Bin och humlor

Bin och humlor är mycket värdefulla för jordbruket och för ekosystemen i stort. Reglerna som finns för biodling är i första hand till för att hålla bisamhällena så friska som möjligt.

Nya regler för registrering och varroakvalster

Den 21 april började nya regler att gälla för dig som odlar humlor som ska registrera din anläggning och få den godkänd. För dig som har bin finns numera bara 2 zoner för varroakvalster. Du som har bin ska anmäla dina samhällen till länsstyrelsen.

Du behöver inte registrera när du för ut bin och humlor från Sverige.

Regler för biodling

Det finns regler för amerikansk yngelröta, varroa- och trakékvalster. Om du ska handla med bin utanför Sverige finns det fler regler som gäller för lilla kupskalbaggen och tropilaelapskvalster. Syftet med reglerna är att förhindra att vissa sjukdomar och skadegörare sprider sig fritt vilket kan orsaka stora förluster och mycket arbete för dig som biodlare.

Biodlaren har ett ansvar

Du som är biodlare har ett ansvar att förebygga och hindra spridning av smittsamma bisjukdomar till och inom Sverige.

De viktigaste reglerna för att hindra smittspridning

Som biodlare ska du

  • anmäla till länsstyrelsen var dina bisamhällen är uppställda
  • anmäla till tillsynsman eller länsstyrelse om du misstänker att dina bin är sjuka eller angripna av kvalster
  • förvara material som vax, honung, begagnade bikupor och annan utrustning så att bin inte kommer åt det
  • be om tillstånd från tillsynsman om du vill flytta bin, vax, bikupor med mera ut från en zon som är förklarat som smittat eller misstänkt smittat.

Anmäl var dina bisamhällen finns

Om du har ett eller flera bisamhällen ska du anmäla till länsstyrelsen var dessa står uppställda. Du ska göra anmälan när du skaffar bin eller tar över en bigård som redan finns. Många länsstyrelser har webbformulär som du kan fylla i på länsstyrelsens webbplats. Länsstyrelserna finns under rubriken Kontakta oss om du har frågor.

Om de inte har ett webbformulär finns det en blankett för anmälan av innehav av bisamhällen.

Det här ska du ange i din anmälan

I anmälan ska du ange

  • ditt namn och fullständiga adress
  • de geografiska koordinaterna eller vilken fastighet bisamhället är permanent uppställt på
  • i vilken kommun bigården finns
  • om du brukar eller avser att flytta bisamhällen till en tillfällig uppställningsplats.
Anmäl ändrade uppgifter

Om dina uppgifter som du har anmält inte längre stämmer eller är ofullständiga ska du ändra dina uppgifter. Det ska du göra inom en vecka.

Om du har en bigård som är utan bisamhällen mer än 3 månader ska du anmäla att du inte längre har bin på den platsen. Om du är utan bisamhällen i bigården mindre än 3 månader behöver du inte anmäla det.

Anmäl sjukdom så snart som möjligt

Om du misstänker att något av dina bisamhällen har amerikansk yngelröta, varroakvalster eller trakékvalster ska du genast anmäla detta till tillsynsmannen eller till länsstyrelsen.

Om dina bin finns inom restriktionszonen för varroakvalster

Om din bigård ligger i en restriktionszon behöver du inte anmäla att du misstänker att dina bin har varroakvalster. Restriktionszonen är ett område där det redan finns varroakvalster.
Du kan läsa mer om zonerna som finns under rubriken varroakvalster.

Förvara material och utrustning på rätt sätt

Rester av honung och vax kan innehålla sporer av amerikansk yngelröta.
Därför ska du förvara sådant så att bin inte kommer åt det. Det gäller honung, vax och redskap men även begagnade bikupor som inte längre används, där det kan finnas rester av vax, honung och vinterfoder.

Om ett bisamhälle har dött och du inte kan ta hand om det direkt måste du förhindra att andra bin kan komma in i bikupan.

Använd rena svärmfångstkupor

Du får använda svärmfångstkupor under perioden 15 maj - 31 juli, men du ska i så fall ha anmält detta till tillsynsmannen. Svärmfångstkuporna ska vara väl rengjorda och får inte tidigare ha hyst ett bisamhälle med amerikansk yngelröta. Ditt namn, adress och telefonnummer ska stå på kupan.

Du får bara använda utbyggda vaxkakor i svärmfångstkupan om de kommer från en bigård som har varit fri från amerikansk yngelröta de 2 föregående åren.

Följ reglerna för flytt och import av bin och material

För att skydda svenska bisamhällen mot vissa bisjukdomar finns det

  • restriktioner för hur honungsbin, begagnade redskap, vax med mera får flyttas inom landet
  • hälsoregler som ska vara uppfyllda om du för in honungsbin och humlor från andra länder till Sverige.
Flytta begagnat material inom Sverige

Vill du flytta levande bin, utbyggda vaxkakor, vaxavfall, bibostäder och biodlingsredskap inom Sverige måste du ta reda på om flytten går ut ur en skyddszon eller en övervakningszon för amerikansk yngelröta eller trakékvalster, eller ut från en restriktionszon för varroa. Om du är osäker var gränserna går kan du kontakta tillsynsmannen. Om du flyttar ut bin eller material från ett smittförklarat område måste du ha tillstånd från tillsynsman.

I de allra flesta fall måste tillsynsmannen undersöka det som du vill flytta innan hen kan besluta om du får tillstånd att flytta bin och material. Om bina är friska får du tillståndet.

Om dina bin inte är friska får du mer information av tillsynsmannen.

1 oktober – 31 mars tillåtet att flytta vax

Under tiden den 1 oktober till och med den 31 mars får du skicka vaxkakor och vaxavfall för omsmältning utan tillstånd av tillsynsman.

Flytt av bin och humlor till eller från andra länder

Reglerna för flytt av bin och humlor till eller från andra länder finns under rubrikerna handel med bin och humlor.

Fler regler för dig som biodlare

Förutom att du ska bidra till att förhindra smittspridning finns det andra regler som du måste känna till. Om du tänker starta med biodling och sälja honung och honungsprodukter finns en checklista som vi har tagit fram tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket. Just nu görs checklistan om. I höst kan du hitta den nya versionen här.

Kontakta tillsynsman

Ta för vana att alltid kontakta en tillsynsman om du tror att ditt bisamhälle har någon sjukdom. Bitillsynen kostar inte någonting för dig.

Bitillsyn

Ny organisation för bitillsynen tidigast år 2023

Vi arbetar med att se över organisationen för bitillsynen. Den nya ­organisationen kan komma igång tidigast år 2023. Tillsynsmännen arbetar som vanligt under år 2022.

Det finns fyra nivåer i kontrollen av bisjukdomar. Som biodlare ingår du i bitillsynen tillsammans med tillsynsmannen, länsstyrelsen och Jordbruksverket. Förutom att du ska anmäla till tillsynsmannen om du misstänker sjukdomar är du också skyldig att hjälpa tillsynsmannen om hen behöver undersöka och behandla dina samhällen.

