Växtskyddsrådet ser till att det finns metoder för ett effektivt växtskydd

Växtskyddsrådet har ett sekretariat som är bemannat av två personer, en heltids­tjänst från vardera Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Sekretariatet planerar, driver och genomför tillsammans med berörda aktörer Växtskyddsrådets arbete enligt handlingsplanen.

Om du vill komma i kontakt med Växtskyddsrådet kan du mejla till oss.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Växtskyddsrådet har gemensamt tagit fram en handlingsplan för perioden 2020-2025. Handlingsplanen bygger på det uppdrag den förra regeringen gett Växtskydds­rådet. De aktiviteter som ingår i handlingsplanen är tänkta att bidra till att stärka målen i livsmedelsstrategin. Ett antal utredningar och uppdrag har genomförts på initiativ av Växtskyddsrådet med syfte att skapa förståelse för vilka effekter för jordbruket, samhällsekonomin, konsumtionen och miljön som växtskydds­medels­användningen och lag­stiftningen kring växtskyddsmedel medför.

• Växtskyddsrådets handlingsplan 2020–2025 Pdf, 350.1 kB.
  

• Växtskyddsrådets uppdrag enligt regeringens beslut (regeringen.se)
• Växtskyddsrådets fortsatta uppdrag 2020-2025

Växtskyddsrådets verksamhet för perioden 2017–2019 slutredovisades till regeringen i februari 2020. Vill du läsa slutrapporten kan du kontakta oss via mejl.

Varje år träffas Växtskyddsrådet i fält i syfte att ta del av olika verksamheters arbete med växtskyddsfrågor. Växtskyddsrådets andra möte för året genomfördes i Östergötland där vi besökte ett lantbruksföretag på Bjälbo Gård och Väderstad AB, en tillverkare av lantbruksmaskiner för jordbearbetning och sådd.

Välkomnande och inledning

Växtskyddsrådets ordförande Olof Johansson inledde med välkomst till årets fältmöte i Östergötland och gav en kort information om det inledande arbetet med EU:s nya jordbrukspolitik (CAP) och att implementera Sveriges strategiska plan för perioden 2023–2027. Det är ett högt ansökningstryck hos Jordbruksverket för de stöd och ersättningar som ingår i den nya planen.

Kravcertifierad utsädesodling på Bjälbo Gård

Dagen inleddes med ett besök på Bjälbo Gård där Sverker Peterson driver en kravcertifierad utsädesodling. Gården ställde successivt om till kravodling från och med år 2004 och 2009 var hela gårdens 227 ha kravcertifierad. Sverker berättade om hur de bedriver odlingen med egna bevattningsdammar som recirkulerar dräneringsvatten, gödsling med biogödsel och vinass, samt egen vindkraftproduktion.

Ogräsbekämpningen sker uteslutande mekaniskt och bedöms förbruka dubbla mängden drivmedel i jämförelse med kemisk bekämpning. Jorden bearbetas i omgångar med långsam överfart med blindharv två gånger innan uppkomst av gröda, snabb överfart med rullhacka två gånger efter uppkomst och slutligen en övergång med harv igen. I tröskningen sker ytterligare en ogräsbekämpning med en tröska på vilken ogräskvarnen Seed Terminator monterats. Seed Terminator krossar och maler ogräsfrö till ett fint stoff, vilket minskar grobarhet i inkommande frö med över 90%.

Besök på Väderstad AB

Lucas Ljunggren och Nina Pettersson på Väderstad AB berättade om historiken kring Väderstad AB:s grundande 1962 och hur verksamheten utvecklats till en global återförsäljare av lantbruksmaskiner för jordbearbetning och sådd med närmare 2000 anställda i över 40 länder. Därefter fick vi en förevisning av Väderstads produktionslinje där maskinerna monteras, lackas och packas för frakt till kund. Utvecklingen är starkt inriktad på ökad precision i såmaskiner och jordbearbetning för ett optimerat och effektivt utbyte av sådd samt ogräsbekämpning.

Om du vill veta mer kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Mötet ägnades huvudsakligen åt en halvtidsutvärdering av Växtskyddsrådets verksamhet. Det pågående uppdraget om att driva Växtskyddsrådet gäller åren 2020–2025. I mötet sammanställdes rådsdeltagarnas analyser och prioriteringar av vilka delar av verksamheten som kan förbättras och hur det kan ske. Sekretariatet tar hand om förslagen och återkommer till rådet med åtgärdsförslag.

Teresia Persson, Jordbruksverket, presenterade resultaten ifrån ett omfattande tillsynsprojekt kring integrerat växtskydd som Jordbruksverket genomfört under perioden mars-september 2022. En övergripande slutsats från projektet är att 98 % av jordbrukarna som ingick i kontrollen bedöms uppfylla kraven på integrerat växtskydd. Ett av syftena med projektet var att öka möjligheten till en enhetlig och effektiv kontroll inom området. Detta verkar ha uppfyllts då hela 85 % av inspektörerna uppgav att de i mycket stor omfattning eller i stor omfattning upplevde att vägledningsprojektet har gett dem mer kunskap om integrerat växtskydd medan 69 % av inspektörerna upplever att projektet har bidragit till en mer enhetlig och effektiv kontroll.

