Afrikansk svinpest (ASF)

Afrikansk svinpest har konstaterats i Fagersta och Norbergs kommuner i Västman­lands län. I den smittade zonen finns restrik­tioner som du ska följa för att hindra smitt­spridning och för att undvika att skrämma vild­svinen så att bekämpnings­arbetet försvåras. Afrikansk svin­pest är en smitt­sam och dödlig sjuk­dom som drabbar vild­svin och grisar, men inte människor eller andra djur­slag.

Du kan prenumerera på sidan och får då information när det är större upp­dateringar.

Information in other languages:

Restriktioner i ytter­området

För att ta reda på vad som räknas som ytter­området, se kartan under rubriken Karta över den smittade zonen.

Restrik­tionerna i ytter­området finns för att du inte ska störa vild­svinen efter­som vi fort­farande håller på med att bekämpa afrikansk svin­pest. Det innebär att du nu får vara i skog och mark, men att det fort­farande finns några aktiviteter som är förbjudna. Tänk också på att inte störa det arbete som pågår för att bekämpa smittan. Om du ser fällor bör du inte gå nära.

Förbjudna aktiviteter i ytter­området

I ytterområdet får du inte

  • ha hundar lösa (förutom i inhägnade områden)
  • ordna eller delta i organiserade tävlingar och större organiserade träningspass eller arrangemang i skog och mark utanför etablerad tävlingsbana (det kan till exempel vara tips­promenader, orienterings­tävlingar, scout­läger och träning i större grupper)
  • köra motor­drivna fordon och maskiner i skog och mark utanför anlagd väg, till exempel köra bil, fyr­hjuling, motocross eller skoter
  • ha grisar
  • bedriva skogs­bruk
  • jaga (med undan­tag av skydds­jakt enligt 28 § i jakt­förordningen och av­livning av skadade djur).

Du kan söka undan­tag från restrik­tionerna om du har sär­skilda skäl. Det kan till exempel vara om du behöver göra en angelägen skogsbruks­åtgärd eller om du vill genomföra organiserade träningar i större grupper eller flera mindre grupper. Om du tidigare har fått avslag på en ansökan om undan­tag kan det finnas anledning att söka på nytt nu när förut­sättning­arna har ändrats. Läs mer under rubriken Möjligt att söka undan­tag från restrik­tionerna.

Hur stor får en grupp vara?

Det är svårt att säga exakt hur stor en grupp får vara för att få röra sig i skog och mark i ytterområdet. Det beror bland annat på hur och var aktiviteten utförs. Därför krävs det att du själv gör en bedömning. Ett riktmärke på cirka tio personer kan vara lämpligt, men både ett lägre och högre antal kan vara aktuellt.

Du kan få hjälp av tabellen nedan när du ska göra din bedömning. Om det som står i kolumnen ”Bättre” stämmer in på gruppen, så kan ni troligtvis vara något fler än tio personer. Men om det snarare är det som står i kolumnen ”Sämre” som stämmer in på gruppen, så är det bra att ni är något färre än tio personer.

Om ni är så många att ni behöver dela upp er i fler än två grupper för att komma ner i lämplig gruppstorlek så räknas det som ett arrangemang. Då krävs det att ni söker undantag hos Jordbruksverket.

Hjälp för att bedöma lämplig gruppstorlek

Bättre

Sämre

Deltagarna håller sig nära varandra.

Deltagarna sprider ut sig.

Gruppen rör sig på leder, väl använda stigar, skogsvägar och liknande ställen där människor brukar röra sig.

Gruppen rör sig ute i terrängen där människor vanligtvis inte rör sig.

Gruppen låter inte så mycket.

Gruppen låter mycket.

Det är en typ av område där vildsvin sällan uppehåller sig (till exempel på kalhyggen och isar).

Det är en typ av område där vildsvin ofta uppehåller sig (till exempel i täta skogar, nära odlingsmarker och våtmarker).

Det är en plats där man inte brukar se vildsvin.

Det är en plats där man brukar se vildsvin.

Aktivitet utan hund.

Aktivitet med hund.

Det är inga andra grupper på platsen.

Det är andra grupper på platsen.


Exempel på tillåtna aktiviteter i ytterområdet

I ytterområdet får du

  • röra dig till fots, med cykel och med häst i skog och mark, samt på is och i sjöar, ensam eller i mindre grupper
  • utföra sportaktiviteter som till exempel skidåkning, skridskoåkning, terrängcykling och ridning, ensam eller i mindre grupper
  • hugga en julgran (efter tillåtelse från markägaren)
  • hugga ved för eget bruk.

I de här fallen är det tillåtet att köra motordrivna fordon och maskiner i ytterområdet utanför anlagd väg:

  • i samband med lantbruk, djurhållning eller biodling
  • på etablerad tävlingsbana eller inom markerad tomtgräns
  • vid utryckningsinsatser
  • för att hantera skadade eller sjuka djur och djurkadaver
  • som en del av bekämpningsarbetet inklusive Jordbruksverkets kontroll av restriktionerna i området
  • vid uppsättning, underhåll och kontroll av stängslet runt kärnområdet.

Hur stor får en grupp vara?

Det är svårt att säga exakt hur stor en grupp får vara för att få röra sig i skog och mark i ytterområdet. Det beror bland annat på hur och var aktiviteten utförs. Därför krävs det att du själv gör en bedömning. Ett riktmärke på cirka tio personer kan vara lämpligt, men både ett lägre och högre antal kan vara aktuellt.

Du kan få hjälp av tabellen nedan när du ska göra din bedömning. Om det som står i kolumnen ”Bättre” stämmer in på gruppen, så kan ni troligtvis vara något fler än tio personer. Men om det snarare är det som står i kolumnen ”Sämre” som stämmer in på gruppen, så är det bra att ni är något färre än tio personer.

Om ni är så många att ni behöver dela upp er i fler än två grupper för att komma ner i lämplig gruppstorlek så räknas det som ett arrangemang. Då krävs det att ni söker undantag hos Jordbruksverket.

Hjälp för att bedöma lämplig gruppstorlek

Bättre

Sämre

Deltagarna håller sig nära varandra.

Deltagarna sprider ut sig.

Gruppen rör sig på leder, väl använda stigar, skogsvägar och liknande ställen där människor brukar röra sig.

Gruppen rör sig ute i terrängen där människor vanligtvis inte rör sig.

Gruppen låter inte så mycket.

Gruppen låter mycket.

Det är en typ av område där vildsvin sällan uppehåller sig (till exempel på kalhyggen och isar).

Det är en typ av område där vildsvin ofta uppehåller sig (till exempel i täta skogar, nära odlingsmarker och våtmarker).

Det är en plats där man inte brukar se vildsvin.

Det är en plats där man brukar se vildsvin.

Aktivitet utan hund.

Aktivitet med hund.

Det är inga andra grupper på platsen.

Det är andra grupper på platsen.


Det här är en anlagd väg

Jordbruksverket definierar anlagd väg så här: En allmän väg är alltid en anlagd väg. Andra vägar är anlagd väg om vägen är avsedd för biltrafik och är belagd med material som asfalt eller grus, eller om den leder till en bostad.

En bana som är skyltad som gångbana eller cykelbana med runt blå skylt är också att betrakta som anlagd väg.

En skogsbilväg som du skulle kunna köra bil på, men som inte är avsedd för att användas för biltrafik, är inte en anlagd väg. Om du ska använda sådana vägar måste du ansöka om undantag hos Jordbruksverket. Läs mer under rubriken Möjligt att söka undantag från restriktionerna.

Det här är en etablerad tävlingsbana

En etablerad tävlingsbana är

  • ett sammanhängande område
  • med ett underhållet ytskikt
  • som permanent är avsett för och som regelbundet används för idrottsträning eller tävling.

Med underhållet ytskikt avses till exempel en klippt gräsmatta, eller en flisbelagd, sandad eller grusad bana.

I begreppet etablerad tävlingsbana ingår inte belagda slingor i skog och mark som till exempel elljusspår, mountainbikespår och endurospår. I begreppet ingår inte heller ridstigar, leder eller skidspår som går över åkrar, ängar, betesmark eller i skogsmark.

Skodon och utrustning som har använts på den etablerade tävlingsbanan och som har vidrört marken, ska tvättas med vatten, borste och diskmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts. Rengöringen ska ske innan du lämnar tävlingsbanan.

Läs mer om lantbruk, skogsbruk och jakt längre ner på sidan under respektive rubrik. Mer information om bland annat sportaktiviteter finns under Frågor och svar.

Det finns inga krav på rengöring av skor, utrustning, fordon och redskap i ytterområdet. För personer som utför uppdrag åt Jordbruksverket och som behöver genomgå en biosäkerhetsutbildning, till exempel jägare som söker efter kadaver eller personer som patrullerar stängslet, finns speciella regler.

Restriktioner i kärn­området

Kärnområdet är det område som har stängslats in, det vill säga området där de smittade vild­svinen har hittats. För att ta reda på vad som räknas som kärn­området, se kartan under rubriken Karta över den smittade zonen.

Förbjudet att vistas i skog och mark

I kärnområdet är alla aktiviteter förbjudna där människor eller fordon är i skog och mark. Det gäller även sport­evenemang, samman­komster och offentliga till­ställningar.

Anledningen till förbudet är att vi inte ska störa vildsvinen så att de rör sig ut ur kärnområdet och därmed sprider smittan vidare till andra områden. Vi människor får inte heller sprida smitta vidare via skor, redskap med mera.

Platser du får vara på

I kärnområdet får du vara

  • inne i Fagersta (inklusive grönområden, se karta nedan)
  • inom en markerad tomtgräns
  • på en anlagd väg
  • på en gång- eller cykelbana som är skyltad med en rund blå skylt.

Trots förbudet att visats i skog och mark får du i större delen av samhället Fagersta vistas i grönområden så som parker och skogspartier. Se karta nedan.

Det betyder att du i dessa grönområden till exempel får promenera, åka pulka eller rasta din hund. I övrigt gäller där samma restriktioner som i övrig skog och mark i kärnområdet, till exempel är det förbjudet att använda motorfordon.

Tänk på att du måste ha din hund kopplad på alla platser i kärnområdet, förutom i inhägnade områden.

Det finns inga krav på rengöring om du vistas på ovan­stående tillåtna platser i kärn­området, men det är alltid bra att för säker­hets skull ren­göra skor, annan utrust­ning, hund­tassar, maskiner, redskap med mera om du tror att det finns en risk att de har kommit i kontakt med avföring från ett vild­svin eller rester från att avlidet vild­svin.

Du får också vara på en etablerad tävlings­bana om du följer de regler som finns för ren­göring. Se rubriken Det här är en etablerad tävlings­bana.

Det här är en anlagd väg

Jordbruksverket definierar anlagd väg så här: En allmän väg är alltid en anlagd väg. Andra vägar är anlagd väg om vägen är avsedd för biltrafik och är belagd med material som asfalt eller grus, eller om den leder till en bostad.

En bana som är skyltad som gångbana eller cykelbana med runt blå skylt är också att betrakta som anlagd väg.

En skogsbilväg som du skulle kunna köra bil på, men som inte är avsedd för att användas för biltrafik, är inte en anlagd väg. Om du ska använda sådana vägar måste du ansöka om undantag hos Jordbruksverket. Läs mer under rubriken Möjligt att söka undantag från restriktionerna.

Det här är en etablerad tävlingsbana

En etablerad tävlingsbana är

  • ett sammanhängande område
  • med ett underhållet ytskikt
  • som permanent är avsett för och som regelbundet används för idrottsträning eller tävling.

Med underhållet ytskikt avses till exempel en klippt gräsmatta, eller en flisbelagd, sandad eller grusad bana.

I begreppet etablerad tävlingsbana ingår inte belagda slingor i skog och mark som till exempel elljusspår, mountainbikespår och endurospår. I begreppet ingår inte heller ridstigar, leder eller skidspår som går över åkrar, ängar, betesmark eller i skogsmark.

Skodon och utrustning som har använts på den etablerade tävlingsbanan och som har vidrört marken, ska tvättas med vatten, borste och diskmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts. Rengöringen ska ske innan du lämnar tävlingsbanan.

Exempel på förbjudna aktiviteter

Exempel på aktiviteter som är förbjudna:

  • alla typer av jakt på vilt, med undantag av skyddsjakt (enligt 28 § i jaktförordningen och avlivning av skadade djur)
  • fiske från exempelvis båt eller brygga om platsen inte kan nås via anlagd väg
  • alla typer av skogs­bruk
  • svamp- och bär­plockning
  • skogspromenader utanför anlagd väg
  • bad på badplats som inte kan nås via anlagd väg
  • aktiviteter på isbelagda sjöar och vattendrag
  • rid- och körtävling med häst i skog och mark
  • orienterings­tävling, hund­tävling och motor­tävling i skog och mark
  • gårdsauktion där redskap och liknande ställs ut på vallar
  • guidad natur- och kultur­vandring i skog och mark
  • ha hundar lösa (förutom i inhägnade områden)
  • ha grisar.

