadsekonomiska hinder, exempelvis gällande ömsesidiga erkännanden och UPMA samt ge förslag på möjliga åtgärder.

Glyfosat är världens mest använda växtskyddsmedel. Under några år har det pågått intensiva diskussioner kring glyfosats egenskaper. Ämnet glyfosat är under utvärdering och Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) ska fatta ett slutligt beslut i juli 2023 om glyfosat får fortsatt godkännande eller blir förbjudet.

På initiativ av Växtskyddsrådet analyserade Jordbruksverket 2019 vilka konsekvenser ett glyfosatförbud skulle få för svensk växtodling. Utredningen pekade bland annat på en risk för ett ökat växtnäringsläckage, då behovet av markbearbetning för att bekämpa ogräs skulle öka.

Jordbruksverket bad därför Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att göra en fördjupad analys och beräkna hur utlakningen av kväve och läckaget av fosfor påverkas vid ett förbud.

Via länkarna nedan kan du läsa både Jordbruksverkets rapport och en sammanfattande text av SLU:s rapport, där det även finns även en länk till den fullständiga rapporten på SLU:s webbplats.

• Rapport 2019: Vilka effekter kan ett förbud av glyfosat medföra?
• Förbud mot glyfosat ökar kväveutlakningen

Utöver nämnda rapporter har Växtskyddsrådet varit med och delfinansierat fältförsök där olika metoder för att bryta vall för att hitta effektiva metoder inför ett eventuellt förbud mot glyfosat har testats. I försöken jämfördes mekaniskt och kemiskt vallbrott samt nya maskiner och tekniker för att bryta vall. Resultaten hittar du på Sverigeförsökens webbplats.

• Sverigeförsöken – försöksböcker (sverigeforsoken.se)

Som ett ytterligare led i att förbereda lantbruket på en situation med begränsad eller ingen tillgång till glyfosat har Jordbruksverket tagit fram en ny modul för Greppa Näringens rådgivningsverksamhet: Odlingsstrategi med och utan glyfosat, modul 13 J.

Ett förbud mot glyfosat väntas påverka konkurrenskraften hos det svenska lantbruket. Jordbruksverket har i förebyggande syfte, för att stärka konkurrenskraften och lindra effekterna av ett eventuellt förbud, genomfört två större upphandlingar om uppdrag gällande

• kunskaps-, demonstrations- och informationsinsatser
• studieresor, kurser och erfarenhetsgrupper.

Inom dessa områden har vi slutit avtal med fyra respektive fem leverantörer som kommer att arbeta med olika aktiviteter.

Växtskyddsrådet hade glyfosat på dagordningen vid mötet 3 december 2021. Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

1. Glyfosat ämnesutvärdering tidplan, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
2. Glyfosat utlakningsberäkningar kväve o fosfor, Holger Johnsson o Kristina Mårtensson, SLU
3. Glyfosat vallbrottförsök o Odla utan glyfosat Greppa Näringen, Frans Johnson, Jordbruksverket
4. Glyfosat, Upphandlade aktiviteter, Lina Edvardsson, Jordbruksverket

Arbetsgruppen ska vara rådgivande och bidra till att hitta alternativa lösningar för befintliga, och nya villkor, för att minska riskerna med växtskyddsmedel.

Arbetet har bidragit till en bättre och effektivare dialog kring oklarheter i formulering av villkor i beslut om godkännande av växtskydds­medel. I många fall har detta lett till bättre och mer relevanta villkor.

Vill du veta mer eller ta del av mötesanteckningar kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Det är viktigt att genom statistiska underlag kunna utvärdera användningen av växtskyddsmedel. Redan 2011 underströk Växtskyddsrådet behovet av en bra statistik inom växtskyddsområdet och behovet av en översyn av den svenska växtskyddsmedelsstatistiken.

Växtskyddsrådet sammanställde 2018 information om hur insamlingen och användning av statistik för bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och makroorganismer) sker inom de olika myndigheterna, samt vilka möjligheter det finns till utveckling och förbättringar. Detta resulterade i

• en bättre representativitet för hektardoser i det underlag som Statistiska centralbyrån (SCB) använder i sina beräkningar
• samstämmighet i det underlag kring hektardoser som SCB respektive Kemikalieinspektionen använder
• en publikation om olika statistikuppgifters bakgrund och användning.

I arbetet deltog SCB tillsammans med Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.

• Broschyr: Statistik om kemiska växtskyddsmedel – bakgrund, beskrivning, och nuvarande insamling Pdf, 1.6 MB.