Åsa Bringmyr, Kemikalieinspektionen, informerade om de uppdaterade villkoren för produkter med klopyralid. Utförlig information om detta finns på Kemikalieinspektionens hemsida:

• Växtskyddsmedel med klopyralid får strängare villkor (kemi.se)

Magnus Franzén, Jordbruksverket, redogjorde för de fortsatta planerna med att upprätta ett centrum - Kraftsamling växthälsa - som bland annat ska arbeta med att utveckla strategier för växtskydd. Jordbruksverket och SLU har tagit fram ett förslag med årlig budget om 50 miljoner för Kraftsamling växthälsa, som lämnats in i regeringens budgetprocess för 2024.

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat, presenterade arbetet som pågår inom Växtskyddsrådets Major use-arbete och om de mest kritiska områdena vad gäller brist på möjligheter att bekämpa insekter i de större grödorna säsongen 2023. Fokus för arbetet har varit att hitta lösningar för att kunna hantera fritfluga i odling av majs och havre samt bladlöss i sockerbetor inför såväl odlingssäsongen 2022 som 2023.

Datum för kommande fältmöte är 7 juni 2023 i Östergötland.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

1. Resultat tillsyn IPM 2022, Jordbruksverket, Teresia Persson
2. Klopyralid aktuellt KemI, Åsa Bringmyr
3. Major use – aktuellt inför säsongen 2023, Växtskyddsrådets sekretariat, Sunita Hallgren

Ola Lundin och Hanna Friberg, SLU, berättade om arbetet med att ta fram indikatorer för att beskriva hållbarheten i växtskyddet. Förekomst och effekter av ogräs och skadegörare är fokus för utredningen.

Föreslagna indikatorer

Föreslagna indikatorer utgörs av 8 sjukdomar och 8 skadeinsekter i grödorna höstvete, vårkorn, havre, ärter och raps. De 16 olika indikatorerna visar att lika många ökar som minskar i trend. Sammanvägt index ligger också horisontellt från år 1989 fram till nu. I den återstående delen av projektet undersöks hur indikatorerna kan kopplas till en ekonomisk utvärdering. Rapporten ska vara färdig 31 mars 2023, och vi kommer få höra mer om resultaten i Växtskyddsrådets möte 14 mars.

Nytt inom precisionsbekämpning

Christer Johansson, konsult, gav en uppdatering om vad som hänt inom precisionsbekämpning den senaste tiden och vad som driver införandet av ny teknik. Flera länder inför innovations-, investerings- och teknikutvecklingsstöd för precisionsbekämpning inom lantbruket. Danmark och Tyskland ligger i framkant och där förutspås en accelererande utveckling inom precisionsbekämpning och automation. Hur Sverige kommer att stå sig i den internationella jämförelsen återstår att se.

Besök av tre SLU-forskare

I mötet hade vi besök av tre SLU-forskare som berättade om delar av sina ansvarsområden. Johan A. Stenberg redogjorde för verksamheten vid SLU Centrum för biologisk bekämpning, Magnus Karlsson berättade om sitt engagemang i Grogrund och växtförädlingsarbetet och Paul Becher gav en presentation om sin forskning om kemisk ekologi – hur och varför organismer använder kemiska ämnen för att kommunicera med varandra och skydda sig mot angrepp.

Annelie Carlsbecker, Gentekniknämnden, presenterade gentekniknämnden samt en historik över genteknikens utveckling och dess användning i växtförädling innan mötet avslutades att Louise Aldén, Jordbruksverket, gav en sammanfattning av några av de viktigaste iakttagelserna under växtskyddsåret 2022.

Datum för kommande möte är 14 mars 2023 i Jönköping.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

1. Indikatorer för hållbart växtskydd, Ola Lundin, Hanna Friberg
2. Precisionsbekämpning, Christer Johansson
3. SLU CBC, Johan A Stenberg
4. Grogrund växtskydd, Magnus Karlsson
5. Kemisk ekologi och skadedjurshantering, Paul Becher
6. Genteknik i växtskyddet, Annelie Carlsbecker
7. Växtskyddsåret 2022, Louise Aldén

Växtskyddsrådets ordförande Olof Johansson inledde med välkomst till mötet i Jönköping och dagens tema – behov av nya växtskyddsmetoder för att hantera insektsangrepp i svensk odling i framtiden.

Hantera insektsangrepp idag och framåt

Temat inleddes med en redogörelse för det arbete som bedrivits inom Växtskyddsrådets Major use-arbete under perioden 2021 och 2022. Arbetsformen med täta konstruktiva och framåtdrivande dialoger med berörda aktörer i branschen har varit givande. Det är viktigt att vi nu med samlad kraft utvecklar en struktur för att få mer framförhållning i diskussioner om behov och lösningar. Många aktörer behöver samverka och bidra för att nå målet.

I mötet gavs också en detaljerad beskrivning kring behov som identifieras inför odlingssäsongen 2023 samt en framåtblickande bedömning av vad som går att säga om tillgången på växtskyddsmedel fram till 2026. Bilden av hur tillgången på insektsmedel förändrats mellan åren 2016 och 2022 talar sitt tydliga språk och belyser allvaret i utvecklingen som sker. Bilden bekräftas av arbetet inom LRF:s Minor Use-arbete. Odling av trädgårdsgrödor ställer extra höga krav på kvalitet på skörden från handel och konsumenter, varför möjligheten att bekämpa skadegörare är mycket angeläget.