Svärmar i träd och bostäder

Att hjälpa tillsynsmannen gäller också om du äger en fastighet eller ett föremål exempelvis ett hus eller ett träd, där förvildade honungsbin har flyttat in. Tillsynsmannen ska ha möjlighet att bekämpa amerikansk yngelröta, trakékvalster eller varroakvalster på din mark och i dina byggnader om det behövs. Om tillsynsmannen inte har anledning att misstänka att en svärm är sjuk eller angripen av kvalster är det inte hens ansvar att ta hand om svärmen. 

Du kan få besök av tillsynsmannen även om sjuk­domarna inte har upptäckts hos dina bin. Om amerikansk ynge­lröta, varroakvalster eller trakékvalster har konsta­terats inom 3 kilometer från din bigård kommer en tillsynsman att undersöka även dina bin för att se om sjukdomen har spridit sig. Du kan även få besök av tillsynsmannen om din bigård har varit i kontakt med en annan bigård i vilken amerikansk yngelröta, varroakvalster eller trakékvalster har påvisats.

Tillsynsmannen arbetar lokalt

Tillsynsmannen arbetar med att kontrollera och bekämpa bisjukdomar inom sina geografiska områden. Det är tillsynsmannen som:

  • fastställer om det finns amerikansk yngelröta och varroakvalster inom ett område
  • undersöker bigårdar där det finns misstanke om att det finns amerikansk yngelröta eller varroakvalster
  • genomför eller beslutar att du som biodlare ska avliva och destruera bisamhällen som insjuknat med amerikansk yngelröta och sanera eller destruera bikupor och utrustning
  • informerar dig som biodlare om vilka metoder som finns att bekämpa varroakvalster och ger anvisningar för bekämpningen
  • utfärdar tillstånd för att flytta bin
  • undersöker bisamhällen i samband med att hen utfärdar tillstånd för flytt eller i samband med andra uppdrag från exempelvis länsstyrelsen
  • kontrollera hälsotillståndet i godkända biodlares bigårdar, om den godkända biodlaren vill ha flyttningstillstånd för den kommande säsongen.

Informerar om förebyggande arbete

I samband med andra uppdrag bör tillsynsmannen också informera biodlare, anläggningar för honung och vax samt försäljare av bidrottningar, bi­­sam­hällen och materiel för biskötseln om vilka bestäm­melser som gäller för att skydda biodlingen mot amerikansk yngelröta och varroakvalster.

Länsstyrelsen arbetar regionalt

Sju av landets länsstyrelser arbetar med bitillsyn på regional nivå. Det innebär att en länsstyrelse arbetar över fler län.

Ansvariga länsstyrelser för bitillsynen

Länsstyrelse som ansvarar

Län som ingår

Skåne

Skåne, Blekinge och Kronoberg

Västra Götaland

Västra Götaland och Halland

Östergötland

Östergötland, Jönköping och Kalmar

Stockholm

Stockholm, Uppsala, Södermanland, Västmanland och Gotland

Dalarna

Dalarna, Gävleborg, Örebro och Värmland

Västernorrland

Västernorrland och Jämtland

Norrbottens

Norrbotten och Västerbotten

Länsstyrelserna beslutar om hur stora tillsyns­distrikten ska vara och de förordnar tillsynsmän och ersättare för att det ska finnas tillsynsmän.

Ersättningar och information till allmänheten

Det är också till länsstyrelsen som du som biodlare och fastighetsägare kan ansöka om ersättning för avlivade bisamhällen, eller för kostnader för att ta bort svärmar och förvildade bisamhällen.

Länsstyrelserna har också i uppgift att informera allmänheten om bisjukdomsläget och sjukdoms­bekämpning hos honungsbin i länet.

Om du har frågor om kontrollen av bisjukdomar eller vill ha kontakt med en tillsynsman bör du kontakta länsstyrelsen som ansvarar för bitillsynen i ditt län. Länsstyrelserna finns under rubriken Kontakta oss om du har frågor.

Jordbruksverket arbetar nationellt

Jordbruksverket leder arbetet med kontrollen av amerikansk yngelröta, trakékvalster och varroa­kvalster. Det gör vi genom att följa angreppen från det att ett angrepp har konstateras i ett område och den fortsatta spridningen. Vi bevakar även europeisk yngel­­röta och de exotiska skadegörarna tropilealaps­kvalster och lilla kupskalbaggen.

I vårt arbete ingår att besluta om smittförklaring och om ersättning till tillsynsman, utbilda tillsynsmän samt informera och utbilda de som arbetar med bitillsyn hos länsstyrelserna.

Vi har också rådgivare inom bihälsa.

Björn Gustavsson

Sjukdomar och skadedjur

Både yngel och fullvuxna bin kan bli sjuka eller drabbas av skadedjur. Sjukdomar kan orsakas av bakterier, svampar, virus, encelliga djur eller kvalster men kan också bero på störningar i binas ämnesomsättning. Några av sjuk­domarna är relativt ofarliga, men några kan försvaga eller fullständigt förstöra dina bisamhällen.

Det finns några sjukdomar och skadegörare som vi kontrollerar för att de är skadliga för bisamhällena. Det gäller:

  • amerikansk yngelröta, Paenibacillus larvae
  • varroakvalster, Varroa destructor
  • trakékvalster, Acarapis woodi
  • lilla kupskalbaggen, Aethina tumida
  • tropilaelapskvalster, Tropilaelaps spp.

Det finns även andra djur som kan orsaka problem för biodlingen. Sammetsgetingen (Vespa velutina) är en sådan. Det är en invasiv främmande art som Naturvårdsverket har ansvaret för.

Amerikansk yngelröta

Amerikansk yngelröta orsakas av en sporbildande bakterie, Paenibacillus larvae. Bakteriesporerna är mycket motståndskraftiga och kan finnas kvar och behålla sin förmåga att orsaka sjukdom i decennier. Om dina bisamhällen diagnosticeras med amerikansk yngelröta finns det ingen tillåten behandling, utan bisamhället avlivas och destrueras ihop med sin bibostad. Det sättet att hantera sjukdomen på har varit framgångsrikt och medfört att vi har mycket få utbrott av amerikansk yngelröta i Sverige per år.

Utbrott av amerikansk yngelröta är vanligast i Götaland och Svealand där sjukdom återkommer i vissa utsatta områden, men i en majoritet av Sveriges bigårdar kan bakterien inte påvisas.

Eftersom sporerna från bakterien kan finnas kvar under lång tid även i gammalt material är det viktigt att känna till att även det kan överföra smitta.

Symtom på amerikansk yngelröta

Symtom på amerikansk yngelröta är

  • att cellocken sjunker in och blir mörkfärgade.
  • att det ofta är hål och revor i cellocken eftersom bina försöker att ta bort de döda larverna
  • att det luktar illa eftersom det döda ynglet kan avge en karakteristisk, ganska motbjudande lukt
  • att du i cellerna kan se en brun, kletig massa, vilket är larvrester.

Med hjälp av en tändsticka kan du dra ut dessa som ganska långa trådar. Så småningom torkar larvmassan ihop till en svart, lite knottrig skorpa, som sitter hårt fast vid cellväggen.