Exempel på tillåtna aktiviteter

Exempel på aktiviteter som är tillåtna:

  • Den som brukar jordbruksmark och den som håller djur på bete får bruka marken och sköta djuren (gäller också för anställda och annan anlitad personal). Varje gång en person har varit ute och arbetat i markerna ska skodon och utrustning som har varit i kontakt med marken rengöras noggrant innan de lämnar anläggningen.
  • Djurhälsopersonal, till exempel legitimerade veterinärer, får behandla akut sjuka djur som inte kan flyttas från till exempel betesmark. Varje gång en person har varit ute och arbetat i markerna ska skodon och utrustning som har varit i kontakt med marken rengöras noggrant.
  • Skötsel av bisamhällen som finns i direkt anslutning till åker, betesmark, anlagd väg eller markerad tomtgräns. Varje gång du har varit ute och arbetat ska skodon och utrustning som har varit i kontakt med marken rengöras noggrant.
  • Aktiviteter i en privat­persons trädgård.
  • Aktiviteter på etablerad tävlingsbana. Skodon och utrustning som har varit i kontakt med marken ska rengöras noggrant efter utförd aktivitet.
  • Bad på allmän bad­plats eller bad från till exempel båt eller brygga dit man kan ta sig genom att använda anlagda vägar.
  • Fiske från båt eller brygga dit man kan ta sig genom att använda anlagda vägar.
  • Besök på gårdsbutiker, kaféer, muséer, campingar, stugbyar och andra företag i besöksnäringen där du inte vistas ute i skog och mark.
  • Smittskyddsavlivning, eftersök och åtling, som sker på uppdrag av Jordbruksverket, samt skyddsjakt enligt paragraf 28 i jaktförord­ningen och avlivning av skadade djur. De som deltar på uppdrag av Jordbruksverket har en speciell utbildning i biosäkerhet eller motsvarande kunskaper. De är också godkända av Jordbruksverket för att få vara i området när de har uppdrag.
  • Eftersök och hantering av trafikskadat vilt samt personal som hanterar vilt som skadats av tåg. De har fått instruktioner av Jordbruksverket om vad som gäller.
  • Stängsling som sker under ledning av Jordbruksverket får utföras av särskild personal inom den smittade zonen, det gäller även underhåll av dessa stängsel. De har fått instruktioner av Jordbruksverket om vad som gäller.

Läs mer om lantbruk, skogsbruk och jakt längre ner på sidan under respektive rubrik. Under Frågor och svar finns bland annat mer information om sportaktiviteter.

Vi ser hela tiden över restriktionerna

Vi förstår att restriktionerna upplevs som besvärliga. Vi inför därför bara restriktioner där det verkligen behövs för att underlätta bekämpningsarbetet och för att förhindra smittspridning. Vi försöker också se till att de utformas på ett sådan sätt att de medför så lite begränsningar som möjligt i din vardag.

Vi ser hela tiden över restriktionerna och så fort de förändras så meddelar vi det.

Karta över den smittade zonen

Från och med den 30 november är den smittade zonen mindre än tidigare. Den består nu av ett kärn­område och ett ytter­område där det är olika restrik­tioner. Det är det in­stängslade området som kallas för kärn­område.

Kartan över den smittade zonen, med både kärn­området och ytter­området, kan du med hjälp av en navigerings­app läsa in i din telefon och då kan du se om du befinner dig innan­för zonen. Gränsen för den smittade zonen följer i huvud­sak kommun­gränserna för Fagersta och Norberg.

Det finns många skyltar upp­satta som visar var den smittade zonen börjar, till exempel vid vägar. Men även om det inte finns skyltar måste du ha koll på var gränsen går och vilka restrik­tioner som gäller.

Det här gäller för stängslet

Jordbruksverket beslutade i september att stängsla in den del av den smittade zonen där de smittade vildsvinen har hittats, det vill säga det område som nu kallas för kärnområde. Trafikverket har satt upp stängslet. De började med de sträckor där vi bedömde att riskerna för att vildsvinen tar sig ut var som störst.

Syftet med stängslet är att minska risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin tar sig in i området. I länder som har lyckats utrota smittan har stängsling varit effektivt.

Så har stängslet placerats och utformats

Stängslet har placerats där det bedöms vara mest effektivt utifrån hur vildsvinen rör sig och där det har minsta möjliga inverkan för de som bor och verkar i området.

Där det är möjligt används befintliga viltstängsel, vattendrag, sjöar och vägar. Vid behov repareras viltstängslen. De har också förstärkts med en ”kjol” av så kallat Gunnebonät. Gunnebonätet går en bit upp på viltstängslet men ligger också utmed marken så att vildsvinen inte kan böka sig under. Där det har behövts har nätet förankrats i marken med jordankare eller genom att grus har lagts på.

Det nya stängslet är ett knutet metallnät med stolpar och det är drygt en meter högt. Om det kommer väldigt mycket snö finns det möjlighet att komplettera med mer nät i höjdled eller en eltråd som sätts högst upp på stängslet.

Stängslet kontrolleras regelbundet. Om skador upptäcks så åtgärdas de omgående. Om du själv upptäcker skador så kan du rapportera det via vårt formulär.

Öppningar där det finns behov

Det är öppningar i stängslet där det finns behov av det. Det kan till exempel vara öppningar för vägar och järnvägar, och öppningar som behövs för att man ska kunna sköta djur och jordbruksmark på ett effektivt sätt.

Stängslet korsar inte större vägar, till exempel landsväg 664. I stället har stängslet dragits utmed båda sidor av vägen, cirka 150 meter. Då skapas en ”tratt” som ska motverka att vildsvinen tar sig in i och ut ur området. Det är en vedertagen metod både nationellt och internationellt.

På de mindre vägarna är det grindar som måste öppnas varje gång man åker igenom. Den som använder grinden ansvarar för att stänga den. Det finns skyltar på grindarna där det står att de ska hållas stängda.

Vi ser över placeringen av grindarna så att de fungerar ändamålsenligt. Om det uppstår nya behov kan placeringen av grindarna ändras.

Stängslet är utformat i samråd med experter på viltekologi för att säkerställa att andra djur påverkas så lite som möjligt. Andra klövdjur, såsom älg och rådjur, kan ta sig över stängslet. Och skulle det visa sig att vi behöver skapa passager för annat vilt, såsom grävlingar, så kan dessa konstrueras i efterhand. Viltpassager i det befintliga viltstängslet har stängts.

Snöröjning vid stängslet

När Trafikverket satte upp stängslet såg man till att det är möjligt att röja snö där det kan behövas. På vissa sträckor där man har varit tvungen att placera stängslet väldigt nära vägbanan har man haft entreprenörer med på plats för att kunna säkerställa att snöröjningen kommer att fungera på ett bra sätt.

Om det blir väldigt mycket snö på ”trånga sträckor” kan man behöva köra bort snö. Risken bedöms dock vara liten med tanke på snömängden de senaste åren. Det ska också ställas mot kostnaden för att röja och hugga sträckan för att få mer plats mellan vägbana och stängsel.

När det gäller grindar över anlagd väg så är det den som ansvarar för snöröjningen av vägen som ska se till att det går att öppna och stänga grindarna.

När det gäller grindar på andra platser så är det den som vill använda grinden som får se till att skotta bort snön så att grinden går att öppna och stänga. Det går inte att ringa någon som kommer ut och skottar.

Stängslet blir kvar så länge det behövs

Vi befinner oss i den inledande fasen av smittbekämpningen och det är därför svårt att i dagsläget uttala sig om hur länge stängslet kommer att vara kvar. Det beror på hur smittläget utvecklar sig och hur bekämpningen fortskrider. Stängslet kommer att stå kvar så länge det finns risk för smitta i området.

Jordbruksverket ansvarar för att stängslet tas bort sedan när det är dags.

Rättslig grund för beslutet om stängsling

Jordbruksverket är som behörig myndighet skyldig att vidta åtgärder för att bekämpa smittan.¹ Beslutet om stängsling har vi fattat med stöd av 8 § epizootilagen och 4 § epizootiförordningen. Vi behöver inget godkännande av markägarna. Beslutet bygger inte på frivillighet och det gäller omgående. Men vi har varit måna om att informera alla markägare och om möjligt tillmötesgå eventuella önskemål om sträckning, grindar och så vidare. Beslutet kan överklagas.

1. EU:s genomförandeförordning (EU) 2023/594 och EU:s delegerade förordning (EU) 2020/687).

Rapportera skador på stängslet

Om du ser att stängslet är skadat kan du rapportera detta till Jordbruksverket.

Påträffade smittade vildsvin

Om du vill se hur många vildsvin som konstaterats smittade, och platserna där de påträffats, så finns det en karta på Statens veterinär­medicinska anstalts (SVA) webb­plats.

Fakta om den smittade zonen


Fakta om kärnområdet i den smittade zonen

Ämne

Fakta
Områdets storlek148,33 km²
Berörda län och kommuner

Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun

Jordbruksareal529,99 hektar
Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd23

Företag enligt
SCB:s företagsregister

675

Boende

ca 13 000

Fakta om ytterområdet i den smittade zonen

Ämne

Fakta

Områdets storlek

617,58 km²

Berörda län och kommuner

Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun

Jordbruksareal

2 675,75 hektar

Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd

98

Företag enligt
SCB:s företagsregister

1 187

Boende

ca 6 000

Kartans filformat

Kartan på denna sida är i formatet geospatial PDF vilket gör det möjligt att läsa in den i till exempel Adobe Acrobat, Adobe Reader, Avenza PDF Maps, Global Mapper eller andra liknande produkter.

Du kan till exempel läsa in kartan i din telefon och därmed enkelt använda telefonens navigerings­möjligheter för att se om du befinner dig innanför restriktions­zonen.

Det är även möjligt för mer kompetenta GIS-programvaror såsom ArcGIS, Qgis eller motsvarande att läsa in filen som ett georefererat raster.

Support för externa programvaror och hur de används lämnas av respektive tillverkare.

För dig som använder GIS-användare och vill lägga till den smittade zonen i en programvara för GIS finns kartlagret i shapeformat SWEREF 99 TM.

Möjligt att söka undan­tag från restrik­tionerna

Du kan söka undantag från vissa av restrik­tionerna om det finns särskilda skäl. Det kan till exempel vara när du ska göra underhålls­arbete inom vatten, el och tele, eller när du behöver göra någon angelägen skogsbruks­åtgärd eller om du vill anordna större organiserade träningspass i skog och mark.

Du söker undantag i vår e‑tjänst. När du söker undantag är det viktigt att du beskriver varför du behöver ha undantag från restriktionerna och vilka konsekvenser det skulle innebära om du inte får undantag. Det är också viktigt att du beskriver varför din situation innebär särskilda skäl. Särskilda skäl kan till exempel relatera till viktiga samhällsfunktioner, ekonomiska konsekvenser och folkhälsa.

Vi prövar varje ansökan individuellt och väger då hur viktigt det är att aktiviteten genom­förs i närtid (alltså vilka konsekvenser det blir om vi inte beviljar ansökan) mot

  • risken att skrämma vildsvin
  • risken att sprida/få med sig smitta
  • risken att störa bekämpningsarbetet.

För aktiviteter som ska genom­föras i det som kallas ytter­området har vi nu större möjlig­het än tidigare att ge undan­tag, eftersom vi bedömer att risken för smitt­spridning är låg i det området. Därför är det främst risken att skrämma vild­svin och störa bekämpningsarbetet som påverkar vår bedöm­ning i ytterområdet.

Behöver du akut ansöka om undantag, kontakta Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap (TiB). Då har du möjlighet att få ett muntligt beslut. Du kommer alltid få ett skriftligt beslut i efterhand.

Så här hanterar vi din ansökan om undantag

När vi har fått in din ansökan via vår e-tjänst, får du en bekräftelse till din e-post.

Vi förstår behovet av en snabb handläggning, men eftersom varje ärende bedöms individuellt är det svårt att uppskatta en generell handläggningstid.

Beslutet skickas till din e-post.

Det här gäller om du har fått undantag före den 30 november

Den 30 november ändrade vi den smittade zonen och restriktionerna. Här kan du läsa om vad som gäller om du har sökt och fått undantag för en aktivitet före den 30 november.

Området som hamnar utanför den smittade zonen

Du har fått ett undantag i det område som nu hamnar helt utanför den smittade zonen:

  • Eftersom restriktionerna har tagits bort så behöver du inte längre något undantag. Du kan bortse från ditt beslut.
  • Du får göra det du behöver göra, utan några villkor.
  • Du får inget nytt beslut från Jordbruksverket om detta.