I mötet beskrevs hur växtskyddsmedelsföretagen, den ekologiska produktionen, den danska odlingen och Sveriges lantbruksuniversitet arbetar med frågan om att hantera insekter i den svenska växtodlingen. Ett förslag om att titta vidare på möjligheterna att odla utan pesticider med försäkring nämndes som idé. En revidering pågår av EU:s gemensamma riskbedömningsmetodik för bin och andra insekter än bin.

Temat summerades med att konstatera att vi står inför ett bekymmersamt läge vad gäller framtida möjligheter att kunna hantera insektsangrepp i svensk odling. Problembilden är komplex och kräver samlat engagemang. Växtskyddsrådets Major use-verksamhet fortsätter inför säsongen 2023 och verkar för att etablera en struktur för att kartlägga kommande växtskyddsbehov i svensk odling samt sträva efter att hitta möjliga lösningar tillsammans med aktörerna i branschen.

Mötet avrundades med omvärldsspaning kring en ny rapport om hur klimatförändringar kan påverka den mikrobiologiska livsmedelssäkerheten och nuläget i den svenska jordbruksproduktionen med anledning av världsläget och utvecklingen av produktionsmedelskostnader, avräkningsprisindex, marknadsutveckling samt krisåtgärder.

Datum för kommande möte är 29 november 2022 i Stockholm.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

1. Major use-arbete Återblick vad har gjorts
2. Major use-arbetet Specifika problemområden 2021–2023
3. Minor use-arbetet med insektsbekymmer
4. Växtskyddsmedelsföretagen om insektsproblematiken
5. Erfarenheter att undvika insektsskador i ekologisk odling
6. Skadedyrsbekæmpelse i Danmark
7. Sveriges lantbruksuniversitet och insektsproblematiken
8. Odla med försäkring utan pesticider - är det möjligt?
9. Revideringar vägledningar och riskbedömningsmetodik
10. Riskprofil klimat och pyralider
11. Omvärldsläget svenskt jordbruk

På Växtskyddsrådets möte den 18 mars 2020 diskuterades vad rådet kan göra för att främja målen i hållbarhetsdirektivet och Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av bekämpningsmedel (NHP). Rådet konstaterade att det finns ett behov av förtydliganden kring mål 5 i NHP som säger att hållbara odlingssystem ska utvecklas.

Under 2020–2021 har SLU haft i uppdrag från Växtskyddsrådet att ta fram en kunskapssammanställning kring Hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd. I slutrapporten föreslås ett antal nya indikatorer för att framåt kunna mäta hållbarheten utifrån fler dimensioner än vad som görs i dag. Nuvarande indikatorer för hållbart växtskydd är framför allt kopplade till användningen av växtskyddsmedel och miljömässiga risker kopplade till kemiskt växtskydd.

• Odlingssystem med hållbart växtskydd (pub.epsilon.slu.se)

Utifrån slutsatserna i rapporten har Växtskyddsrådet initierat två nya studier under 2022-2023:

• En fördjupad analys av möjligheter att skapa indikatorer för skadegörare, skördebortfall och evolutionär hållbarhet samt hur variationer i dessa parametrar förhåller sig till tillgång och användning av växtskyddsåtgärder.
• En analys av förutsättningar att skapa en ekonomisk indikator bland förslagen i ovanstående punkt.

Växtskyddsrådet hade hållbart växtskydd på dagordningen vid mötet den 3 december 2021. Vill du veta mer eller ta del av presentationen av SLU:s slutrapport om hållbara odlingssystem kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Vid Växtskyddsrådets möte den 2 mars 2022 presenterade Björn Andersson, SLU, beslutsstödsystemet IPM Decisions. Detta är ett system som har utvecklats för att underlätta implementering av IPM inom EU. Stödsystemet är utvecklat för att hjälpa lantbrukare möjlighet att sätta in rätt växtskyddsåtgärder vid rätt tidpunkt, och om de verkligen behövs. Studier pekar på att beslutsstödsystem kan bidra med att reducera växtskyddsmedelsanvändningen utan att äventyra lönsamheten i odlingen. Trots detta finns viss tröghet i att förändra vanor och få bredare användning av beslutsstödsystem hos lantbrukare. Projektet är i sin slutfas och lansering av plattformar och verktyg pågår. Mer information finns på IPM Decisions webbplats.

• IPM Decisions (ipmdecisions.net)

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen vilket också leder till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision.

Team ogräs/teknik vid Jordbruksverkets rådgivningsenheter har på uppdrag av Växtskyddsrådet genomfört en kartläggning och analys av området. Resultatet har sammanställts i en rapport som publicerades 2021. Åtgärder som förslås är bland annat att

• inrätta ett investeringsstöd för att få lantbrukarna att våga investera i ny teknik för precisionsbekämpning
• kartlägga utrustningsnivån på landets sprutor genom att analysera befintliga data från funktionstestprotokollen
• komplettera fiberutbyggnaden på landsbygden för att uppnå tillräcklig täckning och signalstyrka.

Växtskyddsrådet arbetar vidare med att få ökad spridning av rapporten och dess slutsatser om möjligheter till utveckling.

• Precisionsbekämpning i växtskyddsarbetet – Nuläge, möjligheter och hinder för framtida utveckling

I Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel för perioden 2019–2022 har ett nytt mål inkluderats:

• Användningen av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter ska anpassas så att riskerna minimeras.