Du kan granska cellerna på hösten

Ett sätt att granska om det finns amerikansk yngel­röta i ditt samhälle är att granska vaxkakorna när yngelsättningen har avslutats på hösten. Om cellocken är kvar på cellerna, kan larverna ha dött. Då måste du alltid undersöka yngelresterna i de celler som har locken kvar för att se om de visar tecken på den karakteristiska sjukdomsbilden.

Vid misstanke om sjukdom

Om du misstänker amerikansk yngelröta i ett eller i flera av dina bisamhällen ska du genast anmäla det till din tillsynsman eller läns­styrelsen. Innan du får vidare instruktioner av tillsynsmannen ska du göra vad du kan för att förhindra att smittan sprids till fler samhällen. Tillsynsmannen kontrollerar ynglet för att upptäcka symtom på sjukdomen och tar prover som hen skickar till ett laboratorium för analys.

Om dina bisamhällen blir smittade

Om proverna visar att det finns amerikansk yngelröta i din bigård kommer tillsyns­mannen att gå igenom bisamhällena på plats och då händer det här:

  • Sjuka samhällen avlivas och deras bikupor destrueras. Det innebär oftast att de eldas upp på plats. Det är inte tillåtet att behandla med antibiotika.
  • Om några av de bisamhällen som finns i bigården inte uppvisar symtom och inte behöver avlivas ska tillsynsmannen besöka bigården på nytt för att undersöka bisamhällena. Detta sker efter tidigast 30 dagar
  • Det blir restriktioner för att flytta honungsbin och material ut ur det smitt­förklarade området. Anledningen är att sporerna kan finnas kvar i honung, skattlådor och gamla vaxbyggen under många år och kan därför vara farliga smitthärdar. Det finns belägg för att smittan har överlevt i 80 år.
  • Tillsynsmannen undersöker alla bisamhällen inom 3 kilometer från din bigård. Tillsyns­mannen kan också undersöka de bigårdar som har varit i kontakt med din bigård.
  • Vi skapar ett skyddsområde med en radie på 3 kilometer runt den smittade bigården.
  • Eventuellt beslutar vi att det ska bli ett övervakningsområde, som normalt har en radie på 10 kilometer. Det behöver inte ha formen av en cirkel, utan kan vara avgränsad på annat sätt. Om det sker på annat sätt ska det vara en naturlig avgräns­ning.
Illustration som visar skydds- och övervakningsområden för amerikansk yngelröta.

Illustrationen visar en bigård med ett skyddsområde på 3 kilometer runt bigården. Utanför skyddsområdet är det ett övervakningsområde på 10 kilometer. Dessutom finns 2 bigårdar utanför övervakningsområdet. Bigårdarna har varit i kontakt med den smittade bigården, vilket innebär att dessa kan behöva undersökas av tillsynsmannen.

Du kan få ersättning om du måste avliva samhällen.

Om du har varit i kontakt med en bigård med amerikansk yngelröta

Det finns en risk att din bigård har smittats med amerikansk yngelröta om din bigård på något sätt har varit i kontakt med andra levande bin, begagn­ade bibostäder och utbyggt vax, exempelvis genom att detta har flyttats från en bigård till en annan. Om tillsynsmannen anser att risken finns ska hen under­söka din bigård men också andra bigårdar i närheten som under de 3 senaste månaderna har varit i kontakt med bigården som är smittad.

Flytta bin och material

Om du behöver flytta bin och material ut från en skydds- eller övervakningszon ska du alltid kontakta tillsynsmannen.

Flytt från en bigård med symtom på amerikansk yngelröta

Tillsyns­mannen får inte ge tillstånd att flytta bisamhällen från en bigård med konstaterat utbrott av amerikansk yngelröta förrän tidigast 30 dagar efter att de sjuka bisamhällena är avlivade och destruerade. Tillsynsmannen ska då ha undersökt bigårdens alla återstående bisamhällen och inte sett några symtom på amerikansk yngelröta.

Flytt från ett skyddsområde

Tillsynsmannen får ge tillstånd till att flytta levande bin, skattlådor, utbyggda vaxkakor och vaxavfall, begagnade bibostäder, begagnade biodlingsredskap eller biodlingsprodukter. Tillsynsmannen ska först ha undersökt dina bisamhällen i bigården och inte sett några symtom på amerikansk yngelröta.

Flytt från ett övervakningsområde

För att du ska få flytta material och bin från ett övervak­ningsområde ska tillsynsmannen först undersöka bisamhällena i bigården och inte ha sett några symtom på amerikansk yngelröta. En tillsynsman kan också ge tillstånd till en så kallad godkänd biodlare att flytta sina honungsbin och material ut ur ett övervakningsområde, men enbart till sina egna bigårdar. Ett villkor för att få tillstånd att flytta honungsbin med mera är att den godkända biodlaren undersöker sina bi­sam­hällen för amerikansk yngelröta innan de flyttas ur ut övervakningsområdet.

Sjukdomsförlopp

Bakteriesporerna som orsakar amerikansk yngelröta kan följa med fodret in i larvens tarmkanal. Endast unga larver är mottagliga för infektion, ju yngre larverna är desto mer mottagliga. Det behövs endast enstaka bakterier för att starta infektionen i nykläckta larver men sannolikt högre mängder ju mer larverna utvecklas. I larvens tarm gror bakteriesporerna och bakterien förökar sig tills tarmen är fylld av bakterier. Då tränger bakterierna sig mellan larvens tarmepitelceller in i övriga vävnader som bryts ned. Larven dör och omvandlas till en ruttnande seg massa. Detta sker i de allra flesta fall efter det att cellen täckts.

I takt med att larven ”ruttnar” tillbakabildas återigen de stav­formade bakterierna till sporer, som lätt sprids till friska larver via städbin som försöker avlägsna de yngelrester som är fulla med sporer. Resterna efter en enda död larv kan innehålla cirka 2,5 miljarder bakteriesporer.

Om sjukdomen fått fäste i ett bisamhälle kommer detta troligen att dö ut helt eftersom det hämmar rekryteringen av nya bin.

Varroakvalster

Varroakvalstret är ett spindeldjur och det finns på alla kontinenter där det odlas honungsbin. I Sverige påträffades varroa för första gången på Gotland i slutet av 80-talet. Utbredningen av varroakvalstret sprider sig sakta norrut genom Sverige och har nått hela Gävleborg och stora delar av Dalarna. Det kommer också in österifrån, och har spridit sig längs norrlandskusten samt till Övertorneå kommun.

Två zoner med varroakvalster

Sverige är indelat i zoner beroende på om det finns varroa området eller inte. Dessa två zoner är:

  • restriktionszon: områden där det finns varroakvalster,
  • områden som inte ingår i restriktionszonen eftersom det inte finns någon konstaterad varroa. Detta område kan räknas som en egen zon.

Vi uppdaterar restriktionszonen när smittläget ändras.

