Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Börja med ekologisk produktion

Funderar du på att ställa om din gård till ekologisk produktion? Här finns en del övergripande information om vad du bör tänka på och tips om vem du kan kontakta för att komma vidare.

Läs på innan du bestämmer dig

Ekologisk produktion skiljer sig på flera sätt från konventionell produktion. Innan du bestämmer dig för om det är något för dig bör du sätta dig in i vad det innebär.

En enkel början är att läsa någon av våra trycksaker om ekologisk produktion. Du kan också läsa våra webbsidor om ersättning för ekologisk produktion och certifiering, för att få en mer detaljerad uppfattning om vilka regler som gäller.

Fundera på det här innan du ställer om

Naturliga förutsättningar

En del gårdar lämpar sig utmärkt för att ställa om till ekologisk produktion. För många djurgårdar med nöt eller lamm behöver det inte innebära några stora förändringar, till exempel om betesmark finns och du redan odlar en stor del av gårdens foderbehov. En del producenter kan dock ha svårare att ställa om. Det kan bland annat bero på att de har gjort investeringar i byggnader som är svåra att bygga om, eller att det saknas areal för att täcka behovet av foder. Det finns krav på en stor självförsörjningsgrad av foder och högt foderintag från betet.

Lönsamhet

Beroende på hur din produktion ser ut kan en omställning göra gården mer eller mindre lönsam. Ekologisk mjölkproduktion och växtodling är oftast mer lönsam än konventionell. Du får dock räkna med en lägre avkastning per hektar.

Den ekologiska produktionen blir ett mervärde som du visar och marknadsför på olika sätt och du kan därmed ta mer betalt för produkterna. Marknaden för ekologiska produkter varierar dock precis som andra delar av livsmedelsmarknaden.

Du kan också söka ersättning inom landsbygdsprogrammet för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion.

Börja den 1 januari

Om du vill söka ersättning för omställning till ekologisk produktion, måste du börja följa EU:s regler den 1 januari det år du vill söka ersättningen. Tänk till exempel på att du inte kan använda betat utsäde eller göra kemiska ogräsbekämpningar samma vår.

Arbetsinsats

För de flesta produktionsgrenar behöver du inte öka din arbetsinsats vid en omställning. Några arbetsmoment tillkommer och andra försvinner; du slipper till exempel hantera kemiska växtskyddsmedel, men du kanske får lägga mer tid på att bekämpa ogräs. Du kan också behöva bygga om djurstallar eller skaffa andra redskap. Du kan spara både tid och pengar på att ha rätt kunskap innan du ställer om.

Köpare

Det finns en efterfrågan på många ekologiska produkter, men kunderna ställer också flera krav på kvalitet, pris, volym, leveranssäkerhet, förädlingsgrad och annat som inte är lätt att uppfylla för alla. Därför bör du förvissa dig om att dina tilltänkta köpare är intresserade av dina ekologiska produkter till rätt pris.

Egen utveckling

Ekologisk produktion kan utveckla både dig själv och ditt företag. Du lär dig mer om hur mark, växter och djur fungerar och hur du kan använda detta i en mer miljövänlig produktion. Många ekologiska lantbrukare tycker att de fått både nya kunskaper och en ny gemenskap med andra lantbrukare genom att ställa om till ekologiskt.

Samarbetsavtal

Det kan vara bra att samarbeta med andra ekologiska lantbrukare. Det kan till exempel röra mark, maskiner, djuruppfödning, foder och bete. När du gör det ska du ha ett skriftligt avtal. Ekologiska Lantbrukarna och LRF har tagit fram avtalsmallar som du kan använda dig av.

Kontakta rådgivare och länsstyrelsen

När du har fått en första uppfattning om vad ekologisk produktion handlar om kan det vara dags att kontakta en rådgivare. Rådgivarna hjälper dig med hur ekologisk produktion går till och vilka regler som gäller. De kan också räkna på vad en omställning skulle betyda för din ekonomi.

Din länsstyrelse hjälper dig att komma i kontakt med rådgivare och tipsa om kurser och andra aktiviteter i ditt län. I vissa fall kan rådgivningen subventioneras av landsbygdsprogrammet.

Kontakta kontrollorgan innan omställningen

Om du vill kunna sälja dina produkter som ekologiska måste din produktion certifieras. Certifiering innebär också att du får rätt till ersättningarna för ekologisk produktion.

Det kommer att ta ett tag från det att du börjar ställa om din produktion tills du får börja sälja dina produkter som ekologiska.

Anslut dig till ett kontrollorgan innan sista ansökningsdag för SAM-ansökan

Det är viktigt att du kontaktar något av kontrollorganen i god tid före odlingssäsongen. För att du ska kunna söka ersättningarna för ekologisk produktion ska kontrollorganet ha fått in ett underskrivet anslutningsavtal från dig senast den sista dagen för SAM-ansökan.