Växtskyddsrådet genomförde under 2021 en bred workshop om hur pollinatörer bättre kan inkluderas och omfattas av jordbruks- och trädgårdsnäringens IPM-arbete. Under 2022 diskuteras möjliga aktiviteter utifrån resultatet från workshoppen.

Växtskyddsrådet hade pollinering på dagordningen vid mötet den 3 december 2021. Vill du veta mer eller ta del av presentationen från mötet (referat från pollineringsworkshoppen 2021) kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Vad innebär Major use-arbetet?

Med Major use menas användning av växtskyddsmetoder i det svenska jordbruket. En förenklad indelning är att Major avser jordbruksgrödorna medan det sedan tidigare etablerade Minor use-arbetet fokuserar på trädgårdsproduktionens växtskyddsbehov och andra grödor som odlas på få hektar.

Sett ur ett EU-perspektiv är den svenska jordbruksproduktionen liten vilket påverkar tillgången till effektiva växtskyddsmetoder.

För att kunna bidra till livsmedelsstrategins mål om ett hållbart växtskydd och god tillgång till växtskyddsmetoder behövs en kontinuerlig uppdaterad översikt om vilka för Sverige relevanta kombinationer av grödor och skadegörare som

1. har god tillgång till effektiva växtskyddsmetoder
2. i framtiden riskerar att stå utan effektiva växtskyddsmetoder
3. i dag helt saknar effektiva växtskyddsmetoder.

Major use-arbetet är inriktat på att arbeta med tillgången till effektivt växtskydd för svenska odlare. Flera jordbruksgrödor saknar helt alternativ att behandla olika insekter. Genom kontakter med näringens olika aktörer arbetar Major use-gruppen med att hitta lösningar kring detta på både kort och lång sikt.

Resultat

Växtskyddsrådets strategiska arbete med att kartlägga behov och tillgång till effektiva växtskyddsmetoder i den svenska växtodlingen (Major use-arbetet) ger återigen resultat precis som säsongen 2022. Tack vare LRF:s dispensansökan kan angrepp av fritflugan hanteras med Nexide under perioden 30 april 2023‑30 juni 2023. Det är genom samverkan mellan Växtskyddsrådet, LRF, Lantmännen, Hushållningssällskapen, Jordbruksverket och FMC som den här lösningen kommit till.

En samverkan mellan berörda aktörer i näringen är mycket viktig för att nå framgång och öka tillgång till effektiva växtskyddsmetoder i den svenska växtodlingen.

Växtskyddsrådet hade Major use på dagordningen vid mötet den 5 oktober 2022. Vill du veta mer eller ta del av presentationerna från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

1. Major use-arbetet, Återblick vad har gjorts, Växtskyddsrådets sekretariat
2. Major use-arbetet, Specifika problemområden 2021-2023, Gunilla Berg Jordbruksverket
3. Minor use-arbetet, Insektsbekymmer, Agneta Sundgren LRF

Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden?

Inom Major use-arbetet pågår försök att utveckla ett digitalt verktyg som kan ge översikt över vilka kombinationer av grödor och skadegörare eller ogräs som kan komma att sakna växtskyddsmetoder i framtiden. Genom den pågående utvecklingen av Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister och Jordbruksverkets databaser skapas nya möjligheter till översikt.

En slutsats i Växtskyddsrådets rapport "Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden" är att prognoser över vilka verksamma ämnen som kan komma att förbjudas inom EU är ett sätt att bidra till bättre framförhållning. Det ger alla berörda aktörer anledning att förebyggande ta fram strategier för att hantera växtskyddsproblem.

Genom de verksamma ämnenas egenskaper kan vi delvis förutse om de kommer att fasas ut från marknaden och i så fall bedöma vilka konsekvenser utfasningen ger för tillgången till ett effektivt växtskydd i Sverige. Jordbruksverket har testat en engelsk bedömningsmetod som CRD (Chemicals Regulation Division, motsvarighet till svenska Kemikalieinspektionen) i Storbritannien har tagit fram. Metoden, som är en enkel riskfaktormodell som bygger på öppna datakällor, verkar ge relativ god förutsägbarhet och kan användas för att identifiera kritiska områden i växtodlingen.

• Rapport: Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden?

Växtskyddsrådet har i uppdrag att verka för att introducera växtskyddsmedel med låg risk eller alternativa metoder och tekniker. Området är brett och omfattar många olika växtskyddsmetoder – kemiska, biologiska, fysikaliska, termiska eller mekaniska.

Växtskyddsmedel med låg risk är en särskild definition som innebär lägre risker vad gäller hälso- och miljöaspekter och omfattar både kemiska och biologiska växtskyddsmedel, som till exempel mikroorganismer.

Hinder för ökad användning av allmänkemikalier, ämnen med låg risk och biologiska medel

Växtskyddsrådet har i rapporten ”Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel” tittat närmare på varför tillgången till alternativa bekämpningsmedel (allmänkemikalier, lågrisk­produkter samt makro- och mikrobiologiska medel) är begränsad. Skälen är flera, men höga kostnader, varierande effektivitet, otillräcklig information och dåligt anpassad lagstiftning är saker som hindrar en bredare användning. Rapporten pekar på några åtgärder som krävs för att förbättra förutsättningarna, till exempel att utreda möjligheter för enklare prövning av produkter med lägre risk.