Symptom på varroakvalster

Det är svårt att upptäcka kvalstret på vuxna bin. Därför är det vanligt att du ser symtom på varroa först 3 till 4 år efter det första angreppet. Varroakvalstren förökar sig snabbt, och deras antal i ett bisamhälle kan 10-faldigas på ett år. Då kan du

  • på flustret se missbildade bin och bin som inte kan flyga
  • hitta puppor som dött till följd av varroanymfernas utsugning och som bina sedan har städat ut
  • se genombitna cellock och ett oregelbundet yngelläge med många tomma celler.

När du ser symtom på varroa måste du göra något för att bisamhället ska överleva.

Det här händer om dina bin får varroa

När du upptäcker varroa i ett samhälle ska du behandla samhället mot varroa. I de flesta fall kan du rädda ett angripet bisamhälle och ge det en godtagbar produktionsförmåga. Det bästa resultatet får du när du kombinerar olika metoder.

Du kan bekämpa varroa med

  • praktiska åtgärder i bisamhället
  • organiska syror
  • läkemedel.
Praktiska åtgärder för att bekämpa varroakvalster

Eftersom varroakvalstret hellre angriper drönaryngel än arbetaryngel kan du hålla nere mängden kvalster genom att skära ut drönarynglen under den tid då dessa produceras. Metoden fungerar bäst i bi­sam­hällen med små eller måttliga angrepp.

En annan praktisk åtgärd är den så kallade spärrboxmetoden. Då spärrar du drottningen på en ram i tre på varandra följande steg. Därefter avlägsnas de ramar där drottningen lagt ägg, innan bina kryper ut. Det första ingreppet görs första till andra veckan i juni, då drottningen placeras på en utbyggd ram i spärrboxen som hängs in i samhället.

Organiska syror vid varroabekämpning

Oxalsyra, myrsyra och mjölksyra används också för att bekämpa varroa. Myrsyra och mjölksyra finns naturligt i honung, och de halter som kan hittas efter en behandling ligger inom de gränser som är nor­mala. En annan fördel med myrsyra är att det är den enda organiska syran som har effekt på kvalster i täckta celler. Du kan kombinera myrsyra med spärrbox.

En behandling med oxalsyra under hösten innebär att du får ner kvalstermängden i bisamhällena och att de därför övervintrar med ett litet antal kvalster. Det innebär även att kvalstermängden är låg vid början av nästa säsong.

Läkemedel

Det finns ett antal registrerade läkemedel som du kan använda för att bekämpa varroakvalster i bisamhällen. Fördelarna är att de ofta är effektiva och det tar inte så lång tid att behandla ett samhälle. Nackdelarna är att det kan finnas läkemedel kvar i vaxet och eventuellt i honungen, varroakvalstret kan bli resistent mot läkemedlet och det blir dyrare om du jämför med att använda de andra metoderna.

Du kan läsa mer om att förebygga och behandla sjukdomar under rubriken ekologisk biodling

Flytt av bin och material från restriktionszon

Beroende på vad du vill flytta ut ur restriktionszonen behöver du olika tillstånd från en tillsynsman. Du behöver inte tillstånd för flytt inom restriktionszonen, förutsatt att det inte samtidigt innebär att flytten går ut från ett skydds- eller övervakningsområde för andra sjukdomar.

Tillsynsmannen ska undersöka dina samhällen

Tillsynsmannen kan få i uppdrag av länsstyrelsen att undersöka spridningen av varroakvalster. Då ska hen undersöka minst en tredjedel av bigårdens bi­samhällen, dock minst två bisamhällen. Om tillsynsmannen inte hittar varroakvalster på annat sätt ska hen samla in nedfall från bisamhället under 10 dagar. Därefter letar tillsynsmannen eller ett laboratorium efter varroakvalster i nedfallet.

En tillsynsman får besluta att du som biodlare ska bekämpa varroakvalster i angripna bisamhällen. Detta för att minska risken att varroakvalster sprids till bigårdar som finns i närheten. Du får då använda valfri metod för bekämpning, så länge metoden att bekämpa varroakvalster är tillåten och har vetenskapligt dokumenterad effekt.

Varroakvalstrets biologi

Varroakvalstret är ett spindeldjur och har därför åtta ben. Det har samma rödbruna färg som bilusen. Det är lätt att förväxla varroa och bilus. Bilusen är dock en insekt och har bara sex ben. Kvalstret är cirka 1,7 millimeter brett och 1,3 millimeter långt. Bilusen har ungefär samma storlek men är mera långsmal.

De varroakvalster som finns på vuxna bin är honor. De följer med ambina till yngelcellerna och flyttar sig sedan till larverna när ambiet matar dem. För att kvalstret ska kunna föröka sig måste det ha tillgång till biyngel. Honan föredrar drönaryngel framför arbetaryngel och söker sig till en larv som finns i en cell som bina snart ska täcka. Cirka 2 dygn efter att biet har täckt cellen börjar kvalsterhonan att lägga ägg. Sedan lägger honan ägg med cirka 30‑36 timmars intervall. Det första ägget blir ofta en hanne och de därpå följande blir honor. Varroaynglets utvecklingstid är omkring 6 dygn, vilket betyder att tiden biynglet är täckt är en begränsande faktor för varroans tillväxt.

Kvalsterlarverna (nymferna) livnär sig genom att suga hemolymfa ur biynglet, som då skadas. När flera kvalsterhonor går ner i samma cell blir skadorna ofta så allvarliga att de bin som drabbats av varroa kan få förkrympta vingar eller andra missbildningar. De färdiga kvalsterhannarna har förkrympta mundelar och dör därför snart, men parar sig dessförinnan med honorna som utvecklats i samma cell. Honorna följer med värdbiet då det lämnar sin cell och förflyttar sig sedan aktivt till andra bin. Kvalstren lever ungefär 2 månader på sommaren och 7 månader på vintern.

Varroakvalstrens förökning och spridning

Genom binas naturliga beteende sprids varroakvalstret ständigt till nya bisamhällen. Den naturliga utbredningshastigheten är ungefär fem kilometer om året. Genom mänskliga åtgärder, som exempelvis handel med drottningar och långväga transporter av bin, har parasiten fått en global utbredning, som kan betecknas som explosionsartad. Reglerna om import och förflyttning av bin är till för att minska den mänskliga spridningen av kvalstret.

Trakékvalster

Trakékvalster är ett mikroskopiskt spindeldjur, (Acarapis woodi). Trakékvalstret sprids endast med levande bin. Parasiten trakékvalster lever i binas andningsvägar.

Trakékvalstret har hittills inte konstaterats i Sverige, men det finns i de flesta europeiska länder. 1991 konstaterades trakékvalster i Danmark och Finland. I april 2002 hittades trakékvalster i Norge.

Symtom

Symtom på trakékvalster syns i första hand på våren efter rensningsflygningen. Marken framför kuporna kan då vara täckt av krypande och hoppande bin som inte kan flyga. Det finns också andra sjukdomar som har liknande symtom, därför måste vi ta prov på vuxna bin och skicka dessa till analys på ett laboratorium.