Så odlar du ekologiskt

En bra växtföljd är en förutsättning för att du ska lyckas med ekologisk växtodling. I odlingen varvar du till exempel vall och trindsäd, som tillför kväve till marken, med grödor som förbrukar kväve. Du växlar också mellan höst- och vårsådda grödor. Här får du en introduktion till vad som krävs för att odla olika ekologiska grödor.

Slåttervall

Vallen är motorn i den ekologiska odlingen. Den fixerar kväve, förbättrar strukturen och motverkar många växtföljdssjukdomar och ogräs.

Det finns många olika blandningar av vallfrö som du kan så. Det du bör tänka på är

  • vad vallen ska användas till
  • hur många skördar du vill ta under säsongen
  • vilka djurslag vallfodret ska användas till.

Se också till att vallfröblandningen innehåller klöver eller någon annan vallbaljväxt för kväveförsörjningen.

Vid insådd av vall är helsäd som skyddsgröda oftast det säkraste alternativet. Detta beror på att helsäd skördas tidigare och vallen får en lång tid på sig att utvecklas innan hösten. Det är även möjligt att ta en skörd på insådden innan vintern. Annars är vårsäd vanlig som skyddsgröda. Insådd i höstsäd är möjlig men svårare att lyckas bra med. Sår du vallen i renbestånd är det viktigt att öka utsädesmängden.

Helsäd

Helsäd är ettåriga grödor som odlads för att skördas till grovfoder. De är ett bra komplement till vallfoder. Ofta väljer man att odla vårstråsäd och trindsäd tillsammans. Tänk på att välja sorter som mognar samtidigt. Stråsädessorten bör också vara stråstyv med bra fodervärde. Skörden bör ske i grödans degmognad fram till mjölkmognadsstadie. Det är lämpligt att ha helsäd som insåningsgröda för vallinsådd. Ingår trindsäd i fröblandningen bör du hålla samma odlingsuppehåll som när man odlar trindsäd i renbestånd, det vill säga 6‑8 år. Det hindrar uppförökning av rotröta. Om helsäden odlas utan vallinsådd ges bra tillfälle för tidig ogräsbearbetning av fältet efter skörd. Tänk på att ensilagebalar av helsäd är mycket smakliga för vilt och gnagare.

Ensilagemajs

Att odla ensilagemajs är en möjlighet för ekologiska mjölkproducenter i södra Sverige. Du kan odla majs om du har sandjord eller sandblandade lerjordar med bra struktur på djupet.

Majsodling i ekologiska odlingssystem kräver många olika åtgärder mot ogräs, från blindharvning till flera radhackningar. Det är också bra att ha vall som förfrukt för att minimera problemen med frö och rotogräs.

Genom att utföra en så kallad falsk såbädd innan majsen sås, och därefter göra ogräsharvning innan uppkomst, ges majsen bra försprång för ogräsen. Vid sådd behövs en riklig mängd kväve. Nötflytgödsel kan vara ett alternativ.

Fågelskador är ett mycket stort odlingsproblem i majsodling. Därför är det viktigt att inte spilla frö vid sådd, eftersom det drar till sig fåglar som sedan går över till att plocka frön ur såraden.

Oljeväxter

Marknaden för ekologiska oljeväxter är bra. Oljan används som livsmedel och restprodukterna bland annat som rapsfrökaka.

I ekologisk oljeväxtodling är det höstvarianterna av raps och rybs som gäller. De har tidigare blomning och klarar rapsbaggarna bättre. Rybs blommar tidigare än raps och klarar allmänt insektsangreppen bättre än raps. Rybs har lägre avkastning än raps. Välj så tidigt blommande sorter som möjligt och undvik dvärghybrider. Håll ett långt uppehåll i växtföljden, 6 år, för att undvika risk för uppförökning av klumprotsjuka. Spillraps och åkersenap ska också hållas efter.

I eventuella mellangrödor får inga arter av Brassica ingå. En bra förfrukt är en baljväxtrik vall. Det är viktigt att se upp med sniglar.

Kväve och svavel tillförs på hösten, givorna anpassas efter förfrukt. Det är viktigt att vårgödslingen sker tidigt.

Potatis

Potatisodling kräver goda baskunskaper och särskilda maskiner. Att gå från konventionell potatisodling till ekologisk är därför lättare än att starta potatisproduktion helt från början.

För att lyckas bra med ekologisk odling av potatis måste du ha en bra växtföljd och möjlighet till bevattning, samt välja motståndskraftiga sorter.

Lättare mo- och svartjordar är bra eftersom potatis kräver en lucker jord. Styva leror lämpar sig inte. Växtföljden är viktig och du ska ha minst 4 potatisfria år. Se också upp med spillplantor och speciellt ogräset bägarnattskatta, som kan hålla potatisens sjukdomar vid liv. Sprid inte heller avrens från potatislagret eller -sorteringen på fälten. Odla gärna på lite större radavstånd, till exempel 80–85 cm, då får du mer jord att kupa över i drillen. Jorden skyddar potatisknölarna från att infekteras av brunröta.