• Rapport: Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmetoder

Främja användning av lågriskmedel, allmänkemikalier och biologiska medel

Vid ett möte i Växtskyddsrådet var temat information om lågriskämnen, allmänkemikalier, makro- och mikrobiologiska preparat samt växtbiostimulanter. Både regelverk, funktion och appliceringsfrågor togs upp.

Här kan du läsa mer om allmänkemikalier och växtbiostimulanter:

• Allmänkemikalier– en litteraturstudie
• Växtbiostimulanter – nya redskap i odlarens verktygslåda

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

1. Introduktion lågrisk, biologiska medel o allmänkemikalier, VSR
2. Allmänkemikalier, Sara Furenhed, Jordbruksverket
3. Lågriskämnen marknadspotential, Victoria Tönnberg, HIR Skåne
4. Makro-mikroorganismer – Nya arter och enkät, Maria Björkman, Naturvårdsverket
5. Appliceringsteknik biologisk bekämpning, Eskil Nilsson, Visavi
6. Lågriskämnen och lågriskprodukter – Regelverk, Camilla Thorin, Kemikalieinspektionen
7. Lågriskämnen och lågriskprodukter – Förändrat regelverk, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
8. Växtbiostimulanter – Regelverk, Liv Åkerblom Espeby, Kemikalieinspektionen
9. Växtbiostimulanter – Nya redskap, Anton Samuelsson, Jordbruksverket
10. Växtbiostimulanter – Effekt av användning, Agneta Sundgren, Lantbrukarnas Riksförbund

Lågriskämnen och eventuella lågriskämnen – potential för användning i Sverige

HIR Skåne har på uppdrag av Växtskyddsrådet kartlagt vilka lågriskämnen och eventuella lågriskämnen som kan vara lämpliga för användning i svenska bekämpningsstrategier. Vid studiens genomförande hösten 2020 fanns sammanlagt 82 lågriskämnen och eventuella lågriskämnen upptagna på kommissionens lista över ämnen godkända för växtskyddsändamål inom EU. Av dessa ingick 33 ämnen i produkter godkända för användning i Sverige, medan 49 ämnen inte ingick i produkter godkända för användning i Sverige. Av de 49 ämnena var det 5 ämnen som bedömdes kunna fylla ett behov i svensk odling.

Slutsatsen är att antalet verksamma ämnen i kategorierna lågriskämnen och ämnen med eventuell låg risk, som bedömdes kunna fylla ett behov i svensk odling, är lågt. Utvecklingspotentialen för att få en ökad tillgänglighet på produkter med lägre risk begränsas av tillgången på verksamma ämnen som kan fylla odlarnas behov.

• Översikt över vilka lågriskämnen och eventuella lågriskämnen som kan vara lämpliga för användning i svenska bekämpningsstrategier Pdf, 233.8 kB.

Nematoder, insekter och spindlar

Biologisk bekämpning anses generellt vara bättre för miljön jämfört med kemisk bekämpning. I växthusodling är förutsättningarna för att använda biologisk bekämpning särskilt gynnsamma, men kunskap om utvecklingen är bristfällig. En enkät om användningen av biologisk bekämpning med hjälp av mikrobiologiska medel, nematoder, insekter och spindeldjur i växthus ut skickades 2021 ut till 596 växthusföretag. Enkäten är en samverkan mellan Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Växtskyddsrådets sekretariat. Jordbruksverkets statistikenhet deltar i arbetet. Åtgärder utifrån enkätsvaren tas vidare under 2022.

I vissa fall är svenska odlare är beroende av dispenser för att få använda vissa växtskydds­medel. Men dispenser innebär att risker för hälsa och miljö fortfarande finns kvar, vilket motverkar syftet med reglerna om att vi ska ha ett högt skydd för hälsa och miljö. EU-kommissionen har också varit kritiska till att medlemsländerna beviljar upprepade dispenser.

Växtskyddsrådet arbetar med att beskriva andra ansökningsförfaranden och vilka möjligheter som finns för att bidra till långsiktiga lösningar på aktuella växtskyddsproblem. Arbetet omfattar att analysera och redogöra för juridiska och marknadsekonomiska hinder, exempelvis gällande ömsesidiga erkännanden och UPMA samt ge förslag på möjliga åtgärder.

Glyfosat är världens mest använda växtskyddsmedel. Under några år har det pågått intensiva diskussioner kring glyfosats egenskaper. Ämnet glyfosat är under utvärdering och Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) ska fatta ett slutligt beslut i juli 2023 om glyfosat får fortsatt godkännande eller blir förbjudet.

På initiativ av Växtskyddsrådet analyserade Jordbruksverket 2019 vilka konsekvenser ett glyfosatförbud skulle få för svensk växtodling. Utredningen pekade bland annat på en risk för ett ökat växtnäringsläckage, då behovet av markbearbetning för att bekämpa ogräs skulle öka.

Jordbruksverket bad därför Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att göra en fördjupad analys och beräkna hur utlakningen av kväve och läckaget av fosfor påverkas vid ett förbud.

Via länkarna nedan kan du läsa både Jordbruksverkets rapport och en sammanfattande text av SLU:s rapport, där det även finns även en länk till den fullständiga rapporten på SLU:s webbplats.