Regler för kontroll av trakékvalster

För att kunna hantera eventuella utbrott har vi regler om förebyggande arbete och kontroll av smitt­spridning.

Du kan inte se trakékvalster, även om det är möjligt att se indirekta tecken på att bina är angripna. Därför tar tillsynsmannen prov genom att samla ihop ett antal bin och skickar dessa till ett labora­torium som kan leta efter parasiten. Tillsynsmannen tar prover utifrån en riskbedömning som läns­styrelsen gör.

Om laboratoriet hittar trakékvalster i ett prov ska det tas ytterligare prov i bigårdar som ligger inom 3 kilometers avstånd från det angripna bisamhället. Tillsynsmannen ska också ta prov på bisamhällen i bigårdar som under de senaste 3 månaderna har varit i kontakt med angripna bisamhällen.

Det här händer om dina bin är smittade

Om ett bisamhälle är angripet av trakékvalster kan vi besluta att samhället ska avlivas. Det vi vill uppnå är att angripna bisamhällen inte sprider parasiten vidare. Det är endast det angripna samhället som ska förintas. Om vi får indikation på att parasiten redan är spridd kan vi ändra strategi för kontroll och istället kräva att angripna bisamhällen ska behandlas.

Flyttregler

Trakékvalster sprids genom närkontakt mellan levande bin. Av den anledningen ska det inte vara tillåtet att flytta levande bin ur en bigård där traké­kvalster har påträffats, eller ur ett skyddsområde.

En tillsynsman får ge tillstånd till att allt utom levande bin får flyttas ut ur en bigård där det finns trakékvalster. Det är också tillåtet att flytta dessa saker ur en skydds- eller övervakningszon eftersom trakékvalster bara kan spridas med levande bin.

Tillsynsmannen får tillåta att levande bin flyttas från en övervakningszon, förutsatt att de bisam­hällen som bina kommer från är undersökta och konstaterat fria från trakékvalster.

Restriktioner med anledning av bisjukdomar

Som biodlare måste du känna till var det finns områden som är smittförklarade. I dag finns det kartor över smittade områden med amerikansk yngelröta samt för varroakvalster. Informationen uppdateras löpande. Du kan också prenumerera på sidan med aktuella restriktioner som gäller för bin och humlor.

Pollinering

Bra pollinering har stor eller avgörande betydelse för skördenivån i flera grödor. Honungsbin och humlor är de viktigaste pollinatörerna av lantbruks- och trädgårdsgrödor i Sverige. De ökar skörden främst i odling av raps, klöverfrö, åkerböna, äpplen, jordgubbar och tomater.

För den enskilde växtodlaren kan en bra pollinering i höstoljeväxter ge ända upp till 15 procent ökad skörd. I röd- och vitklöverfrö är skörden helt beroende på om det finns pollinerande insekter och i åkerböna höjer humlor både skörd och kvalitet.

Inom frukt- och bärodling har honungsbin, både odlade och vilda humlor samt solitärbin en betydande roll för både totalskörd och fruktens kvalitet. För hela den gröna näringen uppskattade Jordbruksverket värdet av honungsbinas pollineringstjänster inom lantbruk och yrkesmässig trädgårdsodling i Sverige till mellan 315 och 645 miljoner kronor år 2019.

Honungsbin

Det är främst de som odlar klöver, frukt- och bär som hyr in bisamhällen för att pollinera grödorna. En växtodlare som behöver bisamhällen för att pollinera sina grödor kan kontakta ortens lokala biodlarförening för att få tips om biodlare som hyr ut samhällen. I Sverige finns uppskattningsvis 160 000-170 000 hållna samhälle av honungsbin.

Odlade humlor

Den största delen av de kommersiellt odlade humlorna används i växthusodlade tomater. Men även de som odlar hallon och jordgubbar i tunnel kan använda odlade humlor. I Sverige tar vi in mer än 4 500 humlesamhällen varje år. Det är mörka jordhumlor (Bombus terrestris) som kommer från Belgien och Nederländerna. Det finns en risk att införda humlor för med sig patogener och parasiter som kan utgöra ett hot mot svenska vilda humlor.

Det finns också svenskodlade humlor, men odlingen har precis startat och utbudet är hittills litet.

Vilda pollinatörer

Vilda humlor är de viktigaste vilda pollinatörerna i lantbruks- och trädgårdsgrödor. De är effektiva och arbetar även vid kylig väderlek. 

I trädgårdsodling har solitära bin stor betydelse för både skörd och bärkvalitet.

Dagfjärilar, blomflugor och vissa skalbaggar pollinerar också blommor. Men de är inte så många och anses därför ha mindre betydelse i lantbruksgrödor.

Konkurrens mellan honungsbin och vilda pollinatörer

I vissa situationer kan det bli konkurrens mellan honungsbin och vilda pollinatörer eftersom de konkurrerar om samma blommande arter. För att minska risken för konkurrens är det viktigt att både lantbrukare och privatpersoner ser till att öka mångfalden av blommor och att det också finns blommande växter från tidig vår till sen höst.

För att ta reda på hur konkurrensen är mellan vilda pollinatörer och honungsbin har Jordbruks­verket tagit initiativ till att låta Lunds universitet genomföra en litteratursammanställning som kommer att vara klar hösten 2021.

I projektet Mångfald på slätten arbetar vi tillsammans med lantbrukare i områden med intensiv lantbruksproduktion att så, spara, plantera och gynna växter som vilda pollinatörer befrämjas av.

Ekologisk biodling

Nya regler för ekologisk produktion 2022

Den 1 januari 2022 ändras en del regler för ekologisk produktion och vissa nya regler börjar också att gälla. De nya reglerna är mer detaljerade och mer i enlighet med de ekologiska principerna än tidigare.

Det innebär förändringar framför allt för dig som har företag med ekologisk fjäderfäproduktion eller växthus och för dig som säljer och använder växtförökningsmaterial. Det finns även vissa nyheter inom fler produktionsområden.

Läs mer på sidan om nya regler för ekologisk produktion.

Du som har en ekologisk biodling måste följa särskilda regler för att dina bin och biodlings­produkterna ska räknas som ekologiska. Du ska till exempel placera bikuporna så att bina huvudsakligen samlar pollen och nektar från ekologiska odlingar. Reglerna gäller utöver de andra reglerna för biodling som vi tar upp på den här sidan.

Om du är certifierad enligt ett privat regelverk, till exempel KRAV eller Demeter, ska du även följa de reglerna. Dessutom kan de företag som köper dina produkter ha ytterligare regler.

Följ omställningstiden för ekologisk produktion

Vill du sälja ekologisk honung? Då ska du vara certifierad för ekologisk produktion samt sköta dina bin enligt reglerna för ekologisk biodling. Det måste också gå en viss tid, så kallad omställningstid, innan din honung och dina bin räknas som ekologiska.

För biodling gäller en omställningstid på minst 1 år.

Under omställningstiden ska du ersätta vaxet i bi­kupan med vax från ekologiska biodlingar. Bivax som inte kommer från ekologiska biodlingar får bara användas under omställningen eller i nya bigårdar om

  • bivax från ekologiska biodlingar inte finns på marknaden
  • vaxet inte är förorenat med ämnen som inte är godkända för ekologisk produktion
  • vaxet kommer från cellock (avtäckningsvax).