Ytterområdet

Du har fått undantag i det som nu kallas ytterområdet:

  • Eftersom vissa restriktioner har tagits bort från ytterområdet så kan det hända att hela aktiviteten eller delar av aktiviteten nu är tillåtna och att du därför inte behöver uppfylla alla villkor i ditt beslut.
  • Du kommer att få ett nytt beslut där du får reda på vilka villkor som gäller.

Kärnområdet

Du har fått undantag i det som nu kallas kärnområdet:

  • Det är ingen förändring. Ditt beslut gäller och du måste följa villkoren i beslutet.

Kontroll av att restriktionerna följs

Jordbruksverkets personal kommer att besöka den smittade zonen regelbundet för att kontrollera att restriktionerna följs inom hela området.

Om du har sökt och fått undantag från restriktionerna ska du kunna visa upp ditt beslut vid en kontroll.

Om du inte följer restriktionerna kan du få böter. Om du, ditt företag eller din organisation inte följer villkoren i det beviljade undantaget kan vi dra in det.

Om du ser att restriktionerna inte följs kan du kontakta Jordbruksverket och upplysa oss om detta. De inspel vi får kommer ligga till grund för en riskbaserat urval av kontrollområden.

Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet

Fordon, maskiner och redskap som använts i skog och mark utanför anlagd väg i kärnområdet måste rengöras och desinficeras för att få flyttas ut ur kärnområdet. Det gäller då även för fordon, maskiner och redskap som använts för arbete och underhåll på en etablerad tävlingsbana.

För fordon, maskiner och redskap som använts i skog och mark i ytterområdet finns inte längre några krav på rengöring. Däremot finns det fortfarande kvar ett allmänt förbud mot att köra motordrivna fordon och maskiner i skog och mark utanför anlagd väg,

Så här ska du rengöra och desinficera

Maskinerna, fordonen och redskapen ska helst rengöras och desinficeras på en hård­gjord yta eller på en spolplatta. Detta bör ske i anslutning till platsen där de an­vänts, så att inte jord med mera förs ut på anlagd väg och sprids vidare. Om det inte är möj­ligt att rengöra dem på platsen där de använts, kan maskiner, fordon och redskap behöva köras eller tas till annan plats inom kärnområdet, som en tvätthall. I dessa fall kan en grovrengöring av maskinen, fordonet eller redskapet vara lämplig innan du kör ut på en anlagd väg för att inte stora mängder jord, lera, med mera sprids ut på vägen.

Den här rutinen ska följas:

  1. Kontrollera först med tillverkaren för att säkerställa att rengöringen eller desinfektionen inte kan orsaka några skador på maskinen, fordonet eller redskapet.
  2. Damm, foderrester, jordklumpar och annat som fastnat i maskinens mekanism avlägsnas, helst torrt med tryckluft.
  3. Noggrann mekanisk rengöring av de delar som varit i kontakt med marken. Dessa delar ska vara synligt rena från jord och smuts efter rengöringen. Om högtryckstvätt eller hetvattentvätt används ska hela maskinen, fordonet och redskapet tvättas eftersom högtryckstvätt kan sprida eventuella smittämnen via droppar i luften.
  4. Spraya med ett desinfektionsmedel som är verksamt mot afrikansk svinpest, till exempel Parvocide, Virkon eller annat varumärke med motsvarande egenskaper. Spraya framför allt däck och hjulhus samt delar som varit i direkt kontakt med jord. Vissa desinfektionsmedel behöver sköljas av. Samtliga desinfektionsmedel ska använ­das enligt instruktion från tillverkaren. Det finns också krav som både du som arbets­tagare och arbetsgivare ska följa. Mer information om kemiska arbetsmiljörisker och personlig skyddsutrustning finns hos arbetsmiljöverket.

När det är kallt ute

Vid kallt väder kan rengöringen behöva anpassas på vissa punkter. Jord, lera med mera kan till exempel frysa fast och då måste detta tinas upp innan det kan avlägsnas. Detta kan du göra med en hetvattentvätt eller genom att du rengör i en uppvärmd tvätthall. Desinfektionsmedel kan också bete sig annorlunda vid kallt väder. Det kan behövas en annan koncentration och vissa desinfektionsmedel kan bli helt verkningslösa. Kontrollera därför med tillverkaren vad som gäller vid minusgrader.

Alternativ till rengöring

Om du inte har möjlighet att rengöra maskiner, fordon och redskap kan du låta dem stå oanvända i två veckor innan du för ut dem från kärnområdet. De måste då placeras på annan plats än i skog och mark, till exempel på en hårdgjord yta som en gårdsplan eller en parkering. Börja med att grovrengöra dem så att större klumpar av jord, lera med mera avlägsnas. Sedan låter du dem stå i två veckor.

Ekonomisk ersättning till dig som drabbats av restriktionerna

Du kan ha rätt till ersättning enligt epizootilagen om ditt företag eller din verksamhet är direkt drabbat av de restriktioner och beslut som vi har infört/fattat med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest. Jordbruksverket har utifrån de bestämmelser som finns i epizootilagen tagit fram generella riktlinjer för vem som kan anses vara direkt drabbad. Du kan exempelvis anses vara direkt drabbad om du äger mark eller andra tillgångar som exempelvis byggnader, fordon och maskiner. Du kan också anses vara direkt drabbad om du har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal. Du har dock alltid rätt att söka ersättning. En individuell bedömning görs utifrån om du kan anses direkt drabbad av restriktionerna.

Du ska också, på grund av restriktionerna, ha drabbats av något av det här:

  • förlust på grund av avlivning av djur
  • kostnader på grund av saneringsåtgärder
  • produktionsbortfall
  • annan inkomstförlust än produktionsbortfall.

Ersättning till djurägare och växtodlare

Du som har djur eller växtodling kan ha rätt till ersättning om du har drabbats av kostnader och förluster. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet av afrikansk svinpest, såsom beslut om restriktioner, avlivning och skördeförbud. De kostnader och inkomstförluster som berättigar till ersättning är förlust på grund av avlivning av djur, kostnader för saneringsåtgärder, produktionsbortfall och annan inkomstförlust än produktionsbortfall.

Ersättning till andra företag och verksamheter

Andra företag och verksamheter som är direkt drabbade av restriktionerna som vi har infört kan söka ersättning. Du kan vara till exempel vara direkt drabbad om du

  • äger mark eller andra tillgångar som till exempel byggnader, fordon och maskiner
  • har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal.

Du ska också, på grund av restriktionerna, ha haft

  • kostnader för sanering
  • produktionsbortfall
  • annan inkomstförlust.

Ersättning till jägare och andra som deltar i sökandet

Du som ingår i det organiserade arbetet med att söka igenom den smittade zonen efter vildsvin och som har gått en biosäkerhetsutbildning på plats, får ersättning för ditt sökarbete med 300 kronor per timme högst 8 timmar per dag. Du kan också få ersättning för resor och logi. All ersättning betalas ut retro­aktivt.

Du måste söka ersättningen inom 6 månader från den dag då du påbörjade arbetet.

Du som deltar i det organiserade arbetet med att söka efter vildsvin är försäkrad genom Jordbruksverket.

Så här söker du ersättningen

I samband med att du går utbildningen om biosäkerhet får du också veta hur du söker ersättningen.

Lantbruk i och utanför den smittade zonen

Restriktionerna i den smittade zonen påverkar dig som lantbrukare både när det gäller djur och växtodling. Det kan också påverka dig som har djur utanför den smittade zonen och som till exempel köper foder som är skördat i kärnområdet. Och om du har grisar kanske du ska tänka lite extra på att arbeta förebyggande.

Du får sköta jordbruksmark och djur

I ytterområdet får du röra dig fritt i skog och mark och du kan därför röra dig som vanligt på dina marker. Du får dock bara använda maskiner och fordon i skog och mark för att kunna bruka din jordbruksmark (sköta grödor) och för att sköta om djur på bete. I övrigt får du bara köra på anlagd väg. Maskiner och fordon som använts i skog och mark behöver inte rengöras eller desinficeras.

I kärnområdet är det dock fortfarande förbjudet att vistas i skog och mark och där gäller samma restriktioner som tidigare:

Den som brukar jordbruksmark och den som håller djur på bete får bruka marken (sköta grödor) och sköta djuren, vilket också gäller för anställda och annan anlitad personal. Det är också tillåtet för djurhälsopersonal, till exempel veterinärer, att behandla akut sjuka djur som inte kan flyttas från till exempel en betesmark.

Varje gång du eller någon annan har varit ute och arbetat i markerna ska skodon och utrustning som varit i kontakt med marken rengöras innan de lämnar anläggningen. Maskiner, fordon och redskap som använts i skog och mark ska rengöras och desinficeras innan de lämnar kärnområdet. Se rubriken Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet.

Om du har andra djurslag än gris, till exempel nötkreatur eller får

Flytta djur

Det finns inga restriktioner för att flytta andra djur än grisar i den smittade zonen. Det gäller även djur som går på bete.

Slaktdjur

Det finns inget som hindrar att du skickar andra djur än grisar till slakt från den smittade zonen. Det är tillåtet att hämta djur så länge man kör på en anlagd väg.

Om du har bin

I ytterområdet får du röra dig fritt i skog och mark och du kan därför sköta om dina bin som vanligt. Maskiner och fordon får dock bara användas i skog och mark för att kunna sköta om dina bin. I övrigt får du bara köra på anlagd väg. Maskiner och fordon som använts i skog och mark behöver inte rengöras eller desinficeras.

I kärnområdet är det dock fortfarande förbjudet att vistas i skog och mark och där gäller samma restriktioner som tidigare:

Om du har bisamhällen och dessa finns på tomtmark kärnområdet får du sköta dem som vanligt. Du kan också sköta bisamhällen som finns i direkt anslutning till åker, betesmark, anlagd väg eller markerad tomtgräns, däremot får du inte sköta bisamhällen som finns på andra platser i kärnområdet. För att göra det måste du söka undantag hos Jordbruksverket. Du söker undantaget i vår e-tjänst.

Du får föra ut honung, vax och andra produkter från din biodling från kärnområdet så länge du följer restriktionerna.

Fordon, maskiner och redskap som du har använt inom kärnområdet ska du rengöra enligt de krav som finns. Läs mer under rubriken: Fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet. Varje gång du har varit ute och arbetat i markerna ska skodon och utrustning som varit i kontakt med marken rengöras innan du lämnar platsen.

Om du har haft kostnader och förluster på grund av de restriktioner som finns kan du söka ersättning.

Om du har tamgrisar i närheten av den smittade zonen

Provtagning av tam­grisar

I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i övervakningen inför vi provtagning av tamgrisar i kommunerna är Sala, Skinnskatte­berg, Smedje­backen och Sura­­hammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta över­vakningen i kommunerna Avesta och Västerås.

I de större besättningarna kommer döda grisar att provtas regel­bundet. Även i de mindre besätt­ningarna kommer döda grisar att provtas som en del i över­vakningen, efter att djur­ägaren har rapporterat till sin veterinär. Vi uppmanar också alla som håller grisar att kontakta en veterinär om grisarna visar tecken på en allvarlig smitt­sam sjukdom.

Övervakningen kostar inte något för djur­ägaren. Det är Jordbruksverket som betalar prov­tag­ning och analyser.

Det är viktigt att du arbetar förebyggande

Du som har en mindre besättning har fått ett brev av oss med rekommendationer om vad du kan göra för att undvika att dina djur smittas av afrikansk svinpest. Det handlar bland an­nat om att vara noga med hygienen och tvätta händerna och byta kläder och skor före och efter att du hanterar grisar. Men även att se till att djuren inte får äta matrester, och inte kan ha kontakt med vildsvin.

Det är bra att ta reda på vad du kan göra för att skydda dina grisar. Du kan läsa mer under rubriken Skydda grisar mot afrikansk svinpest.

Om du har grisar i övriga landet (utanför den smittade zonen)

Du som har grisar utanför den smittade zonen bör fortsätta att tänka på att arbeta förebyggande och skydda din grisbesättning både mot direkt och indirekt kontakt med vildsvin. Förutom djuren gäller det också att foder och strö bör förvaras på ett säkert sätt så att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du kan läsa mer under rubriken Skydda grisar mot afrikansk svinpest.

Du ska se till att din anläggning är registrerad i anläggningsregistret och att det finns uppgifter om de grisar du har. Då är du garanterad att få den information som vi kan skicka till registrerade djurhållare.

Om Jordbruksverket misstänker afrikansk svinpest

När vi har en misstanke om afrikansk svinpest eller någon annan allvarlig smittsam sjukdom i en djurbesättning så inför vi restriktioner på gården. Restriktionerna innebär bland annat att inga grisar får flyttas från gården. Det gör vi för att minska risken för smittspridning om det skulle visa sig att grisen är smittad.