• Rapport 2019: Vilka effekter kan ett förbud av glyfosat medföra?
• Förbud mot glyfosat ökar kväveutlakningen

Utöver nämnda rapporter har Växtskyddsrådet varit med och delfinansierat fältförsök där olika metoder för att bryta vall för att hitta effektiva metoder inför ett eventuellt förbud mot glyfosat har testats. I försöken jämfördes mekaniskt och kemiskt vallbrott samt nya maskiner och tekniker för att bryta vall. Resultaten hittar du på Sverigeförsökens webbplats.

• Sverigeförsöken – försöksböcker (sverigeforsoken.se)

Som ett ytterligare led i att förbereda lantbruket på en situation med begränsad eller ingen tillgång till glyfosat har Jordbruksverket tagit fram en ny modul för Greppa Näringens rådgivningsverksamhet: Odlingsstrategi med och utan glyfosat, modul 13 J.

Ett förbud mot glyfosat väntas påverka konkurrenskraften hos det svenska lantbruket. Jordbruksverket har i förebyggande syfte, för att stärka konkurrenskraften och lindra effekterna av ett eventuellt förbud, genomfört två större upphandlingar om uppdrag gällande

• kunskaps-, demonstrations- och informationsinsatser
• studieresor, kurser och erfarenhetsgrupper.

Inom dessa områden har vi slutit avtal med fyra respektive fem leverantörer som kommer att arbeta med olika aktiviteter.

Växtskyddsrådet hade glyfosat på dagordningen vid mötet 3 december 2021. Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

1. Glyfosat ämnesutvärdering tidplan, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
2. Glyfosat utlakningsberäkningar kväve o fosfor, Holger Johnsson o Kristina Mårtensson, SLU
3. Glyfosat vallbrottförsök o Odla utan glyfosat Greppa Näringen, Frans Johnson, Jordbruksverket
4. Glyfosat, Upphandlade aktiviteter, Lina Edvardsson, Jordbruksverket

Arbetsgruppen ska vara rådgivande och bidra till att hitta alternativa lösningar för befintliga, och nya villkor, för att minska riskerna med växtskyddsmedel.

Arbetet har bidragit till en bättre och effektivare dialog kring oklarheter i formulering av villkor i beslut om godkännande av växtskydds­medel. I många fall har detta lett till bättre och mer relevanta villkor.

Vill du veta mer eller ta del av mötesanteckningar kan du kontakta oss via mejl.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Det är viktigt att genom statistiska underlag kunna utvärdera användningen av växtskyddsmedel. Redan 2011 underströk Växtskyddsrådet behovet av en bra statistik inom växtskyddsområdet och behovet av en översyn av den svenska växtskyddsmedelsstatistiken.

Växtskyddsrådet sammanställde 2018 information om hur insamlingen och användning av statistik för bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och makroorganismer) sker inom de olika myndigheterna, samt vilka möjligheter det finns till utveckling och förbättringar. Detta resulterade i

• en bättre representativitet för hektardoser i det underlag som Statistiska centralbyrån (SCB) använder i sina beräkningar
• samstämmighet i det underlag kring hektardoser som SCB respektive Kemikalieinspektionen använder
• en publikation om olika statistikuppgifters bakgrund och användning.

I arbetet har SCB deltagit tillsammans med Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.

• Broschyr: Statistik om kemiska växtskyddsmedel – bakgrund, beskrivning, och nuvarande insamling Pdf, 1.6 MB.

SCB har under 2019 på initiativ av Växtskyddsrådet genomfört en undersökning om hur bekämpningsmedelsstatistiken kan presenteras. De har bland annat utreda möjligheten att ta hänsyn till eko- och vallarealer i beräkningar av antal använda hektardoser samt att vikta antal använda hektardoser mot producerad mängd gröda. Undersökningen sammanfattas i rapporten Hektardoser – nya sätt att beskriva statistiken. Kontakta oss via mejl om du vill ta del av rapporten.

• vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Ökad digitalisering av växtskyddsmedelsdata

Det finns ett behov av att digitalisera information om växtskyddsmedel, där också Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister samt andra källor ingår. Anledningen är att vi skulle kunna använda dessa data till olika tjänster och ändamål. Växtskyddsrådet arbetar med detta.

Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister har i sin nuvarande utformning stor utvecklingspotential gällande användarvänlighet och tillgänglighet av data kring beslut om växtskyddsmedel. Såväl Kemikalieinspektionen som andra myndigheter och externa intressenter skulle ha större nytta av registret om det var en mer lättanvänd och bredare informationskälla kring uppgifter om växtskyddsmedel.

Växtskyddsrådets har haft dialoger om utvecklingspotential för bekämpningsmedels­registret. Aktiviteten har resulterat i en sammanställning av information och synpunkter på hur olika organisationer använder registret och hur man ser att det kan förbättras.

Kemikalieinspektionen har under 2021 påbörjat ett arbete med att öka tillgängligheten för data som finns i bekämpningsmedelsregistret. Växtskyddsrådets sekretariat har bidragit genom analyser av behov hos de som använder registret.