Du kan läsa mer om att börja med ekologisk produktion i vår broschyr Starta eko.

Välj rätt bin

Du bör välja en biras eller bin av en avelslinje som är livskraftig och väl anpassad till lokala förhållanden. Det ökar chansen att få friska bin som överlever vintern.

Det ekologiska regelverket rekommenderar i första hand att man ska välja lokala ekotyper av Apis mellifera. Den lokala ekotypen i Sverige är det nordiska biet, Apis mellifera mellifera. Andra biraser kan också fungera bra.

Förnya bigårdarna med ekologiska bin i första hand

Om du behöver förnya dina bigårdar måste du skaffa ekologiska bin så långt det går.

Varje år får du ersätta upp till 10 procent av dina ekologiska bidrottningar eller bisamhällen med bidrottningar och avläggare som inte är ekologiska. Som avläggare räknas även svärmar.

Ansök om undantag för att få ersätta ekologiska bisamhällen med icke-ekologiska bin efter katastrofer eller exceptionella händelser

Om din biodling har drabbats av en katastrof eller exceptionell händelse kan du ansöka om att få förnya din bigård med bin som inte är ekologiska. Du kan då få ersätta med mer än 10 procent av antalet bisamhällen du har. Det gäller om

  • det är hög dödlighet bland dina bin, på grund av ohälsa eller smittsamma bisjukdomar som gör att bina måste avlivas
  • bina dör på grund av naturkatastrofer, exempelvis kraftiga stormar, bränder eller andra katastrofer
  • det inte finns ekologiska bisamhällen eller avläggare att köpa.

Du får bara skaffa nya icke-ekologiska bisamhällen eller avläggare om Jordbruksverket har godkänt din ansökan om undantag. Undantaget gäller för en begränsad tid.

Så ansöker du

Du ansöker om undantag genom blanketten Undantag från produktionsreglerna till följd av katastrofsituationer – ansökan om undantag.

Vi tar ut en avgift på 1 700 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Låt bina fortplanta sig naturligt

Ekologiska djur ska fortplanta sig naturligt, men inseminering är tillåten.

Använd naturmaterial i kuporna

Bikupor ska i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial (till exempel trä). Materialet får inte innebära att produkterna från biodlingen eller miljön förorenas. I Sverige anses en kupa bestå av huvudsakligen naturmaterial när halva vikten, utan honung, utgörs av naturmaterial.

Du får bara använda naturliga produkter inne i kuporna, som till exempel

  • propolis
  • vax
  • vegetabiliska oljor.

Vax till nya mellanväggar ska komma från ekologiska biodlingar. Du kan också låta bina bygga ut eget vax.

Placera bikuporna i närheten av ekologiskt odlade grödor

Du ska placera bikuporna så att källorna till nektar och pollen som finns inom 3 kilometer från bigården främst är ekologiskt odlade grödor, alternativt grödor som odlas med metoder som är skonsamma för miljön. Du kan även placera bikupor i skogar eller i områden som inte är odlade där det finns vilda växter.

Du ska också se till att hålla bikuporna på tillräckligt avstånd från källor som kan förorena biodlings­­produkterna eller försämra dina bins hälsa.

Lämna kvar ett förråd av honung och pollen i kuporna

I slutet av produktions­säsongen ska du lämna kvar ett tillräckligt stort förråd av honung och pollen i kuporna, så att bina överlever vintern.

Du får bara utfodra bina om deras överlevnad hotas av klimatiska förhållanden, till exempel en lång vinter. Eftersom Sveriges klimat kan orsaka långa vintrar är det tillåtet att inför vintern utfodra sina bin som ett komplement till kvarlämnad honung. Du får då bara använda

  • ekologisk honung
  • ekologiskt socker
  • ekologiskt producerad sockerlösning.

Behöver du utfodra dina bin under sommarhalvåret på grund av en katastrof eller extremt väder? Då måste du först ansöka om undantag.

Ansök om undantag för att få utfodra bin när det är brist på pollen och nektar (om draget upphör)

Du kan ansöka om att få utfodra dina bin om din biodling har drabbats av en katastrof eller exceptionell händelse som har hämmat produktionen av nektar och honungsdagg. Det kan till exempel vara extrem torka, föroreningar eller bränder som har lett till att det inte finns växter som bina kan samla nektar och pollen från.

Om du får undantag får du utfodra bina med

  • ekologisk honung
  • ekologiskt socker
  • ekologiskt producerad sockerlösning.

Du får påbörja utfodringen först efter att Jordbruksverket har godkänt din ansökan. Undantaget gäller för en begränsad tid.

Så ansöker du

Du ansöker om undantag genom blanketten Undantag från produktionsreglerna till följd av katastrofsituationer – ansökan om undantag.

Vi tar ut en avgift på 1 800 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Förebygg och behandla sjukdomar

För att förebygga att sjukdomar sprids ska du rengöra och desinficera bikuporna. Det är tillåtet att använda ånga eller öppen låga. Du får också använda natrium­hydroxid när du rengör ramar och bikupor.

Du får skära bort drönarlarver för att begränsa angrepp av varroakvalster.

Behandla bisamhällen som blir sjuka eller angripna

Om bisamhällena blir sjuka eller angripna trots alla förebyggande åtgärder ska du omedelbart behandla dessa.

Du får bekämpa varroakvalster genom att använda myrsyra, mjölksyra, ättiksyra och oxalsyra samt mentol, tymol, eukalyptol och kamfer.

Om du har behandlat ett bisamhälle mot varroakvalster med läkemedel som inte är godkända i ekologisk biodling, ska du ersätta allt vax med vax från ekologiska biodlingar. Behandlade bisamhällen måste också gå igenom omställnings­tiden på nytt innan produkter från dem räknas som ekologiska.

En framgångsrik bekämpning av varroa­kvalster bygger på en genomtänkt strategi. I foldern om bekämpning av varroa kan du läsa mer.

Skydda kuporna mot skadegörare

För att skydda ramar, bikupor och vaxkakor mot skadegörare får du använda råttgift (bara i fällor) och andra lämpliga produkter som är tillåtna inom ekologisk produktion. Dessa produkter finns listade i bilaga II i EU:s förordning nr 889/2008, som är länkad under rubriken Författningar. För att få använda råttgift kan du behöva en behörighetsutbildning.

Rutinmässiga stympningar är inte tillåtna.

Du får inte vingklippa bidrottningar.

När du skattar honung i ekologisk biodling

Du får inte använda kemiska medel som motar bort bina från vaxkakorna när du skattar honung. Det är inte heller tillåtet att skatta honung från vaxkakor som innehåller larver.

Handel med bin och humlor

Om du vill ta in bin och humlor till Sverige eller föra ut bin och humlor finns det regler du måste följa. Tänk på att Storbritannien numera ligger utanför EU.