När vi har en misstanke om afrikansk svinpest innebär det inte per automatik att vi tror att provsvaret kommer att vara positivt. Det innebär endast att vi inte med säkerhet kan utesluta sjukdomen utan att först ta prov.

Om en provtagen gris utanför den smittade zonen skulle visa sig vara positiv för afrikansk svinpest, kommer myndigheterna skyndsamt att kontakta den drabbade djurägaren och även gå ut med information till allmänheten.

Jordbruksverket utreder även misstankar hos vildsvin, till exempel om flera döda vildsvin hittas på samma plats.

Du kan ha rätt till ersättning

Du som är lantbrukare och har växtodling eller djur kan ha rätt till ekonomisk ersättning. Det gäller även dig som är biodlare. Läs mer under rubriken Ekonomisk ersättning till djurägare, växtodlare, jägare och andra företag och verksamheter.

Om du har sökt jordbrukarstöd

Det är inte aktuellt med några generella regel­lättnader i den smittade zonen. Men det finns möjlighet att hävda force majeure eller att ansöka om undantag från vissa regler.

Om du inte kan uppfylla stödregler eller grundvillkor på grund av restriktionerna kan du hävda force majeure. Det måste du i så fall göra skriftligt till din länsstyrelse inom 15 arbetsdagar efter att du upptäcker att du inte kan uppfylla stödreglerna eller grundvillkoren.

När det gäller grundvil­lkoren finns även en möjlighet att inte få avdrag för en grundvillkors­överträdelse om överträdelsen beror på ett beslut som fattats av en myndighet. Du ska då uppmärksamma länsstyrelsen på att den konstaterade överträdelsen beror på myndighetens beslut.

När det gäller miljö­ersättning till betesmarker och slåtter­ängar och miljöersättning till fäbodar kan du efter beslut enligt epizootilagen få undantag från

  • förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada landskaps­element samt natur- och kulturvärden på marken
  • kravet på bete/kravet på betestryck.

Du behöver inte hävda force majeure i det här fallet.

Det finns fler möjligheter att slippa avdrag på stöden på grund av Jordbruksverkets beslut om en smittad zon och restriktioner. Kontakta länsstyrelsen om du har frågor om detta.

Foder, strö samt grödor som ska användas till livsmedel

Du måste lagra dina grödor innan du får föra ut dem ur kärnområdet. Vissa grödor får du inte föra ut alls. Om du inte har möjlighet att lagra inom kärnområdet kan du söka undantag.

För den smittade zonens ytterområde finns det inte längre några restriktioner för foder, strö och grödor som ska användas till livsmedel och som har producerats i ytterområdet.

Foder och strö samt grödor som är avsedda som livsmedel och som har skördats inom kärnområdet efter den 7 september 2023, men som har lagrats utanför kärnområdet, måste lagras klart enligt de tidsangivelser som gäller för utförsel från kärnområdet innan det får transporteras vidare, se rubriken Lagringstider för grödor som ska användas till livsmedel.

Lagringstider för grödor som ska användas till foder och strö

Det här gäller för foder och strö som har skördats eller brutits i kärnområdet oavsett var du lagrar det.

  • Grönfoder, till exempel färskt gräs och färskt vallfoder, får du inte föra ut ur kärnområdet.
  • Grovfoder, till exempel hö, halm, ensilage inklusive ensilage av majs, som är skördat i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du ska lagra grovfoder i minst 3 månader innan det får lämna kärn­området.
  • Strö, till exempel halm eller torv, som är skördat eller brutet i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du ska lagra strö i minst 3 månader innan det får lämna kärnområdet .
  • Spannmål, till exempel havre, vete och majs, som är skördad i kärnområdet n ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med grödorna. Du ska lagra spannmål i minst 1 månad innan det får lämna kärnområdet .
  • Baljväxter, till exempel åkerbönor och ärtor samt oljeväxter, till exempel raps, som är skördade i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med grödorna. Du ska lagra baljväxter och oljeväxter i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet .
  • Rotfrukter och potatis som är skördade i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med dem. Du ska lagra rotfrukter och potatis i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet . Det gäller såväl otvättade som tvättade grödor.
Om du lagrar grovfoder i inplastade rundbalar på åker

Om balen är hel efter 3 månaders lagring anses fodret uppfylla kraven. Men om balen efter 3 månaders lagring skulle vara lerig eller jordig, eller om du misstänker att den har vildsvinsavföring på sig, behöver du rengöra den innan den förs ut ur kärnom­rå­det. I stället för att rengöra den kan den även lagras i 2 veckor. Lagringen måste då ske på ett sådant sätt att vildsvin inte kommer åt den, till exempel på en traktorkärra.

Lagringstider för grödor som ska användas till livsmedel

Det här gäller för grödor som kommer från kärnområdet.

  • Spannmål, till exempel havre, vete och majs, som är skördad i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du ska lagra spannmålet i minst 1 månad innan det får lämna kärnområdet.
  • Baljväxter, till exempel åkerbönor och ärtor samt oljeväxter, till exempel raps, som är skördade i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med grödorna. Du ska lagra baljväxter och oljeväxter i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet.
  • Tvättade rotfrukter och potatis som är skördade i kärnområdet får lämna kärnområdet.
  • Otvättade rotfrukter och potatis ska du däremot lagra i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet. Du ska lagra dem på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med dem. Du ska lagra rotfrukter och potatis i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet.
  • Frukt, bär och grönsaker (som inte nämns ovan) bedöms inte utgöra någon risk och du får därför föra ut dem ur den smittade kärnområdet.

Riskfritt att ge foder från kärnområdet när det har lagrats enligt kraven

När du har lagrat foder från kärnområdet enligt kraven är eventuell smitta borta och ditt foder går att använda precis som vanligt utanför den smittade zonen. Läs mer under rubriken Lagringstider för grödor som ska användas till foder och strö.

Till djur i kärnområdet kan du ge foder utan att lagra fodret först. Det gäller dock inte grisar.

Tillåtet att ta in foder till den smittade zonen

Det går bra att ta in foder till den smittade zonen. Men om du ska importera foder från ett land där afrikansk svinpest förekommer är det några saker du behöver tänka på.

Import av foder och strö från länder där afrikansk svinpest förekommer

Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.

Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i 3 månader och spannmål bör lagras i 1 månad.

Om du har köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta Jordbruksverket.

Skydda grisar mot afrikansk svinpest

I dagsläget finns inte några tamgrisar i den smittade zonen, men det kan vara bra för dig som har grisar på andra platser att känna till vad du kan göra för att skydda dina grisar från afrikansk svinpest. Det handlar framför allt om att se till att de inte kommer i kontakt med smittade vildsvin och att människor av misstag tar med sig smitta från vildsvin till grisarna.

Exempel på vad du kan göra för att skydda dina grisar mot afrikansk svinpest

Exempel på hur du kan förhindra att smitta kommer in i din besättning:

  • Se till att alla som vistas på din anläggning byter skor och kläder när de går in och ut från de utrymmen där du har dina grisar.
  • Se till att alla som vistas på din anläggning tvättar och desinficerar händerna och desinficerar sina skor vid ingången till de utrymmen där du har dina grisar.
  • Se till att ingen matar dina grisar med matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
  • Förhindra att dina grisar i stallar eller inhägnader kommer i direkt eller indirekt kontakt med vildsvin. Det gäller även foder och strö som du ska använda till grisarna. Du kan till exempel sätta upp stängsel.
  • Vänta i minst 48 timmar innan du har kontakt med dina eller andras grisar om du har jagat vildsvin i Sverige eller utomlands, på annat sätt kommit i kontakt med vildsvin eller besökt en grisbesättning i ett annat land. Det gäller också andra personer som kommer i kontakt med dina djur.
  • Inte låta obehöriga personer få tillträde till den anläggning där du har dina grisar.
  • Inte låta obehöriga transporter komma in på anläggningen.
  • Se till att det är möjligt att rengöra och desinficera utrymmen och byggnader.
  • Om grisarna hålls ute, tänka över vilka möjligheter som finns för att ta in dem om det skulle bli nödvändigt.
  • Upprätta och följa en biosäkerhetsplan. Information om biosäkerhetsplan kommer att finnas hos Smittsäkra.

För att ha kontroll på flödet till och från anläggningen kan du

  • föra en besöksjournal över vilka personer som får tillträde till djurutrymmena
  • föra journal över transporter till och från anläggningen.

Om du har minigrisar som sällskapsdjur

Även en minigris kan få afrikansk svinpest. För att undvika att din minigris blir smittad kan du till exempel göra det här:

  • Hålla din minigris inomhus eller i en inhägnad där den inte kan få kontakt med vildsvin. Om du rastar din minigris, tänk på att inte göra det i områden där vildsvin kan ha vistats.
  • Vara försiktig så att du eller andra inte tar med sig smitta till din gris. Smitta kan även spridas genom indirekt kontakt med smittade djur, till exempel om du råkar trampa i vildsvinsspillning och sedan går in till din gris med smutsiga skor.
  • Tvätta händerna före och efter att du hanterar din gris.
  • Se till att din gris inte kan komma åt matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
  • Tillämpa en 48-timmars karens. Det innebär att personer som har jagat vildsvin eller på något annat sätt kommit i kontakt med vildsvin, eller som har besökt en grisbesättning i ett annat land ska vänta 48 timmar innan de får vara i närheten av minigrisarna.

Tänk på att du måste ha en anläggning registrerad hos Jordbruksverket om du har en minigris.

Frivilligt smittskyddsprogram

Smittsäkrad Besättning Gris är ett frivilligt smittskyddsprogram som är godkänt av Jordbruksverket och drivs av Gård & Djurhälsan i samarbete med Distriktsveterinärerna, Lundens Djurhälsovård och Sveriges Grisföretagare.

Från och med december 2023 kommer de besättningar som redan är anslutna till Smittsäkrad Besättning Gris också att kunna ansluta sig till en ASF-modul inom programmet för att kunna uppnå så kallad ASF-status. Besättningar som uppfyller kraven för ASF-status bedöms ha ett gott skydd mot att få in smittan från vildsvin.

Ett bra sätt att få hjälp i arbetet med att förstärka biosäkerheten på din anläggning kan vara att ansluta sig till smittskyddsprogrammet Smittsäkrad Besättning Gris, och där även ansluta sig till ASF-modulen.

Om det finns smitta i din närhet

Om afrikansk svinpest bekräftas i ditt närområde kan din anläggning hamna i en restriktionszon. Eventuellt kan det bli möjligt att flytta grisar och produkter inom och från zonen, då kommer det att ställas specifika krav på din anläggning. Om det blir ett utbrott av afrikansk svinpest kommer vi att informera dig om vad som gäller.

Biosäkerhet i en smittad zon

I bilaga 2 till Jordbruksverkets beslut om fastställande av smittad zon kan du se vilka krav som ställdes på stängsling kring de grisanläggningar som hamnade i den smittade zonen kring utbrottet i Fagersta. Bilagan finns under rubriken Beslut.

Det finns också mer information om förebyggande arbete på vår sida om sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos grisar.

Skogsbruk i den smittade zonen

Restriktionerna för skogs­bruk gäller i hela den smittade zonen, det vill säga både i kärn­området och i ytter­området.

Det är tillåtet att köra med skogs­maskiner och timmer­bilar på anlagd väg in i zonen, genom zonen och till industri, till exempel såg­verk, vid anlagd väg. Att hugga en jul­gran eller ved för eget behov är tillåtet i ytter­området. Andra skogsbruks­åtgärder är förbjudna i den smittade zonen. Det gäller till exempel avverk­ning, gall­ring, röj­ning och plantering.

Om det finns särskilda skäl, till exempel om det är en åtgärd som är särskilt angelägen, så kan du söka undan­tag från restrik­tionerna. För aktiviteter som ska genom­föras i det som kallas ytter­området har vi nu större möjlig­het än tidigare att ge undan­tag, eftersom vi bedömer att risken för smitt­spridning är låg i det området nu. Det inne­bär att vi skulle kunna ge de undan­tag för flera olika skogsbruks­aktiviteter, inte bara utfrakt­ning av virke. Men vilka aktiviteter vi kan tillåta beror på vad som ska göras, var och när det ska göras och hur området runt­omkring ser ut. Det beror också på vilka bekämpnings­åtgärder som pågår i området.

Jakt, kadaversök och smittskyddsavlivning i den smittade zonen

Jakt är förbjuden i den smittade zonen. Förbudet gäller all typ av jakt på alla arter av vilt. Det är i nuläget oklart hur länge jaktförbudet inom den smittade zonen kommer att finnas kvar. Vi kommer sanno­likt i ett senare skede att kunna tillåta vissa typer av jakt för att minimera skador på skog och gröda.