Det allvarligaste gisslet för ekologisk odling av potatis är angreppen av potatisbladmögel. Kommer angreppet tidigt på säsong kan skörden mer än halveras. Därför är det viktigt att välja resistenta sorter och sorter med en tidig utveckling och mognad. Förgro eller väck potatisen innan sättning för en jämn och snabb uppkomst.

Knäpparlarver är ganska vanliga i ekologiska växtföljder där vallodling ingår och gör mycket stor skada. Sätt därför potatis först tredje året efter vall. Genom att bearbeta väl och hålla fritt från gräsogräs minskar larvförekomsten. Många av dagens sorter är lågkvävesorter och kvävenivåerna kan vara runt 50‑70 kg kväve per hektar. Det är också mycket viktigt att tillföra kalium och magnesium i rätt mängd. Det är balansen mellan de här näringsämnena som påverkar potatisens kvalitet i skörd.

Blastkrossa cirka 2 veckor innan skörd. Så fort potatisen är skalmogen, ska den tas upp eftersom risken för skador av knäpparlarver och lackskorv annars kan öka. Skörda under torra förhållanden och när temperaturen över 10 grader för att undvika mekaniska skador vid upptagningen.

Spannmål

Förutsättningarna för att odla olika spannmålslag varierar beroende på var i Sverige du har din gård. I ekologisk spannmålsodling är det viktigt med en bra växtföljd. Vallen är motorn för hela växtföljden. En blandvall med klöverbaljväxter tillför både kväve och håller nere ogräsbeståndet. Grundtanken är att variera höst och vårsäd med trindsäd eller med höstoljeväxter.

Det är viktigt med ett friskt spannmålsutsäde. Använd certifierat utsäde eller sundhetstesta utsädet om du använder av egen skörd.

Havre och råg kan odlas på de flesta typer av jordar. Vårkorn trivs sämre på styva lerjordar som är kalla på våren. Vårkorn behöver kväve tidigt för att bestocka sig bra. Vårvete går bäst på mullrika lerjordar. Höstvete och rågvete trivs bäst på lerjordar men rågvete kan även odlas på lättare jordar. Råg klarar sig bra på lättjord. Råg har god ogräshämmande effekt.

Åkerbönor, ärter och lupin

Trindsäd som åkerbönor, ärter och lupin ger viktiga källor för protein i både djurfoder och i olika vegetariska rätter. När dessa grödor odlas kan de med fördel samodlas med spannmål som ger en säkrare odling. Beroende på användningsområde kan du behöva sortera trindsäden från spannmålen efter skörd.

Åkerbönor behöver en relativt lång växtsäsong för att nå full mognad. De ska helst odlas på lerhaltig och vattenhållande jord, eftersom de är känsliga för torka.

Ärter vill ha en lucker jord. Väldikade lättare jordar med bra mullhalt är lämpliga för ärtodling. Odla inte åkerböna eller ärter oftare än vart 6–7 år beroende på risk för växtföljdssjukdomar som till exempel bönrotröta eller ärtrotröta.

Smalbladig lupin, även kallad blålupin, trivs bäst på lättare jordar. Blålupin har en lång växtsäsong. Odlingar är möjliga upp till Mälardalsregionen. Blålupin är inte värdväxt för ärtrotröta eller rotröta, så den kan odlas i en växtföljd med trindsäd. Det finns två typer av blålupin, förgrenade sorter och oförgrenade sorter, och de skiljer sig åt i egenskaper som skörd, mognad och ogräskonkurrens.

Grönsaker på friland

Ekonomiska kalkyler har visat att ekologisk odling av grönsaker kan vara minst lika lönsam som konventionell odling, men det förutsätter att skördenivån är relativt hög och att arbetskostnaderna inte blir för höga.

Planerar därför odlingen ordentligt och se till att odlingsförutsättningarna är de bästa tänkbara. I ekologisk odling är det extra viktigt att jobba med jorden och jordstrukturen genom tillförsel av organiskt material och gröngödslingsgrödor och att anpassa jordbearbetningen efter förutsättningarna på gården.

Frukt

Det finns en stor efterfrågan på svensk ekologisk frukt. Samtidigt kräver det ganska stora investeringar i till exempel växtmaterial för att sätta igång med en fruktodling. Dessutom behöver du ha tillgång till lager, packeri och försäljningskanaler eller vara anknuten till odlarorganisation som tillhandahåller dessa tjänster.

Bär

Ekologiska bär är mycket efterfrågade. Nya odlingsmetoder och sorter gör att avkastningen och odlingssäkerheten ökar. Samtidigt är det en utmaning att odla bär ekologiskt, eftersom skadegörare och ogräs har goda möjligheter att förökas i fleråriga kulturer. Det är viktigt att du väljer rätt fält och att du förbereder marken väl innan plantering.

Senast uppdaterad: 2020-07-01