Utveckling av riskbedömningsmetodik för växtskyddsmedel

De beräkningsmodeller som används för att beräkna vilka halter av växtskyddsmedel som kan förväntas förekomma i ytvatten vid spridning är komplexa och tynger både genomförande och utvärdering av riskbedömningar i samband med prövningsprocessen. SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, CKB, arbetade under 2019 med att utveckla och utvärdera en förenklad metodik. Målet är att projektet ska bidra till en effektivisering av Kemikalieinspektionens prövningsprocess avseende risker i ytvatten och en riskbedömningsmetodik med högre relevans genom starkare koppling till miljöövervakningsdata.

• Rapport om förslag till ny beräkningsmetod för predikterade miljökoncentrationer (PEC) för växtskyddsmedel i ytvatten (slu.se)

Det förekommer läckage av växtskyddsmedel från växthus. Växtskyddsrådet arbetar med att skapa överblick över situationen och föreslå lämpliga åtgärder som kan bidra till att läckage av växtskyddsmedel från växthus till omgivningen ska minimeras. Insatser flera områden behövs, som rådgivning, stöd till investeringar i den praktiska odlingen, forskning samt lagstiftning med mera. Det finns också tekniska lösningar som går att använda för att minska läckaget, men dessa är både avancerade och dyra. Växtskyddsrådet inhämtar också kunskap och erfarenheter från andra länder.

Under 2022 kommer det vara möjligt för en växthusföretagare att få rådgivning om hanteringen av växtskyddsmedel genom Greppa Näringen. När användarna går behörighetsutbildning finns också nytt material om läckageproblematiken, både som film och som text i boken Säker bekämpning. Vi arbetar för att det ska bli möjligt att få investeringsstöd för åtgärder i byggnaden som ska minska läckaget i nästa jordbrukspolitiska stödperiod från 2023.

På uppdrag av Växtskyddsrådet anordnade SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) i december 2020 en internationell workshop där läckagefrågan diskuterades.

• Presentationer och anteckningar från CKB:s workshop. på engelska (slu.se)

På uppdrag av Växtskyddsrådet har HIR Skåne tagit fram rapporten Kemikalieläckage från växthus – en kartläggning och beskrivning av nuläget samt investeringsbehov. Underlaget innehåller en sammanställning av de olika insatser och undersökningar som genomförts under perioden år 2005 till 2020. I andra delen av rapporten finns beskrivningar av de källor som finns där läckage av växtskyddsmedel kan uppstå i och omkring ett växthus. Även lösningar för att hindra läckaget tas upp. I bilagan finns en schematisk översikt över läckagekällorna.

• Kemikalieläckage från växthus – en kartläggning och beskrivning av nuläget samt investeringsbehov Pdf, 1.2 MB.

• Bilaga: Översikt läckagevägar Pdf, 46.8 kB.

Ämnet diflufenikan ingår i vissa ogräsmedel som används i stråsäd. Tyvärr har användningen av dessa ogräsmedel gjort att diflufenikan ofta finns i för höga halter i ytvatten i södra Sverige. Halterna av diflufenikan är ibland så höga att negativa konsekvenser för miljön inte kan uteslutas. Samtidigt är diflufenikan ett viktigt alternativ till andra ämnen som börjat förlora effektivitet mot ogräs.

På initiativ av Växtskyddsrådet har Säkert växtskydd haft en informationskampanj om diflufenikan under flera år. Syftet har varit att skapa delaktighet från odlare om åtgärder för att minska halter av diflufenikan i ytvatten. Nu har SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) utvärderat effekterna av diflufenikankampanjen och sammanställt slutsatserna i en rapport. Utvärderingen har samfinansierats med pengar från Växtskyddsrådet och CKB.

• Utvärdering av effekterna av diflunikankampanjen 2018–2020

• Sammanfattning om diflufenikan (säkertväxtskydd.se)
  

Växtskyddsmedel med prosulfokarb används bland annat vid ogräsbekämpning i stråsäd på hösten. Ett problem med prosulfokarb är att det lättare än andra substanser kan driva i väg från behandlade fält under bekämpning. Om temperaturen blir hög och markytan är torr kan ämnet avdunsta och spridas med vind även efter bekämpning. Det finns då risk för att ämnet hamnar på odlingar med frukt och grönt som inte får innehålla prosulfokarb vilket kan leda till att odlaren tvingas slänga stora delar av sin skörd. Detta har hänt vid ett fåtal tillfällen i Sverige. Även om det handlar om ett fåtal fall så är det allvarligt eftersom det har orsakat mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser för de drabbade odlarna.

Under år 2017 och 2018 uppmärksammades två fall av äppelodlingar som förorenats med prosulfokarb. På grund av detta beslutade Kemikalieinspektionen år 2019 om mycket inskränkande villkor för produkter som innehåller ämnet. Trots det skedde under hösten 2021 nya fall av kontamination av frukt i odlingar intill fält där prosulfokarb spridits.

Växtskyddsrådet lyfte frågan för att diskutera åtgärder för att minska riskerna för att detta ska inträffa igen. I rådets möte mars 2022 diskuterades möjliga åtgärder i form av förstärkt hänsyn och grannsamverkan, riskhanteringsåtgärder, information till rådgivarkåren, utökad kontinuerlig rådgivning till relevanta målgrupper, informationskampanjer. I Danmark hade man problem med oavsiktlig kontamination av äppelodlingar runt 2012–2013. Sedan 2014 arbetar bransch och rådgivare enligt ett kontinuerligt uppdaterat handlingsprogram för prosulfokarb, med informationsspridning, rådgivning och grannhänsyn i fokus. Detta är en nyckelfaktor för att minska riskerna för fler fynd av prosulfokarb i äppelodlingar.