Vissa typer av jakt är dock tillåten i den smittade zonen:

  • Jakt som sker på uppdrag av Jordbruksverket, inklusive smittskyddsavlivning med jaktliknande metoder.
  • Skyddsjakt i enlighet med 28 § jaktförordningen (1987:905).
  • Eftersök inklusive avlivning och hantering av skadade djur, till exempel trafikskadat vilt (i kärnområdet måste personerna först ha gått en biosäkerhetsutbildning, och det behöver även personer som hanterar vildsvinskadaver i ytterområdet göra).

Kadaver av vildsvin

I smittad zon får kadaver av skjutna och självdöda frilevande vildsvin bara hanteras av personer som har gått en av Jordbruksverket anvisad utbildning i biosäkerhet, eller som Jordbruksverket bedömer har motsvarande kompetens.

Smittskyddsavlivning för att minska antalet vildsvin i den smittade zonen

Det pågår ett arbete med att söka efter sjuka och döda vildsvin och vi håller på att stängsla in kärn­området där smittan finns. Nästa steg är att kraftigt minska antalet vild­svin i hela den smittade zonen. Det gör vi genom en så kallad smittskydds­avlivning med jakt­liknande metoder. Det innebär att det varken är fråga om jakt enligt jakt­lagstiftningen eller avliv­ning enligt reglerna som finns för hållna djur, utan en insats med stöd av epizooti­lagen.

Syftet är att bekämpa smittan där den finns och förhindra att den sprids vidare. Ju tidigare vi kan få kontroll över smittan desto snabbare kan vi se över de restriktioner som finns. Även om det fortfarande kommer att ta tid innan allt blir som vanligt igen.

Målet är att på ett lugnt och systematiskt sätt avliva alla vild­svin som finns kvar i kärnområdet och kraftigt minska antalet vildsvin i den övriga delen av den smittade zonen. Vi kommer att använda fällor och åteljakt och ha en löpande dialog med Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA) och Svenska Jägar­förbundet. Det är utvalda jägare som kommer att få verkställa avliv­ningen på ett sätt som skrämmer och stressar vild­svinen så lite som möjligt.

Om de olika faserna i arbetet med att bekämpa afrikansk svin­pest kan du läsa under rubriken Bekämpnings­arbetets faser, Jordbruks­verkets roll och de två första månaderna efter utbrottet.

 Jägare som sökt efter vildsvinskadaver i den smittade zonen och följt reglerna för rengöring kan jaga utanför zonen

Jägare som sökt efter döda vildsvin i den smittade zonen genomgår en biosäkerhets­utbildning och har fått noggranna instruktioner om hur de ska rengöra sina skor och kläder och sin utrustning efter varje pass. Om man följer detta finns ingen ökad smittrisk från dessa personer. De kan därför delta i jakt utanför den smittade zonen.

Hundar som deltagit i kadaversök kan vara med i arrangemang utanför den smittade zonen om man har följt reglerna

Hundar som deltagit i sökandet i den smittade zonen och deras utrustning ska tvättas enligt de instruktioner som ges inom ramen för den biosäkerhets­utbildning som hundföraren ska genomgå. Om man följer detta finns det ingen ökad smittrisk och hundarna kan vara med i arrangemang utanför den smittade zonen tillsammans med andra hundar.

Om du jagar i närområdet utanför den smittade zonen måste du se till att din hund inte driver i den smittade zonen

Om du jagar med hund i närområdet utanför den smittade zonen måste du försöka använda vetskapen om hur din hund driver, tillsammans med kunskap om var gränsen till den smittade zonen går så att du med så stor säkerhet som möjligt ser till att hunden inte driver i den smittade zonen.

Huvudskälet till detta är att hunden kan stöta ut smittade vildsvin ut från zonen till din eller någon annans jaktmark, vilket är mycket negativt både för jaktlaget och nationellt.

Det här gäller för att åtla och utfodra vilt

Oavsett var i landet du befinner dig ska du använda foder som är säkert ur smitt­syn­punkt när det bland annat gäller afrikansk svinpest. Om du använder foder som kom­mer från andra länder finns det regler som du måste följa och från vissa länder utan­för EU är det förbjudet att ta in foder.

Att åtla och utfodra djur inom den smittade zonen

Inom den smittade zonen är det bara de jägare som har gått Jordbruksverkets utbildning i biosäkerhet som får utfodra djur. Vi uppmanar de som har gjort detta att fortsätta att utfodra vildsvin, för att vildsvinen ska stanna kvar inom området.

Hjälp till att ta prover om du jagar vildsvin i närheten av den smittade zonen

I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i denna övervakning ber vi dig som jagar vildsvin att ta prover från fällda vildsvin i kommunerna Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Surahammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta övervakningen i kommunerna Avesta och Västerås.

Det är helt frivilligt att ta och skicka in prover. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har skickat ut provtagningspaket och instruktioner till Svenska jägareförbundet i Västmanland. Du kan också beställa provtagningspaket direkt från SVA. Du betalar inte något för provtagningspaket och analyser.

Eftersök av skadade älgar och annat vilt i kärnområdet

De som genomför eftersök av älgar, rådjur eller annat vilt än vildsvin i kärnområdet måste ha gått en biosäkerhets­utbildning som är godkänd av Jordbruksverket. Eftersök av skadade djur i den smittade zonen ska skötas av den som har jakten på den aktuella marken i den smittade zonen där djuret har gått in.

Vid trafikeftersök såväl som jaktligt eftersök gäller att djuret tillfaller jakträtts­havaren på den mark där djuret påträffas dött eller fälls. Så om ett skadat djur går in i den smittade zonen och fälls där är det jakträttshavaren i zonen som får ta hand om köttet. Hen ska då ha gått en biosäkerhetsutbildning som är godkänd av Jordbruks­verket.

De eventuella fordon som används ute i skog och mark behöver sedan rengöras enligt Jordbruksverkets instruktion. Om du använder till exempel en traktorskopa ska du förutom däcken också rengöra skopan. Se rubriken Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet.

Biosäkerhetsutbildning

Jordbruksverket har i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tagit fram en digital utbildning i biosäkerhet. Den vänder sig till dig som behöver få utbildning för att få utföra vissa uppdrag i den smittade zonen. Det kan till exempel handla om

  • kadaversök
  • åtling
  • smittskyddsavlivning
  • eftersök av skadat vilt
  • patrullering eller lagning av stängsel
  • offentlig kontroll av zonbeslut
  • annan åtgärd som är beslutad av Jordbruksverket.

Utbildningen finns i vår kurskatalog. När du har skapat ett konto väljer du Öppen katalog, och sedan Krisorganisation.

Räddningstjänst

Information till räddningstjänsten

Det här avsnittet riktar sig till dig som arbetar inom räddningstjänst, polis och ambulans.

I ytterområdet får ni vara i skog och mark, även med fordon, och ingen ren­göring behövs av varken skor, utrustning eller fordon.

I kärnområdet gäller fortfarande samma restriktioner som fanns tidigare:

Restriktionerna betyder att det är förbjudet att vistas i skog och mark, utanför anlagd väg. Detta gäller dock inte utryckningsfordon och uttryckningspersonal under pågående akutinsats.

Vid akuta insatser i terräng i kärnområdet som eftersök, trafikolyckor och markbränder ska skodon och annan utrustning som varit i kontakt med mark utanför anlagd väg rengöras noggrant vatten, borste och rengöringsmedel innan ni lämnar platsen. Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning så kan ni istället byta skor innan ni lämnar platsen. De använda skorna lägger ni i en plastpåse och rengör dem senare på annan plats.

Fordon ska rengöras och desinficeras innan de lämnar kärnområdet. Om det blir omöjligt i samband med en akutinsats (till exempel vid personskador) får fordonet rengöras så snart det är möjligt och innan nästa utryckning. När det är kallt ute är det lite nytt att tänka på när det gäller rengöring. Läs under rubriken Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet.

Du kan kontakta Jordbruksverket dygnet runt för att rådfråga om smittskyddet i samband med akuta insatser i kärnområdet. Kontaktuppgifter kan du få via ordinarie larmoperatör eller Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap via det nationella TiB‑numret.

Undersökning om informationen kring afrikansk svinpest

För att ta reda på hur väl vi har nått ut med vår information om afrikansk svinpest och de restriktioner som gäller, så lät vi i oktober och november genomföra en undersökning.

Undersökningen visar bland annat det här:

  • En mycket stor andel av de boende i den smittade zonen förstår varför restriktionerna behövs.
  • 97 procent av de boende i den smittade zonen uppger att de följer restriktionerna.
  • 3 av 4 av de boende i den smittade zonen uppger att de har ett stort förtroende för myndigheternas arbete, och högst förtroende har de för jägarna.
  • Nyhetsmedia är den viktigaste kanalen för alla målgrupper som har deltagit i undersökningen (boende i zonen, boende i närområdet, boende i resten av Sverige).
  • Boende i den smittade zonen tar till sig information via fler kanaler, till exempel genom bekanta och via Jordbruksverket.

Undersökningen genomfördes som en webbenkät av företaget Verian (f.d. Kantar Public).

Frågor och svar

Om du inte hittar svar på din fråga här så kan du också kolla på SVA:s webbplats.

Allmänt om smittspridning

Hur smittar afrikansk svinpest?

Hos sjuka djur finns viruset i alla kroppsdelar, kroppsvätskor och utsöndringar. De största virusmängderna finns i djurets blod. Smittspridning kan ske genom

  • direktkontakt mellan infekterade och friska vildsvin och grisar
  • att djuren kommer åt infekterade kadaver eller kött
  • indirekt överföring via till exempel personer, bilar eller redskap.

Afrikansk svinpest smittar inte till människa eller andra djurslag.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Varför är det viktigt att bekämpa afrikansk svinpest?

Afrikansk svinpest är en plågsam och dödlig sjukdom för vildsvin och tamgrisar. Det finns inget botemedel eller vaccin mot sjukdomen.

Även om sjukdomen inte kan smitta människor eller andra djur så påverkas vi av bekämpningen och hur vi får röra oss.

Sjukdomen har också en stor ekonomisk påverkan på vårt samhälle. Bekämpningsarbetet är kostsamt och kräver stora personella och materiella resurser. Utbrottet påverkar även andra länders vilja att importera svenskt griskött. Lokalt har restriktionerna som införts i den smittade zonen bland annat stoppat olika verksamheter i skog och mark.

Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning kommer det att få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna kommer då att påverka ännu fler personer och verksamheter.

Det kan ta flera år att utrota sjukdomen i Sverige, men de första månaderna är de mest kritiska för att hejda smittspridningen. Om vi hjälps åt att följa de restriktioner som gäller i den smittade zonen och arbetar förebyggande i resten av landet så ser förutsättningarna för att lyckas ljusa ut.

Hur länge kan virus överleva på växter och mark som smittade vildsvin varit i kontakt med?

Afrikansk svinpestvirus är ett höljeförsett virus som är känsligt för uttorkning och solljus och inaktiveras därför på kort tid i miljön. Det är känsligt för de flesta desinfektions­medel. Uppvärmning till 60 grader i 30 minuter (eller högre temperatur under kortare tid) avdödar virus.

Man kan räkna med att virus på utrustning, kläder och skor som lämnas utan åtgärd inaktiveras inom 2 veckor.

Däremot är viruset motståndskraftigt och kan leva länge, flera månader, i döda vildsvin och grisar, och i kött från dessa djur.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Vad gäller för avfall från hushåll och restauranger?

Om vildsvin får tag på avfall som innehåller virus kan de bli smittade, till exempel med afrikansk svinpest. Därför är det viktigt att alla som hanterar avfall från hushåll och restauranger gör det på ett säkert sätt. Om du har frågor om hanteringen av detta avfall ska du i första hand vända dig till din kommun.

De som hanterar den här typen av avfall ska följa de miljöregler som finns i bland annat miljöbalken. Det är antingen kommunen eller länsstyrelsen som har tillsynen och kontrollerar att reglerna följs. Naturvårdsverket vägleder kommuner och länsstyrelser i deras tillsynsarbete.

Jag bor precis i närheten av den smittade zonen. Vad behöver jag tänka på?

I dagsläget råder inga restriktioner utanför den smittade zonen.

Om du hittar sjuka och döda vildsvin ska du rapportera det till Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA). Det gäller oavsett var du bor i Sverige, men speciellt i det aktuella området.

Om du har tamgrisar som blir sjuka och dör ska du genast kontakta din veterinär.

Jag har kört på ett vildsvin i den smittade zonen. Vad gör jag?

Oavsett om du kört på vildsvinet i eller utanför den smittade zonen ska du kontakta Polisen. Polisen har fått olika instruktioner från myndigheterna beroende på var vildsvinet kördes på.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Finns det några begränsningar för den som har vistats i den smittade zonen och vill delta i aktiviteter och evenemang utanför zonen? Får man ta med sig sitt sällskapsdjur eller sin häst?