SCB genomförde under 2019 på initiativ av Växtskyddsrådet en undersökning om hur bekämpningsmedelsstatistiken kan presenteras. De har bland annat utreda möjligheten att ta hänsyn till eko- och vallarealer i beräkningar av antal använda hektardoser samt att vikta antal använda hektardoser mot producerad mängd gröda. Undersökningen sammanfattas i rapporten Hektardoser – nya sätt att beskriva statistiken. Kontakta oss via mejl om du vill ta del av rapporten.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Statistik växtskyddsmedel – vart tar mängderna vägen?

Under 2023 genomfördes uppdraget att ta fram kunskap kring hur de mängder växtskyddsmedel som kommer in till Sverige används och i vilka olika strömmar de därefter tar vägen. Det är skillnader i redovisning av använda mängder och försålda mängder växtskyddsmedel i Sverige. Huvudförklaringen till detta är att försäljningsstatistiken rapporteras varje år och avser kalenderår. Användarundersökningar görs ungefär vart femte år och är kopplad till gröda vilket innebär odlingsår (från sådd till skörd). Sammanfattningsvis mäts inte samma sak vid samma tillfälle eller med samma metod vilket i stor utsträckning förklarar skillnaden. Andra förklaringar kan vara att försäljningsstatistiken har jordbruk som en egen användarkategori medan användningsstatistiken också inkluderar frukt och trädgård. Export och destruktion har i uppdraget bedömts som försumbara mängder.

• Statistik växtskyddsmedel – vart tar mängderna vägen? Pdf, 181 kB.

Ökad digitalisering av växtskyddsmedelsdata

Det finns ett behov av att digitalisera information om växtskyddsmedel, där också Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister samt andra källor ingår. Anledningen är att vi skulle kunna använda dessa data till olika tjänster och ändamål. Växtskyddsrådet arbetar med detta.

Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister har i sin nuvarande utformning stor utvecklingspotential gällande användarvänlighet och tillgänglighet av data kring beslut om växtskyddsmedel. Såväl Kemikalieinspektionen som andra myndigheter och externa intressenter skulle ha större nytta av registret om det var en mer lättanvänd och bredare informationskälla kring uppgifter om växtskyddsmedel.

Växtskyddsrådets har haft dialoger om utvecklingspotential för bekämpningsmedels­registret. Aktiviteten har resulterat i en sammanställning av information och synpunkter på hur olika organisationer använder registret och hur man ser att det kan förbättras.

Kemikalieinspektionen påbörjade under 2021 ett arbete med att öka tillgängligheten för data som finns i bekämpningsmedelsregistret. Växtskyddsrådets sekretariat har bidragit genom analyser av behov hos de som använder registret. Arbetet pågår fortsatt under 2023.

Utveckling av riskbedömningsmetodik för växtskyddsmedel

De beräkningsmodeller som används för att beräkna vilka halter av växtskyddsmedel som kan förväntas förekomma i ytvatten vid spridning är komplexa och tynger både genomförande och utvärdering av riskbedömningar i samband med prövningsprocessen. SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, CKB, arbetade under 2019 med att utveckla och utvärdera en förenklad metodik. Målet är att projektet ska bidra till en effektivisering av Kemikalieinspektionens prövningsprocess avseende risker i ytvatten och en riskbedömningsmetodik med högre relevans genom starkare koppling till miljöövervakningsdata.

• Rapport om förslag till ny beräkningsmetod för predikterade miljökoncentrationer (PEC) för växtskyddsmedel i ytvatten (slu.se)

Det förekommer läckage av växtskyddsmedel från växthus. Växtskyddsrådet arbetar med att föreslå lämpliga åtgärder som kan bidra till att läckage av växtskyddsmedel från växthus till omgivningen ska minimeras. Insatser flera områden görs, som rådgivning, stöd till investeringar i den praktiska odlingen, forskning samt lagstiftning med mera. Det finns också tekniska lösningar som går att använda för att minska läckaget, men dessa är både avancerade och dyra. Växtskyddsrådet inhämtar också kunskap och erfarenheter från andra länder.

Modulen 13A Växtskydd

Det är numera möjligt för en växthusföretagare att få rådgivning om hanteringen av växtskyddsmedel genom Greppa Näringen. Den nya modulen 13A Växtskydd, hantering växthus riktar sig till växthusföretagen med råd om insatser för att undvika läckage av växtskyddsmedel från växthus. Information om rådgivningen finns på Greppas webbplats.

• 13A Växtskydd, hantering växthus (greppa.nu)

När användarna går behörighetsutbildning finns material om läckageproblematiken, både som film och som text i boken Säker bekämpning.

Från 2023 är det möjligt att ansöka om investeringsstöd för åtgärder i byggnaden som ska minska läckaget.

• Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft

Växthus - illustrationer av tekniska lösningar

Växthus-illustrationer av tekniska lösningar är ett underlag som Växtskyddsrådet har tagit fram för att visa på olika tekniska lösningar som åtgärd för att minska läckaget av växtskyddsmedel. I detta underlag presenteras illustrationerna tillsammans med en förklarande text över ställen och moment i odlingen där det är viktigt att vara extra observant. Andra illustrationer visar på goda exempel.

• Rapport: Illustrationer växthuskonstruktioner Pdf, 1.3 MB.

Samtliga illustrationer finns också utan förklarande text i nummerordning i en zip-fil som du kan ladda ner.

Illustrationer växthuskonstruktioner (zip-fil) Zip, 1.4 MB.

Materialet får användas fritt men ska användas med hänvisning till
upphovsmännen, Jordbruksverket och Cascada AB.

Rapporten "Kemikalieläckage från växthus – underlag för investeringsstöd och rådgivning"

Rapporten "Kemikalieläckage från växthus – underlag för investeringsstöd och rådgivning" är en sammanfattande beskrivning av kunskapsläget om läckagevägarna i växthus och beräknade kostnader för insatser som kan minska riskerna för läckage i olika växthustyper enligt priser år 2023. Kostnadsposterna ska endast användas som en fingervisning om summor för olika delar att investera i och är alltså inte ett exakt svar på vad olika investeringar slutligen kostar.

• Rapport: Kemikalieläckage från växthus – underlag för investeringsstöd och rådgivning Pdf, 730.2 kB.

Rapporten Kemikalieläckage från växthus – en kartläggning och beskrivning av nuläget samt investeringsbehov

På uppdrag av Växtskyddsrådet har HIR Skåne tagit fram rapporten Kemikalieläckage från växthus – en kartläggning och beskrivning av nuläget samt investeringsbehov. Underlaget innehåller en sammanställning av de olika insatser och undersökningar som genomförts under perioden år 2005 till 2020. I andra delen av rapporten finns beskrivningar av de källor som finns där läckage av växtskyddsmedel kan uppstå i och omkring ett växthus. Även lösningar för att hindra läckaget tas upp. I bilagan finns en schematisk översikt över läckagekällorna.

• Kemikalieläckage från växthus – en kartläggning och beskrivning av nuläget samt investeringsbehov Pdf, 1.2 MB.

• Bilaga: Översikt läckagevägar Pdf, 46.8 kB.

På uppdrag av Växtskyddsrådet anordnade SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) i december 2020 en internationell workshop där läckagefrågan diskuterades.

• Presentationer och anteckningar från CKB:s workshop. på engelska (slu.se)

Ämnet diflufenikan ingår i vissa ogräsmedel som används i stråsäd. Tyvärr har användningen av dessa ogräsmedel gjort att diflufenikan ofta har påträffats i för höga halter i ytvatten i södra Sverige. Halterna av diflufenikan har ibland varit så höga att negativa konsekvenser för miljön inte kan uteslutas. Samtidigt är diflufenikan ett viktigt alternativ till andra ämnen som börjat förlora effektivitet mot ogräs.

På initiativ av Växtskyddsrådet har Säkert växtskydd haft en informationskampanj om diflufenikan under flera år. Syftet har varit att skapa delaktighet från odlare om åtgärder för att minska halter av diflufenikan i ytvatten. SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) har 2021 utvärderat effekterna av diflufenikankampanjen och sammanställt slutsatserna i en rapport. Utvärderingen har samfinansierats med pengar från Växtskyddsrådet och CKB.

Det verkar nu som att diflufenikankampanjen fått avsedd effekt. De senaste mätningarna av diflufenikan i ytvatten i Skåne inom den nationella miljöövervakningen visar att halterna är i en minskande trend över tid. Nivåerna år 2021 verkar ligga under det gränsvärde som inte får överskridas. Det är viktigt att fortsatt sprida budskapet om diflufenikankampanjen och att tillämpa förstärkt hänsyn vid användning av diflufenikan i skånsk åkermark så att trenden håller i sig.

• Utvärdering av effekterna av diflunikankampanjen 2018–2020

• Sammanfattning om diflufenikan
  

Växtskyddsmedel med prosulfokarb används bland annat vid ogräsbekämpning i stråsäd på hösten. Ett problem med prosulfokarb är att det lättare än andra substanser kan driva i väg från behandlade fält under bekämpning. Om temperaturen blir hög och markytan är torr kan ämnet avdunsta och spridas med vind även efter bekämpning. Det finns då risk för att ämnet hamnar på odlingar med frukt och grönt som inte får innehålla prosulfokarb vilket kan leda till att odlaren tvingas slänga stora delar av sin skörd. Detta har hänt vid ett fåtal tillfällen i Sverige. Även om det handlar om ett fåtal fall så är det allvarligt eftersom det har orsakat mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser för de drabbade odlarna.