För att minska riskerna för att nya fall ska inträffa har Kemikalieinspektionen ytterligare skärpt villkoren för de fyra produkter som innehåller prosulfokarb. Användningsvillkoren som ska skydda närliggande kommersiella odlingar är:

• Produkten får inte spridas närmare än 500 meter från kommersiella odlingar som ska skördas samma höst och som har ätliga delar ovan jord avsedda för humankonsumtion.
• Spridning ska göras mellan klockan 18 och klockan 03.
• Lufttemperaturen får vara högst 15 °C vid spridning.
• Vindhastigheten får vara högst 3 m/s vid spridning.
• Avdriftsreducerande utrustning som reducerar vindavdriften minst 90 % ska användas.
• Körhastigheten får vara max 8 km/h.

Förutom villkorsändringarna med uppdaterade bruksanvisningar på produkter har också informationsinsatser och utökad rådgivning skett för att nå ut med budskap om förstärkt hänsyn och uppmärksamhet på intilliggande odlingar av frukt och grönt vid spridning av prosulfokarb på hösten.

Information har bland annat spridits genom

• Kemikalieinspektionens hemsida:

• Ännu skarpare villkor för växtskyddsmedel med prosulfokarb (kemi.se)

• Säkert växtskydds nyhetsbrev och uppdaterat informationsblad om prosulfokarb:

• Skärpta villkor för prosulfokarb (sakertvaxtskydd.se)
• Tre tips inför höstbehandlingen med prosulfokarb (sakertvaxtskydd.se)

• Jordbruksverkets bekämpningsrekommendationer Kemisk ogräsbekämpning (s 9-8):

• Broschyr: Kemisk ogräsbekämpning 2023

Användningen av växtskydds­medel med tillväxtreglerande effekt i odlingen är omdiskuterad. Mellan åren 1988 och 2011 var det enbart tillåtet att använda i råg men sedan 2011 har växtskyddsmedel med tillväxt­reglerande effekt varit godkänt för användning även i vete, korn och havre.

Livsmedelsverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet gjort en trendanalys för perioden 1992–2017 och en konsumentriskvärdering för användning av tillväxt­reglerande växtskyddsmedel i spannmål, både i importerad och svenskodlad spannmål. Resultaten visar att uppmätta rest­halter inte utgör någon hälsorisk för konsumenter. I svenskproducerad råvara är halterna generellt lägre än i importerad råvara.

• Rapport om tillväxtreglerare i spannmål (livsmedelsverket.se)

Resthalter i livsmedel är en viktig fråga. Genom maten får vi i oss små mängder av växtskyddsmedel och då främst från frukt och grönsaker. Äpple är ett av de livsmedel som tidigare visats kunna bidra till en del av den låga exponering som ändå sker. Livsmedelsverket har på initiativ från Växtskyddsrådet genomfört en undersökning av resthalter av växtskyddsmedel i äpple. Analyserna omfattar en jämförelse mellan importerade och svenskodlade äpplen samt en kumulativ konsument­riskbedömning avseende äppelkonsumtion för de senaste åren. Tidigare, och även denna studie, från Livsmedelsverket visar på att resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel som saluförs i Sverige inte innebär en hälsorisk för konsumenter.

• Rapport om utredning av resthalter av växtskyddsmedel äpplen 2013, 2015 och 2017 (livsmedelsverket.se)

Tillsammans med myndigheter, experter och rådgivare diskuterades växtskyddsmedel och vattenskyddsområden på ett av Växtskyddsrådets möten under 2021. Regelverk och krav som omgärdar tillståndsplikt för spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden kan i vissa avseenden upplevas som komplicerade för såväl lantbrukare som rådgivare och utredare vid tillståndsprövande myndighet. Det finns vägledning och manualer för beräkningsverktyg till hjälp, men trots det finns också en samlad bild av att det finns behov och potential till förbättringar och förenklingar. Efter presentationer och diskussion om tillståndsprövningen föreslogs att Växtskyddsrådet ska titta vidare på

• insatser i form av digital utbildning eller kortare videosnuttar med instruktioner om beräkningar och bedömningar
• att vägledningen för tillståndsprövningen uppdateras med information om nya arbetssätt och nya verktyg som behöver beskrivas
• att ett resursnät med djupare kunskaper om spridningsberäkningar och bedömningar i tillståndsprövningen bildas
• att det tydliggörs om tillstånden generellt kan tillåtas omfatta verksamt ämne i stället för produkt
• att det undersöks vilka möjligheter som finns att kunna göra ansökan för ett större antal företag samlat istället för att varje enskilt företag ska göra en egen ansökan.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet kan du kontakta oss via mejl.

vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

1. Vattenskydd övergripande regelverk, Susanna Hogdin, Havs- och vattenmyndigheten
2. Vattenskydd MACRO-DB, Mikaela Gönczi, CKB SLU
3. Vattenskydd – Handläggning vattenskyddsområde, Jessica Lerstort, Länsstyrelsen Östergötland
4. Vattenskydd rådgivning i vattenskyddsområde, Bodil Paulsson o Malin Lovang, Lovang Lantbrukskonsult AB