Ta in bin och humlor till Sverige

Om du vill flytta honungsbin (Apis mellifera) eller humlor (Bombus) till Sverige från ett annat land måste du känna till vilka regler som gäller. Det är olika regler beroende på om flytten sker från ett land inom EU eller utanför EU. Du som tar in bin och humlor till Sverige står för alla kostnader.

Du måste vara registrerad för att ta in djur från EU och Norge

För att du ska få ta in djur och avelsprodukter det vill säga ägg, sperma och embryo måste du vara registrerad hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före första beräknade importtillfället.

Registreringen gäller 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar 150 kronor.

Den som vill veta vilka personer eller företag som är registrerade som importörer av bin eller humlor kan kontakta Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet.

Från EU samt Norge eller Island

När du tar in bin eller humlor från ett annat EU-land, eller från Norge eller Island, gäller att:

  • bina eller humlorna ska komma från en i avsändarlandet registrerad exportör
  • bina eller humlorna ska uppfylla vissa hälsokrav och det ska följa med ett veterinärintyg
  • du tar in djuren och använder datasystemet Traces
  • det även är tillåtet att föra in hela bisamhällen och humlesamhällen
  • bina eller humlorna ska komma från områden som inte omfattas av restriktioner på grund av amerikansk yngelröta, lilla kupskalbaggen eller tropilaelapskvalster.

Trakékvalster finns inte i Sverige. Därför rekommenderar vi att du ser till att bin från den bigård du ska importera från har tagit prover och ett ackrediterat laboratorium analyserar provet för trakékvalster. För att inte föra in en ny parasit till Sverige bör du avstå från att köpa bin som har trakékvalster.

Veterinärintyget ska vara utfärdat av en officiell veterinär i avsändarlandet. Det ska vara skrivet innan bina eller humlorna lämnar exportören. Veterinären intygar att bina eller humlorna och det material de ska skickas i är visuellt undersökta och att veterinären inte sett lilla kupskalbaggen eller tropilaelapskvalster. Veterinären kan också fylla i om det finns garantier att bina är fria från varroa­kvalster, europeisk yngelröta eller trakékvalster. Veterinären lägger in uppgifterna i Traces.

Områden med amerikansk yngelröta

Du får inte föra in bin från ett område där det nyligen har varit utbrott av amerikansk yngelröta. Först när alla bisamhällen inom 3 kilometer från utbrottet är kontrollerade och konstaterat friska och det har gått minst 30 dagar sedan det senaste registrerade fallet får bin föras ut från området. Det gäller även humlor, om de inte kommer från en anläggning som är isolerad från omgivande miljö. Anläggningen ska då stå under den behöriga myndighetens kontroll. Omedelbart innan humlorna skickas till Sverige ska en veterinär undersöka dem.

Områden med lilla kupskalbaggen eller tropilealapskvalster

Bin eller humlor får inte komma från ett område där det misstänks eller är bekräftat att lilla kupskal­baggen, (Aetina tumida), eller tropilealapskvalster finns. Radien runt ett konstaterat fall ska vara minst 100 kilometer.

Det pågår ett utbrott av lilla kupskalbaggen i Kalabrien i Italien.

Från länder utanför EU

Du får ta in bidrottningar med högst 20 följebin och humlesamhällen med högst 200 vuxna humlor från vissa länder eller regioner utanför EU. Från Nya Zealand får du också importera paketbin.

Kontakta Jordbruksverket om du vill veta vilka länder du får importera bin från.

Det finns två hälsointyg, förlaga QUE och BEE. Dessa finns i EU-förordningen om vilka länder och områden utanför EU det är tillåtet att föra in vissa djur och färskt kött ifrån.

Innan drottningarna eller humlorna lämnar avsändarlandet ska en officiell veterinär i avsändarlandet fylla i ett hälsointyg utformat av EU. Vid import av bidrottningar och humledrottningar ska den officiella veterinären i avsändarlandet använda hälsointyg med förlagan QUE och intyga att

  • drottningarna kommer från en bigård som står under den behöriga myndighetens kontroll
  • drottningarna kommer från ett område som inte omfattas av något förbud mot flyttning på grund av amerikansk yngelröta. Eventuella förbud ska ha gällt under minst 30 dagar efter det senaste registrerade fallet och alla bisamhällen inom 3 kilometers radie ska vara konstaterat friska innan förbudet hävs
  • drottningarna kommer från bi- eller humlesamhällen där prov tagna på honungskakan är negativa avseende amerikansk yngelröta
  • drottningarna kommer från ett område med en radie av 100 kilometer som inte omfattas av restriktioner på grund av lilla kupskalbaggen eller tropilaelapskvalster
  • drottningarna kommer från bi-eller humlesamhällen som inspekterats omedelbart före exporten och då inte visade tecken på sjukdom eller skadegörare
  • drottningarna har undersökts noggrant och vare sig de eller förpackningarna innehåller lilla kupskalbaggen eller ägg från dem, tropilaelapskvalster eller andra skadegörare
  • förpackningsmaterialet, burarna med drottningar, åtföljande produkter och fodret till drottningarna är nytt och inte har varit i kontakt med sjuka bin eller yngelkakor och att åtgärder är gjorda för att förhindra att bina smittas av sjukdom eller utsätts för skadegörare.

Vid import av humlor ska den officiella veterinären använda hälsointyg med förlagan BEE och intyga att

  • humlorna har avlats och hållits på en godkänd anläggning under behörig myndighets kontroll
  • anläggningen har inspekterats omedelbart före exporten och vare sig humlor eller yngel visar tecken på sjukdom eller angrep av skadegörare
  • alla samhällen som ska exporteras är noga undersökta för att säkerställa att varken humlor, yngel eller förpackningar innehåller några levnadsstadier av lilla kupskalbaggen eller andra skadegörare
  • humlornas förpackning och foder med mera är nytt och inte har varit i kontakt med sjuka humlor eller yngelkakor och att åtgärder har vidtagits för att förhindra att humlorna smittas av sjukdom eller drabbas av skadegörare.

När importerade drottningar eller humlor kommer till en EU-gräns kontrollerar en gräns­kontroll­veterinär att sändningen uppfyller kraven. Drottningar ska skickas till den slutliga bestämmelseorten, alltså till den som har importerat dem.

Drottningarna ska flyttas över till nya burar. De begagnade burarna med kvarvarande foder och följebin skickas sedan till det nationella referens­laboratoriet för bihälsa på SLU i Uppsala. De undersöker om det finns några levnadsstadier av lilla kupskalbaggen eller deras ägg och om det finns tropilaelapskvalster i sändningen. Innan analysen är klar får inte drottningarna sändas vidare.

Visar undersökningen att det finns en smitta måste drottningen förstöras.

De bikupor drottningarna ska flyttas in i ska stå under behöriga myndigheters tillsyn. Det betyder att en officiell veterinär ska veta till vilken bigård importerade drottningar har förts.

Humlesamhällen ska utan dröjsmål skickas till den plats där de ska användas. De får stanna i sin behållare. När humlesamhället har dött ska behållaren med innehåll destrueras.