Om du har följt restriktionerna i den smittade zonens olika delar, det vill säga kärnområdet och ytterområdet, så kan du fritt besöka platser utanför zonen.

Det går också bra att ta med sig hundar och andra sällskapsdjur på aktiviteter och evenemang utanför zonen. Det gäller även hästar. Men djuren får bara ha vistats på tillåtna platser i den smittade zonen. Om du vill vara extra försiktig kan du rengöra tassar och hovar innan djuren lämnar zonen.

Kan andra djur än vildsvin sprida smittan?

Det är bara grisar och vildsvin som kan smittas av afrikansk svinpest och i sin tur kan sprida smitta till andra djur. Träck från andra djur (till exempel sällskapsdjur, räv och varg) som kan ha ätit på kadaver eller på annat sätt fått i sig viruset, utgör ingen smittorisk.

Rovdjur kan flytta på smittade kadaver (kortare sträckor) men detta bidrar inte till smittspridning på annat sätt än vildsvinens normala rörelser inom sitt hemområde. Om ett rovdjur får blod från ett smittat vildsvin i pälsen neutraliseras virus när djuren rengör sig själva genom att slicka och putsa sig.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Vart vänder jag mig om jag vill hjälpa till? (jägare, frivilliga, företag som har olika produkter)

Det är många som hör av sig och vill vara med att hjälpa till på olika sätt i arbetet med att bekämpa afrikansk svinpest. Vi har i dagsläget ingen möjlighet att ta emot frivilliga privatpersoner i arbetet. Om situationen förändras och behov av frivilliga resurser uppstår så kommer vi att informera om det.

Varför är det så olika krav på ren­göring i den smittade zonen?

Risken att sprida smitta beror på var i zonen du är. Om du är i ytter­området är risken mycket låg, men om du är i kärn­området, ökar risken att du kan sprida smittan vidare. Därför har vi olika krav på var du får vara i den smittade zonen, och på ren­göring av skor, utrust­ning, maskiner med mera. Principen är att ju högre risk, desto högre krav på ren­göring.

För ytterområdet är syftet med de restrik­tioner som är kvar att du inte ska störa vild­svinen eftersom vi fort­farande håller på att bekämpa afrikansk svin­pest. Restrik­tionerna som handlade om att minska risken för att sprida smitta finns däremot inte kvar. Därför har vi tagit bort kraven för ren­göring i ytter­området, förutom för vissa personer som utför upp­drag åt Jordbruks­verket, till exempel de personer som får hantera vildsvins­kadaver.

Kärnområdet

Även för kärnområdet är syftet med restrik­tionerna att vi inte ska störa vild­svinen eftersom vi håller på att bekämpa afrikansk svin­pest. Men i kärn­området är också syftet att människor inte ska sprida smitta via skor, redskap med mera. Därför finns kraven på ren­göring kvar i kärn­området.

I kärnområdet finns det risk för att det fort­farande finns smitta kvar i skog och mark. Därför har vi delat in smitt­risken i 3 olika kategorier.

1. Låg risk – när du inte är i skog och mark

Det gäller till exempel om du är på en anlagd väg eller på en gång- och cykelbana, på din egen tomt eller inne i tät­orten. Då gäller försiktighets­principen. Om dina skor och utrust­ning har varit i kontakt med spår av vild­svin bör du

  • noggrant skrapa eller borsta bort synlig smuts
  • tvätta med vatten, rengörings­medel och borste.

2. Mellanrisk – när du är i skog och mark

Det gäller till exempel om du är på en etablerad tävlings­bana, brukar jordbruks­mark, sköter om djur på bete eller tar hand om akut sjuka djur i terräng. Då ska du

  • rengöra skor och utrust­ning noggrant genom att skrapa eller borsta bort synlig smuts när du lämnar skog och mark
  • använda vatten, rengörings­medel och borste
  • rengöra och desinficera fordon, maskiner och redskap innan de lämnar zonen. Du kan läsa mer under rubriken Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärn­området.

3. Hög risk – när du är i skog och mark i närheten av vildsvin

Det gäller de personer som är i när­heten av vild­svin i kärn­området, till exempel de som deltar i kadaver­sök eller hanterar kadaver, utför smittskydds­avlivningar, stängslar, utför kontroller för Jordbruks­verkets räkning. Då ska du

  • rengöra skor och utrustning noggrant genom att skrapa eller borsta bort synlig smuts när du lämnar skog och mark
  • desinficera skor och utrustning om det är aktuellt
  • rengöra kläder om det är aktuellt
  • rengöra och desinficera fordon, maskiner och redskap innan de lämnar kärnområdet. Läs mer under rubriken Ren­göring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärn­området.

Personer som utsätts för högre risk behöver som regel genomgå en särskild biosäkerhets­utbildning som anordnas av Jordbruk­sverket.

Rengöring för de som har fått undan­tag

De som har fått undantag från restrik­tionerna kan också att behöva följa vissa rengörings­rutiner. Vad som gäller står i beslutet om undan­tag.

Varför är det inte säkert att jag får ersättning när Jordbruksverket inför restriktioner som påverkar min verksamhet?

Bara den som direkt och primärt drabbats av vissa kostnader och inkomstförluster på grund av restriktionerna kan få ersättning. Det beror på att Jordbruksverket måste följa epizooti­lagen när vi handlägger ansökningar om ersättning. Vanligtvis innebär detta inga problem efter­som Jordbruksverkets restriktioner oftast berör enskilda djurägare. Vem som anses vara direkt och primärt drabbad av ett beslut när restriktionerna omfattar ett större område är inte lika tydligt.

I samband med att vi utrett våra förutsättningar att inom ramen för epizootilagen kunna er­sätta andra än primärproducenter har vi tydligt redovisat till Regeringskansliet vilka typer av verksamheter som inte förväntas kunna ersättas med det lagstöd vi har.

Jordbruksverkets uppgift är alltså att fatta beslut utifrån befintlig lagstiftning och att förmedla en saklig och korrekt bild till Regeringskansliet av vilka effekter som vårt beslut innebär och de möjligheter och begränsningar som finns inom epizootilagen.

Om du är osäker om du är direkt och primärt drabbad kan du läsa mer på vår sida om ersättning till andra företag och verksamheter.

Sportaktiviteter på etablerad tävlingsbana i skog och mark i kärnområdet

Hur blir det med skidloppet Engelbrektsloppet i Norberg – får det genomföras som vanligt i februari?

Ja, Engelbrektsloppet får genomföras enligt ordinarie sträckning i februari. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, bedömer att det är möjligt att genomföra loppet utan att den pågående bekämpningen av afrikansk svinpest äventyras.

Arrangörerna får samtidigt tillåtelse att spåra samtliga sträckor med motorfordon. Men det finns fortfarande begränsningar när det gäller var publik får befinna sig. Arrangörerna får inte underlätta för publik att följa tävlingen ute i skog och mark. Eventuella åskådarplatser får anordnas inom tätbebyggt område. Kravet på rengöring av utrustning efter avslutat lopp finns inte längre kvar.

Tidigare fanns ett beslut om att tillåta en kortversion av loppet. Men i december minskade Jordbruksverket storleken på den smittade zonen och beslutade samtidigt att olika restriktioner skulle gälla i zonens kärnområde respektive ytterområde. Arrangörerna kom då in med en ny ansökan om undantag från restriktionerna. Det är den ansökan som nu har beviljats.

Konstsnöspåret i Norbergs kommun som utgör en del av Engelbrektsloppet är öppet sedan den 1 december.

Det här gäller för dig som utövar aktiviteter:

Golf och discgolf

Du får spela golf i kärnområdet på en anlagd golfbana. Du får däremot inte lämna själva golfbanan under spelets gång. Det innebär att om du slår bollen out of bounds får du inte hämta bollen.

Du får i vissa fall spela på en discgolfbana. Hela banan måste bestå av ett underhållet ytmaterial, såsom klippt gräs. Om delar av banan går genom skog och mark (eller om du behöver röra dig i skog och mark för att komma till nästa del av banan) så kan du inte använda den. Om du kastar frisbeen out of bounds så får inte hämta den.

Både efter golf och discgolf ska du alltid rengöra dina skor och utrustning som varit i kontakt med marken på banan. De ska tvättas rena med vatten, borste och diskmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan du lämnar banan. De ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Var extra noga med skosulorna och hjulen på vagnar.

Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar banan så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på banan och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.

Längdskidåkning och utförsåkning

Du får åka längdskidor på vissa platser i kärnområdet. Du får enbart åka i dragna spår på en skidanläggning (till exempel en skidstadion), på en golfbana med dragna spår eller motsvarande. Du får inte åka i preparerade spår i skog och mark. Det är i dessa fall sträckningen som utgör hinder för idrottsutövande. Du får inte heller vistas på frusna sjöar och vattendrag.

Jordbruksverket har gett undantag till Engelbrektsloppet som kommer att kunna genomföras som vanligt i februari. Den sträckningen kan användas även efter loppet. Konstsnöspåret i Norberg har också fått undantag.

Utförsåkning är tillåtet förutsatt att du bara åker i pistade backar.

Pjäxor som har använts ska tvättas rena med vatten, borste och tvättmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar skidanläggningen. De ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Skidor och stavar får inte lämna skidanläggningen utan att de rengörs från all synlig smuts.

Om det inte finns möjlighet att rengöra pjäxor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.

Sporter på is

Du får i kärnområdet åka skridskor på en is som permanent är avsedd för och som regelbundet används för skridskoåkning, till exempel en bandyplan eller hockeyrink. Du får inte hämta bollar eller puckar som hamnar i skog och mark utanför isen. Du får inte heller vistas på frusna sjöar eller vattendrag.

Grusplaner i skog och mark som spolas av de boende i området för rekreationsändamål är ett exempel på en skridskobana som inte räknas som en etablerad tävlingsbana. Den är därmed inte tillåten att använda, varken på sommaren eller vintern.

Cykling

Du får cykla i kärnområdet, men enbart på

  • anlagda vägar
  • banor som är skyltade som cykelbanor med en rund blå skylt
  • anlagda cykelanläggningar (till exempel en cykelstadion eller en gocartbana).

Du får inte cykla på preparerade cykelleder ute i skog och mark, eller på frusna sjöar och vattendrag. Det är i dessa fall sträckningen som utgör hinder för idrottsutövande.

Skor som har använts på anläggningen ska tvättas med vatten, borste och diskmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar anläggningen. Detta gäller även för cykeln. Var extra noggrann med hjul och de delar av cykeln som stänks ner av jord.

Om det inte finns möjlighet att rengöra skorna och cykeln innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skorna och cykeln som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.

Motorsport

Motorsport i kärnområdet får bara ske på en anlagd permanent bana, till exempel motocrossbana och gocartbana (till exempel en stadion). Du får inte använda preparerade banor ute i skog och mark. Det är i dessa fall sträckningen som utgör hinder för idrottsutövande.

Skor och utrustning som har använts på tävlingsbanan och som har kommit i kontakt med marken, ska tvättas med vatten, borste och tvättmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan du lämnar banan. Det gäller även för de motorfordon som har använts i aktiviteten.

Om det inte finns möjlighet att rengöra skorna och fordonet innan du lämnar tävlingsbanan så byter du skor innan du lämnar banan. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och fordon som har använts på tävlingsbanan och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.

Löpning och promenader i elljusspår

Du får inte springa eller promenera i elljusspår. Elljusspår ingår inte i begreppet etablerad tävlingsbana. Du får inte heller vistas på frusna sjöar och vattendrag.

I sådana här fall görs en riskvärdering och en sammanvägd bedömning av vilka inskränkningar av samhällets normala aktiviteter som är rimliga att göra jämfört med risken för att sprida smitta. Syftet med att förbjuda tränings- och tävlingsverksamhet utanför de etablerade tävlingsbanorna är dels att allmänheten inte ska röra sig i skog och mark på ett sätt som riskerar att skrämma vildsvinen så att de rör sig ut ur området, dels att förhindra att smitta förs ut via skor och utrustning.

Vi bedömer att risken för att skrämma vildsvinen samt föra med sig smitta är för stor om människor rör sig i elljusspår som går i skog och mark.

Motionsspåret runt sjön Eskiln i Fagersta har fått undantag, så det elljusspåret får man använda.

Det är tillåtet att röra sig på anlagda vägar och på banor som är skyltade som gångbanor eller cykelbanor med en rund blå skylt.

Fotboll och friidrott

I kärnområdet får du utföra aktiviteter på en fotbollsplan eller friidrottsanläggning om de räknas som etablerade tävlingsbanor. Om bollar eller dylikt hamnar i skog och mark utanför planen eller anläggningen, så får du inte hämta dem.

Grusplaner i skog och mark som används för rekreationsändamål är exempel på fotbollsplaner som inte räknas som etablerad tävlingsbana. De är därmed inte tillåtna att använda.