Under år 2017 och 2018 uppmärksammades två fall av äppelodlingar som förorenats med prosulfokarb. På grund av detta beslutade Kemikalieinspektionen år 2019 om mycket inskränkande villkor för produkter som innehåller ämnet. Trots det skedde under hösten 2021 nya fall av kontamination av frukt i odlingar intill fält där prosulfokarb spridits.

Växtskyddsrådet lyfte frågan för att diskutera åtgärder för att minska riskerna för att detta ska inträffa igen. I rådets möte mars 2022 diskuterades möjliga åtgärder i form av förstärkt hänsyn och grannsamverkan, riskhanteringsåtgärder, information till rådgivarkåren, utökad kontinuerlig rådgivning till relevanta målgrupper, informationskampanjer. I Danmark hade man problem med oavsiktlig kontamination av äppelodlingar runt 2012–2013. Sedan 2014 arbetar bransch och rådgivare enligt ett kontinuerligt uppdaterat handlingsprogram för prosulfokarb, med informationsspridning, rådgivning och grannhänsyn i fokus. Detta är en nyckelfaktor för att minska riskerna för fler fynd av prosulfokarb i äppelodlingar.

För att minska riskerna för att nya fall ska inträffa har Kemikalieinspektionen ytterligare skärpt villkoren för de fyra produkter som innehåller prosulfokarb. Användningsvillkoren som ska skydda närliggande kommersiella odlingar är:

• Produkten får inte spridas närmare än 500 meter från kommersiella odlingar som ska skördas samma höst och som har ätliga delar ovan jord avsedda för humankonsumtion.
• Spridning ska göras mellan klockan 18 och klockan 03.
• Lufttemperaturen får vara högst 15 °C vid spridning.
• Vindhastigheten får vara högst 3 m/s vid spridning.
• Avdriftsreducerande utrustning som reducerar vindavdriften minst 90 % ska användas.
• Körhastigheten får vara max 8 km/h.

Förutom villkorsändringarna med uppdaterade bruksanvisningar på produkter har också informationsinsatser och utökad rådgivning skett för att nå ut med budskap om förstärkt hänsyn och uppmärksamhet på intilliggande odlingar av frukt och grönt vid spridning av prosulfokarb på hösten.

Information har bland annat spridits genom

• Kemikalieinspektionens hemsida:

• Ännu skarpare villkor för växtskyddsmedel med prosulfokarb (kemi.se)

• Säkert växtskydds nyhetsbrev och uppdaterat informationsblad om prosulfokarb:

• Skärpta villkor för prosulfokarb
• Tre tips inför höstbehandlingen med prosulfokarb (sakertvaxtskydd.se)

• Jordbruksverkets bekämpningsrekommendationer Kemisk ogräsbekämpning (s 9-8):

• Broschyr: Kemisk ogräsbekämpning 2023
• Prosulfokarb – lätt på drift

Användningen av växtskydds­medel med tillväxtreglerande effekt i odlingen är omdiskuterad. Mellan åren 1988 och 2011 var det enbart tillåtet att använda i råg men sedan 2011 har växtskyddsmedel med tillväxt­reglerande effekt varit godkänt för användning även i vete, korn och havre.

Livsmedelsverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet gjort en trendanalys för perioden 1992–2017 och en konsumentriskvärdering för användning av tillväxt­reglerande växtskyddsmedel i spannmål, både i importerad och svenskodlad spannmål. Resultaten visar att uppmätta rest­halter inte utgör någon hälsorisk för konsumenter. I svenskproducerad råvara är halterna generellt lägre än i importerad råvara.

• Rapport om tillväxtreglerare i spannmål (livsmedelsverket.se)

Resthalter i livsmedel är en viktig fråga. Genom maten får vi i oss små mängder av växtskyddsmedel och då främst från frukt och grönsaker. Äpple är ett av de livsmedel som tidigare visats kunna bidra till en del av den låga exponering som ändå sker. Livsmedelsverket har på initiativ från Växtskyddsrådet genomfört en undersökning av resthalter av växtskyddsmedel i äpple. Analyserna omfattar en jämförelse mellan importerade och svenskodlade äpplen samt en kumulativ konsument­riskbedömning avseende äppelkonsumtion för de senaste åren. Tidigare, och även denna studie, från Livsmedelsverket visar på att resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel som saluförs i Sverige inte innebär en hälsorisk för konsumenter.

• Rapport om utredning av resthalter av växtskyddsmedel äpplen 2013, 2015 och 2017 (livsmedelsverket.se)

Vägledning för växtskyddsmedel i vattenskyddsområden