Föra ut bin och humlor från Sverige

Om du ska föra ut bin från Sverige till något annat EU-land eller till Norge ska du dels vara registrerad, dels kunna visa att bina inte bär på amerikansk yngelröta. Om du för ut bin och humlor till länder utanför EU, gäller även mottagarlandets regler. Du som för ut bin från Sverige står för alla kostnader.

Du måste vara registrerad för att föra ut djur till Europa och Norge

För att du ska föra ut djur från Sverige till ett annat EU-land eller Norge måste du vara registrerad för utförsel hos Jordbruksverket. Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före första beräknade exporttillfället.

Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen kostar ingenting.

Bina får inte ha amerikansk yngelröta

Du får inte föra ut bin ut ur Sverige om de visar tecken på amerikansk yngelröta eller kan misstänkas vara smittade. De ska komma från ett område som inte har några restriktioner som gäller för amerikansk yngelröta. Restriktioner innebär att det finns en skydds-eller övervakningszon. Skydds- och övervakningszoner kan vi häva tidigast 30 dagar efter att det senast registrerade fallet av amerikansk yngelröta har bekämpats.

Tidigast 24 timmar före utförseln ska en officiell veterinär utfärda ett hälsointyg, som är giltigt i 10 dagar. Intyget ska läggas in i Traces och följa försändelsen till dess bestämmelseort. Mottagaren i EU-landet eller i Norge ska behålla intyget i minst 6 månader och kunna visa upp det om en officiell veterinär eller annan ansvarig tjänsteman begär det.

Hindra spridningen av päronpest

Det finns länder och områden inom EU som är skyddad zon för bakteriesjukdomen päronpest. Det är insekter som sprider sjukdomen via pollen. För att hindra smittspridning måste bin och bisamhällen som ska till skyddade zoner under perioden 15 mars‑30 juni ha ett intyg. Kontakta Jordbruksverket i förväg om du ska flytta bikupor till något av dessa länder: Estland, delar av Spanien, Frankrike (Korsika), delar av Italien, Lettland och Finland.

Till länder utanför EU förutom Norge

Om du ska exportera bin till länder utanför EU förutom Norge finns det inga svenska regler som du måste rätta dig efter. Däremot har förmodligen landet bina ska till regler som du ska följa.

Eftersom Storbritannien nu är ett land utanför EU, hänvisar vi till deras webbplats där du kan hitta de krav som finns.

Projekt inom biodling

Ny organisation för bitillsynen

Inom AHL, djurhälsoförordningen, arbetar vi också med en ny organisation för kontroll av bisjukdomar eftersom det behövs en ny organisation som bättre stämmer överens med de krav som kommer med EU:s kontrollförordning och AHL.

Den nya ­organisationen ska börja tillämpas tidigast år 2023. Förslaget finns i djurhälsoutredningen. Vi arbetar tillsammans med en referensgrupp om bin och humlor.

Anteckningar från referensgruppen om bin och humlor

Arbetet med den nya organisationen fortsätter inom AHL. Anteckningarna från referensgruppen kommer att finnas här under en kortare period.

Kontakt

Projektledare för förebyggande arbete på grund av djurhälsoförordningen och bekämpning av smittsamma sjukdomar.

Frågor och svar

Vad är en godkänd biodlare?

En godkänd biodlare är en biodlare som kan få tillstånd av en tillsynsman att flytta bisamhällen, bibostäder och biodlingsredskap mellan sina egna ut- och hembigårdar. Det är tillsynsmannen som ger tillståndet som gäller under en bestämd tidsperiod, dock högst under tolv månader

För att få tillståndet måste tillsynsmannen besikta samhällena med anledning av amerikansk yngelröta. Biodlaren kan inte få tillstånd för att flytta från restriktionszon till icke smittförklarat område för varroa. Det finns ytterligare villkor, det är

  • att varroakvalster eller amerikansk yngelröta inte påträffats i bigården
  • att undersökningar med avseende på amerikansk yngelröta sker i anslutning till varje flyttningstillfälle
  • att biodlaren ska märka upp sin bigård med namn, adress, telefonnummer och hur länge tillståndet gäller.

För att bli godkänd biodlare ska biodlaren ha gått en kurs som motsvarar det som gäller för utbildningen för tillsynsmän. Hen ska också ha 3 års dokumenterad erfarenhet av biodling.

När biodlaren har gått kursen kan hen ansöka hos Jordbruksverket om att bli godkänd biodlare.

Kurs för godkänd biodlare

Det finns inga formella krav på vem som kan arrangera eller föreläsa på en kurs för blivande godkända biodlare. Kursen kan arrangeras av biodlarföreningar eller biodlingsföretag. Föreläsaren bör själv vara utsedd till godkänd biodlare eller tillsynsman. De avsnitt som handlar om regler kan exempelvis den som samordnar bitillsynen på länsstyrelsen eller en person från Jordbruksverket hålla. Det är inte lämpligt att en företagsledare håller kursen för sina egna anställda.

Kursen bör omfatta minst 6 studietimmar á 45 minuter. Kursen kan ingå i en studiecirkel om biodling eller bihälsa. För att underlätta planeringen har Jordbruksverket satt samman en kursplan på vad en kurs för blivande godkända biodlare ska innehålla.

Vad är det som gäller om jag vill föda upp humlor

För dig som vill föda upp humlor finns det krav på att du ska

  • registrera din verksamhet
  • ha en anläggning som är godkänd av Jordbruksverket.

Registrera din verksamhet

Det här ska du ange i din anmälan när du registrerar din verksamhet

  • namn och fullständiga adress
  • e-postadress och telefonnummer
  • anläggningens läge och lokalernas utformning
  • de kategorier och arter av humlor samt antal samhällen.

Du betalar en avgift för att registrera din verksamhet.

Din anläggning ska vara godkänd

Anläggningen där du föder upp humlor ska vara godkänd av Jordbruksverket.

Allt som du gör för att minska risken för att smittor eller skadedjur kommer in i och utvecklas hos dina djur eller sprids till andra kallas för biosäkerhet. Det kan vara allt från hur anläggningen är byggd till dagliga skötsel- och hygienrutiner, rutiner vid inköp av djur, skadedjursbekämpning och hantering av material.

De krav som vi ställer är att du ska arbeta förebyggande och övervaka så att du inte får in lilla kupskalbaggen till din anläggning. Lilla kupskalbaggen finns inte i Sverige i dag.

Krav som gäller för dig som föder upp humlor:

  • Produktionen av humlor ska vara isolerad från andra verksamheter som kan finnas på anläggningen.
  • Det får inte finnas andra flygande insekter där du arbetar med och har humlorna.
  • Humlorna ska hållas isolerade inom den godkända byggnaden under hela produktionen
  • Du ska lagra och hantera pollen åtskilt från humlorna.

När vi ska godkänna din anläggning måste vi åka ut till dig för att se att du uppfyller de krav som finns. Du betalar en avgift för att få anläggningen godkänd.

Författningar

Söker efter 1992:38

Söker efter 2015:29

Söker efter 1996:24

Söker efter 1995:70

Senast uppdaterad: 2021-11-24