Skor och utrustning som har använts och som har kommit i kontakt med marken ska tvättas med vatten, borste och tvättmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar anläggningen.

Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.

Ridning

Du får bara rida på vissa platser i kärnområdet. Du får rida på anlagda vägar, permanenta uteridbanor eller i ridhus.

Anlagda stigar för ridning i skog och mark är inte tillåtna att rida på.

Du eller någon annan som tar hand om hästarna får vistas i hagar för att sköta om dem. Obehöriga personer ska inte vistas i hagarna.

Innan du lämnar ett stallområde eller en ridanläggning ska du rengöra skor och annan utrustning som vidrört marken med vatten, borste och diskmedel eller såpa så att de blir rena från all synlig smuts. Detta gäller alltså även för dig som rider på ridskola eller som följer med någon som rider på ridskola.

Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.

Skytte

Skytte i kärnområdet är tillåtet så länge du skjuter på en anlagd skjutbana.

Skor och utrustning som har använts på skjutbanan ska tvättas med vatten, borste och tvättmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar skjutbanan. De ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Var extra noga med skosulorna.

Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och utrustning innan du lämnar banan så byter du skor innan du lämnar banan. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på banan och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.

Vattensporter

Det är tillåtet att utöva vattensporter i kärnområdet under förutsättning att det går att ta sig till sjön eller vattendraget genom att använda anlagda vägar och att man kan kliva i via en brygga eller motsvarande.

Träning med hund på brukshundsklubben

Du får träna med din hund på en brukshundsklubb i kärnområdet. Du får dock bara ha den lös om banan är inhägnad på ett sätt så att hundar inte kan komma ut från området.

Skor och utrustning som har vidrört marken på anläggningen ska tvättas rena med vatten, borste och diskmedel eller såpa så att de blir rena från all synlig smuts innan de lämnar anläggningen. De ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Var extra noga med skosulorna.

Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.

Vad gäller om jag bor eller har idrottat i kärnområdet på en etablerad tävlingsbana i skog och mark och vill delta i idrottsverksamhet utanför kärnområdet?

Skor och utrustning som har använts och vidrört marken på en etablerad tävlingsbana i skog och mark i kärnområdet, ska tvättas med vatten, borste och diskmedel eller såpa, så att de blir rena från all synlig smuts. Var extra noga med skosulorna. Skorna ska vara så rena att man kan använda dem inomhus. Efter rengöringen kan skorna och utrustningen användas utanför kärnområdet.

Kravet på rengöring gäller även motorfordon som har använts på en tävlingsbana, till exempel en motocross.

Om det inte finns möjlighet att rengöra skor och annan utrustning innan du lämnar anläggningen så byter du skor innan du lämnar anläggningen. De använda skorna lägger du i en plastpåse och tar med hem. Skor och annan utrustning som har använts på anläggningen och som har kommit i kontakt med marken rengör du när du kommer hem.

Det här gäller för idrottsföreningar och andra som sköter en etablerad tävlingsbana:

Samtliga tävlingsbanor (både i kärnområdet och ytterområdet)

Kärnområdet

Fordon, maskiner och redskap som använts för att underhålla tävlingsbanan (såsom traktorer, grävmaskiner, åkgräsklippare, skotrar, pistmaskiner, harvar, bollplockare med mera) måste rengöras och desinficeras för att få flyttas ut ur kärnområdet. För mer information om hur detta ska gå till, läs under rubriken Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet.

Se i möjligaste mån till att det finns utrustning på plats så att utövarna kan rengöra sina skor och sin utrustning.

Ytterområdet

I zonens ytterområde får du röra dig i skog och mark, vilket gör att du som ansvarig för en idrottsverksamhet även kan röra dig utanför en etablerad tävlingsbana. Du kan till exempel underhålla elljusspår. Det finns då heller inga krav på rengöring av skor och utrustning.

Du får dock inte köra motordrivna fordon eller maskiner i skog och mark (till exempel en skoter eller traktor). Fordon och maskiner får bara användas på en etablerad tävlingsbana (till exempel inte på ett elljusspår). Om fordon och maskiner används på en etablerad tävlingsbana behöver de inte rengöras innan de lämnar zonen.

Det får inte genomföras organiserade tävlingar eller större arrangerade träningar i skog och mark i ytterområdet på andra platser än en etablerad tävlingsbana.

Golf- och discgolfbanor

Vad gäller golfbanor i kärnområdet så är det den berörda golfklubben som ansvarar för att sätta de yttre begränsningarna så att golfspel fortsatt kan bedrivas samtidigt som spelarna håller sig borta från skog och mark utanför banan. Om det inte redan finns out of bounds längs banans yttre gräns, ska ny out of bounds markeras med pinnar eller spray längs banans yttre gräns. Golfbollar som hamnar out of bounds får inte hämtas. Vår rekommendation är därför att föreningarna identifierar hur de själva kan minska risken för att bollar hamnar där.

Vi håller på att se över om de etablerade tävlingsbanorna som har återkommande problem med vildsvin kan behöva vidta fler åtgärder för att ytterligare minimera riskerna.

Vad gäller discgolfbanor är det den berörda föreningen som ansvarar för att sätta de yttre begränsningarna så att spelet kan bedrivas, samtidigt som spelarna håller sig borta från skog och mark utanför banan. Om det inte redan finns out of bounds längs banans yttre gräns, ska ny out of bounds markeras med pinnar eller spray längs banans yttre gräns. Frisbees som hamnar out of bounds får inte hämtas. Vår rekommendation är därför att föreningarna identifierar hur de själva kan minska risken för att frisbees hamnar där.

Det måste gå att ta sig runt på banan utan att gå på stigar i skog och mark för att banan ska få räknas som en etablerad tävlingsbana och därmed kunna användas. Hela banan måste bestå av ett underhållet ytmaterial, såsom klippt gräs.

Se i möjligaste mån till att det finns utrustning på plats så att utövarna kan rengöra sina skor och sin utrustning.

Skidspår för längdskidåkning

I kärnområdet får endast skidspår som dras på en skidanläggning (till exempel en stadion) eller på en golfbana får användas.

Markområden utanför en skidanläggning som är preparerade för skidspår får inte användas av den som sköter anläggningen.

Se i möjligaste mån till att det finns utrustning på plats så att utövarna kan rengöra sina pjäxor och sin utrustning.

Fotbollsplaner och friidrottsanläggningar

Planer och idrottsanläggningar i kärnområdet får användas, men i de fall bollar eller annan idrottsmateriel hamnar ute i skog och mark får de inte hämtas.

Vår rekommendation är därför att föreningarna identifierar hur de själva kan minska risken för att bollar och annan idrottsmateriel hamnar där.

Se i möjligaste mån till att det finns utrustning på plats så att utövarna kan rengöra sina skor och sin utrustning.

Friluftsliv

Får jag vara på frusna sjöar och vattendrag i skog och mark? Till exempel för att vandra, pimpla, åka skidor, åka skridskor, köra skoter och fyrhjuling?

I ytterområdet får du vistas på frusna sjöar och vattendrag. Du får däremot inte använda dig av fordon och maskiner på isen, de får bara användas på anlagd väg.

I kärnområdet får du inte vistas på frusna sjöar och vattendrag. Om sjöar och vattendrag är frusna innebär det att vildsvin kan vistas på isen. Isen blir då jämförbar med annan skog och mark där vildsvin kan röra sig och sprida smitta. Därför får inte du vara på isen. Du riskerar också att störa vildsvin om du till exempel kör skoter på isen.

Undantag för isarna på Åmänningen och Eskiln

Fagersta kommun har fått undantag för att allmänheten ska få vara på Åmänningen och Eskiln som ligger i kärnområdet för att till exempel åka skridskor, åka skidor, promenera och pimpla. På Fagersta kommuns webbplats finns information om vilka villkor som gäller för undantaget för att vara på isarna.

På kartan kan du bland annat se var du får vara på isen som ligger inom kärnområdet.

Vad gäller för fiske i den smittade zonen?

I ytterområdet finns det inga begränsningar för fiske. Du kan gå genom skog och mark för att ta dig till sjön. Om du tar dig till fiskeplatsen med bil får bilen dock inte köras utanför anlagd väg.

I kärnområdet är det tillåtet att åka båt och fiska i sjöarna under förutsättning att det går att ta sig till sjön eller vattendraget genom att använda anlagda vägar. Det är också tillåtet att fiska från land, till exempel från en brygga, om det går att ta sig till och från fiskeplatsen genom att använda anlagda vägar. Det är inte tillåtet att ta sig till och från sjöar, vattendrag och fiskeplatser om det innebär att du måste röra dig utanför anlagda vägar, till exempel i skog och mark.

Får jag släppa lös min hund eller släppa ut min katt i den smittade zonen?

Nej, du får inte släppa lös hunden, varken i ytterområdet eller i kärnområdet. Dels för att inte riskera att hunden skrämmer vildsvinen så att de rör sig ut ur den smittade zonen, dels för att hunden kan föra med sig smitta om du tar med dig hunden ut ur zonen.

Det finns inga restriktioner för att släppa ut katten i dagsläget eftersom det inte finns samma risk för att den skrämmer vildsvinen eller för med sig smitta som för hunden.

Vägar

Får jag arbetspendla mellan en ort i kärnområdet och en utanför?

Det går bra så länge du åker på anlagd väg.

Vad gäller för vägunderhåll?

Det är tillåtet med underhåll av en anlagd väg, så länge du håller dig vägen. Du får till exempel

  • ploga
  • grusa
  • salta
  • sladda
  • sätta upp och ta bort snökäppar.

Om du ska sätta upp snökäppar i kärnområdet ska du rengöra spettet du använder noggrant efter utsättning (gäller även om du använder dig av maskin).

Om du inte använder dig av maskiner och fordon för att skotta snö eller sätta upp snökäppar så får du i ytterområdet röra dig utanför anlagd väg.

Däremot behöver du söka undan­tag för vägunderhåll som inte är på körbanan, och som innebär att du måste använda fordon eller maskiner, till exempel dika, rensa vägdiken, byta trummor och slå av gräs i vägkanten. I ytterområdet går det dock bra att genomföra ovanstående aktiviteter utan att söka undantag om du inte använder dig av fordon och maskiner.

Om du undrar över snöröjning kopplat till stängslet och grindarna i stängslet kan du läsa högre upp på sidan i stycket Karta över den smittade zonen – Det här gäller för stängslet.

Kött

Kan jag bli smittad av att äta vildsvins- eller griskött?

Nej, afrikansk svinpest smittar inte människor.

Finns det risker med annat viltkött från området, från djur som fällts innan restriktionerna?

Nej, smittan kan bara finnas i vildsvinskött.

När jag köper kött, korv och charkprodukter i affären får jag då köpa produkter som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest?

Ja, det får du göra. Det finns inte några förbud att köpa köttprodukter, som kött, korv eller charkvaror som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Du kan fortsätta att handla och äta dessa produkter som vanligt eftersom afrikansk svinpest inte är farlig för människor. Men produkterna kan sprida eventuell smitta till vildsvin, därför är det viktigt att du slänger matrester i hushållssoporna och inte lämnar matrester i naturen.

I EU finns det regler som gör att vi får handla med kött, korv och charkprodukter som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Förutsättningen är att köttet inte kommer från djur som levt i en smittad zon. Men eftersom smittan kan sprida sig utanför zonen, kan du inte vara helt säker på att produkterna du köper är utan smitta.

Så går bekämpningsarbetet till

Den 6 september 2023 bekräftades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Flera aktörer samarbetar för att bekämpa utbrottet och målbilden är att utrota smittan helt. Det kräver omfattande insatser – och inte minst förståelse för att arbetet kommer att pågå under lång tid.

Tre olika faser för att bekämpa afrikansk svinpest

För att bekämpa utbrott av afrikansk svinpest har vi ett nära samarbete med flera olika myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga. Bekämpningen sker i tre olika faser där allas olika ansvar har betydelse. Tillvägagångssättet i Sverige liknar det som tidigare har använts i andra europeiska länder där man har lyckats få bukt med smittan. Metoden är alltså väl beprövad.

Just nu befinner vi oss i fas 2.

Första fasen – spårning av smitta

Vid ett utbrott av afrikansk svinpest är det viktigt att först spåra hur utbredd själva smittan är. Det här gör vi i första fasen:

  • Fastställer hur stort område som kan vara drabbat av smitta, den smittade zonen.
  • Begränsar all aktivitet i den smittade zonen för att inte störa vildsvinen. Det minskar risken för att vildsvin tar med sig smittan ut ur zonen och att människor inte sprider smitta vidare.
  • Söker igenom hela den smittade zonen för att hitta döda och sjuka vildsvin. Det gör vi tillsammans med lokala jägare. Vi behöver söka igenom den smittade zonen flera gånger eftersom alla sjuka djur inte dör samtidigt.
  • Upprättar en operativ ledningscentral på plats i den smittade zonen. Ledningscentralen samarbetar med Jordbruksverkets nationella ledningscentral.
  • Sätter upp en provtagningscentral där vi också ställer upp vår mobila förbrännings­ugn.
  • Identifierar ett område som ska stängslas in. Syftet med att stängsla in området är att minska risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin tar sig in i området.
  • Stängslet kommer att sitta kvar så länge det finns risk för smitta i området.
  • Avgör om tamgrisar och hägnade vildsvin i den smittade zonen behöver avlivas.

Så länge viruset finns hos vildsvin i området riskerar tamgrisar att bli smittade. Om sjukdomen konstateras hos en tamgris skulle det leda till ännu hårdare följder, till exempel kostsamma restriktioner för grishållarna. I andra länder har behöriga myndigheter beslutat att avliva tamgrisar vid utbrott av afrikansk svinpest hos vildsvin. I Sverige är det Jordbruksverket som ansvarar för beslut om avlivning.

Det här har hänt i Fagersta

Jordbruksverket söker tillsammans med lokala jägare för att hitta döda och sjuka vild­svin. Jordbruksverket får hjälp av Frivilliga Automobilkåren (FAK) med att packa de döda vildsvinen i täta säckar och köra dem till provtagningsanläggningen. Där tar en veterinär prover från djuren som sedan skickas till Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA) för analys. Därefter förbränns kadavren i en för ändamålet uppställd förbrännings­ugn.

Det här är ett samarbete i flera led mellan Jordbruksverket, Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA), den drabbade kommunen, FAK och lokala jägare.

Jordbruksverket beslutade att avliva ett 60-tal tamgrisar inom den smittade zonen.

Andra fasen – smittskyddsavlivning av vildsvin

När området är instängslat börjar vi smittskyddsavliva vildsvin. Det görs i hela den smittade zonen. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har en plan för hur smittskyddsavlivningen ska gå till.

Arbetet sker i samarbete mellan Jordbruksverket, SVA, Svenska Jägar­förbundet och lokala jaktlag.

Restriktionerna för den smittade zonen ses över i den här fasen av utbrottet.

Tredje fasen – friförklaring av områden

Vi inleder den sista fasen i bekämpningen då vi inte längre hittar några smittade kadaver inom den smittade zonen. Det kan gå upp till ett år från att det sist smittade kadavret hittats innan området kan bli friförklarat. Det är lämpligt att minst en sommar­period passerar efter det sista fyndet innan ett område kan anses vara fritt från afrikansk svinpest.

Jordbruksverkets roll

Jordbruksverket har ansvar för att leda och samordna förebyggande åtgärder och bekämpa allvarliga djursjukdomar så kallade epizootisjukdomar, bland annat afrikansk svinpest, foderföroreningar och växtskadegörare.

För att kunna hantera dessa händelser krävs kunskap om varandras roller och ansvar, samt att det sker en kontinuerlig samverkan mellan aktörer på alla nivåer, det vill säga både lokal, regional och central nivå.

När det gäller arbetet att bekämpa afrikansk svinpest är det Jordbruksverket som ansvarar för de beslut som tas kopplat till bekämpningen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bistår med riskbedömningar. Arbetet kräver också ett nära samarbete med flera andra myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga där var och en agerar utifrån sitt uppdrag och sina specifika kompetenser.

De två första månaderna efter utbrottet

Den 6 september 2023 bekräftades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Flera aktörer samarbetar för att bekämpa utbrottet och målbilden är att utrota smittan helt. Det kräver omfattande insatser – och inte minst förståelse för att arbetet kommer att pågå under lång tid.

Under den första månaden var fokus att identifiera hur utbredd smittan är i den smittade zonen. Ett stort antal jägare sökte av skog och mark i jakt på vildsvinskadaver.

Under den andra månaden efter utbrottet var fokus fortsatt att fastställa hur utbredd smittan är genom att söka efter vildsvinskadaver och att begränsa risken för att smittan sprider sig vidare. Stängslingen inleddes av det område där samtliga smittade vildsvinskadaver hittats.

Tidslinje med beslut, åtgärder och händelser

Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den första månaden:

  • 6 september: Provsvar från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, visar att ett vildsvinskadaver utanför Fagersta var smittat med afrikansk svinpest. Åtgärder enligt epizootilagen initieras omedelbart med första möte mellan SVA, Jordbruksverket med flera. EU informeras.
  • 7 september: Jordbruksverket fattar beslut om en smittad zon, samt beslutar att en operativ ledningscentral ska upprättas på plats.
  • 8 september: Jordbruksverket upprättar en operativ ledningscentral i Fagersta. SVA kommer till Fagersta och möter representanter för Svenska Jägareförbundet och lokala jaktledare för att få igång arbetet med att definiera smittans utbredning. Biosäkerhetsinstruktion gås igenom och strategi för första sökområde tas fram.
  • 9‑10 september: Jägare börjar söka igenom det område där de första smittade kadavren hittades, för att lokalisera fler döda vildsvin.
  • 11 september: Jordbruksverket beslutar att avliva alla tamgrisar i den smittade zonen som en förebyggande åtgärd. Landsbygdsministern besöker Fagersta och träffar kommunrepresentanter, ansvariga myndigheter, jägare och företrädare för berörda branscher.
  • 11‑12 september: Jordbruksverket och SVA genomför tillsammans med kommunerna och Svenska Jägareförbundet informationsträffar i Fagersta och Norberg.
  • 12 september: Provtagningscentral och förbränningsanläggning tas i bruk i Fagersta. Jordbruksverket fattar beslut om ersättning till de jägare som deltar i hanteringen av utbrottet.
  • 15 september: Jordbruksverket meddelar att det finns möjlighet att ansöka om undantag från vissa av restriktionerna.
  • 18 september: Digitalt möte mellan Jordbruksverket, SVA och Belgien för att inhämta erfarenheter från deras framgångsrika bekämpningsåtgärder.
  • 19‑23 september: EU‑representanter med erfarenhet av bekämpning av afrikansk svinpest besöker den smittade zonen och den operativa ledningscentralen.
  • 21 september: Jordbruksverket fattar beslut om att stängsla in det område i den smittade zonen där smittade kadaver hittats.
  • 22 september: Jordbruksverkets e‑tjänst för att ansöka om undantag från restriktionerna i den smittade zonen är i drift.
  • 5 oktober: Jordbruksverket ber Trafikverket om hjälp att runt det område i den smittade zonen där smittade kadaver hittats, stängsla, underhålla stängslet samt att ta bort stängslet när det blir aktuellt.

Under hela tiden har det varit regelbundna samverkansmöten med myndigheter, organisationer och kommuner samt presskonferenser. Dessa fortsätter.

Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den andra månaden:

  • 11 oktober: Stängslingen inleds av det så kallade kärnområdet där smittade kadaver hittats.
  • 18 oktober: Hela sträckan för stängslingen beslutas.
  • 19 oktober: Jordbruksverket beslutar att längdskidtävlingen Engelbrektsloppet får genomföras i februari 2024 under förutsättning att olika villkor uppfylls.
  • 19 oktober: Jordbruksverket får en justering i regleringsbrev från regeringen som gör att vi inom ramen för epizootilagen kan ersätta fler grupper än enbart djurägare och växtodlare.
  • 24 och 25 oktober: Informationsmöten om ersättningar till drabbade hålls i Fagersta och i Sala.
  • 26 oktober: Jordbruksverket börjar med kontroller i den smittade zonen.
  • 31 oktober: Jordbruksverket publicerar ett webbformulär för att jägare och andra som deltar i sökandet enklare ska kunna ansöka om ersättning.
  • 24 november: EU beslutade om nya zoner genom en omröstning av alla länder som är med i EU.
  • 30 november: Jordbruksverket fattade ett beslut om att minska den tidigare smittade zonen, samt dela upp den smittade zonen i ett kärnområde och ett ytterområde.

Inspelad informationsträff om afrikansk svinpest

Här kan du se den inspelade informationsträffen om afrikansk svinpest från den 6 december. Träffen vände sig till allmänheten i den smittade zonen. Medverkar gör representanter från Jord­bruks­verket.

Sjukdomen afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Afrikansk svinpest smittar inte till människa. Den kan vara mycket kostsam att bekämpa.

Smittläget för afrikansk svinpest i världen

I september 2023 fick vi det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige.

Sedan det första fallet i Europa år 2014 har sjukdomen spridit sig i Sveriges närområde. Den finns nu i till exempel Tyskland, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Bulgarien, Ungern och Ryssland. Spridningen är snabb också i Asien. I vissa av länderna förekommer sjukdomen bara hos vildsvin, men i de flesta länder finns den hos både tamgrisar och vildsvin.

Om du klickar på länken här nedanför hittar du Situation reports som visar läget vid olika tidpunkter. Det mest aktuella ligger till vänster. I rapporten finns en karta över de senaste utbrotten och i vilka länder i världen afrikansk svinpest finns just nu.

Så sprids afrikansk svinpest

Mellan svinbesättningar kan virus överföras med levande djur, kläder, bilar och redskap. En annan viktig källa för smittspridning är animaliska livsmedel. Viruset överlever under långa perioder i fryst kött, icke värmebehandlade produkter och i torkade eller saltade produkter, exempelvis korv. Det är därför förbjudet att utfodra både tama grisar och vildsvin med matavfall. Ta inte heller med dig köttprodukter hem från ett land där svinpest förekommer.

Exempel på situationer som kan leda till smittspridning:

  • Markko i Lettland har arbetat med sina sjuka grisar och använder samma kläder då han hjälper sin granne Johani med vaccination av smågrisar. Markkos besättning visar sig ha varit smittad med afrikansk svinpest och kläderna för med smittan så att Johanis besättning också drabbas av afrikansk svinpest.
  • Anna åker till Estland över helgen för att jaga. Hon hittar ett vildsvin som nyligen självdött, och hon hjälper till att forsla det ut ur skogen. När Anna kommer hem till Sverige efter helgen går hon till stallet och ser till sina tamgrisar.
    I sulmönstret på Annas stövlar har det fastnat blod från det självdöda vildsvinet. Då Anna använder samma stövlar hos sina egna grisar utan att först rengöra stövlarna smittas hennes grisar av afrikansk svinpest.
  • Familjen Svensson har varit på semesterresa i Italien och tar med sig en lokalproducerad kallrökt korv tillbaka till Sverige. På vägen hem från flygplatsen upptäcker de att korven ser dålig ut och kastar den i diket.
    Korven blir samma natt uppäten av ett vildsvin. Korven innehåller smittat ryskt griskött, och vildsvinet smittas av afrikansk svinpest.

Filmen nedan visar hur vi kan ligga ett steg före när det gäller att förhindra att afrikansk svinpest sprids i Sverige. Filmen är på engelska.

Så förhindrar vi att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige

Det finns flera saker som vi alla kan hjälpas åt med för att förhindra att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige. Det här gäller oavsett om vi har ett utbrott i Sverige eller inte. Om det pågår ett utbrott så finns det restriktioner som du måste följa i det området, till exempel så är det förbjudet att vistas i skog och mark.

Vad allmänheten kan göra

  • Släng matrester i soporna. Lämna dem inte i markerna efter en picknick eller vid rastplatser utmed vägar.
  • Kompostera ditt matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kan komma in i.
  • Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vad grishållare kan göra

Mata inte grisar med matrester. Det är förbjudet på grund av risken för smittspridning.

Se till att besökare i dina djurstallar använder skyddskläder och tvättar händerna då de går in i stallarna.

Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.

Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i tre månader och spannmål bör lagras i en månad.

Om du köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta oss på djurhälsoenheten. foderdjurprodukter@jordbruksverket.se

Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vad jägare kan göra

  • Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
  • Rengör kläder och utrustning om du varit på vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land. Vildsvinens blod och avföring är smittförande. Rengör först mekaniskt med borste och vatten så all synlig smuts och blod försvinner, och förvara sedan kläderna och utrustningen luftigt inomhus i rumstemperatur i minst en vecka innan du använder dem igen.
  • Tvätta din jakthund efter att du jagat med den utomlands i ett smittat land.
  • Besök inte svenska grisbesättningar inom 48 timmar efter vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land.
  • Kött och obehandlade jakttroféer kan innebära en smittrisk och får inte lämnas så att grisar eller vildsvin kan komma åt dem.

Informations­material att sprida

Vi har tagit fram filmer, illustrationer och affischer som kan användas på webb, i sociala kanaler och i tryck för att upplysa om vad olika målgrupper kan göra för att minska smittspridningen av afrikansk svinpest. Materialet är fritt för dig att använda.

Författningar och beslut

Söker efter 2023:15

Beslut

Senast granskad: 2024-01-19

Till toppen