Ny jordbrukspolitik 2023‑2027

År 2023 förnyas jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Nu pågår ett omfattande arbete för att förbereda inför den nya perioden och de kommande stöden. Här kan du läsa om arbetet och vad vi vet just nu.

EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.

Den strategiska planen beskriver vår jordbrukspolitik

Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.

Den 16 december 2021 fattade regeringen beslut om ett förslag till den svenska strategiska planen. Förslaget är överlämnat till EU‑kommissionen som ska granska planen under 2022. EU-kommissionen har återkommit med frågor och synpunkter till Sverige. Sverige och EU-kommissionen kommer att förhandla om innehållet i planen under den här tiden. Det kan alltså bli ändringar i stöden och ersättningarna innan EU-kommissionen slutligen godkänner planen.

Stöd och ersättningar i den strategiska planen

De här stöden kommer att finnas från år 2023. Klicka på länken för att läsa mer om de nya stöden.

Det nationella stödet till norra Sverige ingår inte i en strategiska planen men stödet kommer att kunna sökas som vanligt.

Stöd som inte ingår i den strategiska planen

Vissa stöd kommer inte längre att finansieras med pengar från EU och kommer därmed inte att ingå i den strategiska planen. Flera av dem kommer att vara möjliga att söka på annat sätt med nationell finansiering.

De här stöden kommer till exempel inte att ingå i den strategiska planen:

  • bredband – kommer i stället att hanteras av Post- och telestyrelsen
  • kommersiell service – det finns ett liknande stöd som heter servicebidrag hos Tillväxtverket 
  • biogas – ett annat stöd kan sökas via Klimatklivet hos Naturvårdsverket 
  • rovdjursstängsel – kommer eventuellt att hanteras av viltskadeanslaget som Naturvårdsverket ansvarar för
  • engångsröjning av betesmark
  • vallodling
  • restaurering av betesmarker – hanteras av Naturvårdsverket
  • bränning och lövtäkt (skötsel av betesmarker) – hanteras av Naturvårdsverket
  • förgröningsstödet - ersätts av grundvillkor

Stöd för till exempel investeringsstöd för fritids- och idrottsanläggningar finns inte med i den strategiska planen. Det finns möjlighet att inom Leader ge stöd till denna typ av insatser men det är inget som garanteras. Vilken typ av insatser som man kan få stöd för inom Leader beror på varje leaderområdes lokala utvecklingsstrategi som leaderområdet tar fram.

Budget

Den totala budgeten för den strategiska planen är cirka 60 miljarder kronor för perioden 2023‑2027.

Budgetöversikt för strategiska planen

Stöd

Avrundat belopp

Gårdsstöd, stöd till unga jordbrukare, nötkreatursstöd samt 1-åriga miljö- och klimatersättningar

34,9 miljarder kronor

Kompensationsstöd, fleråriga miljö- och klimatersättningar, djurvälfärdsersättningar, startstöd, investeringsstöd och projektstöd, Leader

24,8 miljarder kronor

Stöd till biodlingssektorn, stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker

380 miljoner kronor

Arbetet på EU-nivå

I december 2021 beslutade Europaparlamentet och Europeiska rådet om de övergripande reglerna för den nya jordbrukspolitiken och de nya stöden. EU:s medlemsländer har också kommit överens om en långtidsbudget för den nya stödperioden 2023–2027.

Nästa steg i EU:s arbete med jordbrukspolitiken är att är att EU-kommissionen ska besluta om tillämpningsregler.

På EU-kommissionens webbplats kan du läsa mer om arbetet med den europeiska lagstiftningen och den inriktning för den gemensamma jordbrukspolitiken.

EU:s mål med den gemensamma jordbrukspolitiken

EU:s nya jordbrukspolitik ska ge medlemsländerna bättre möjlighet att hantera de utmaningar som livsmedelssektorn och landsbygderna står inför, som klimatförändringar, hotad biologisk mångfald samt företagens lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt ska länderna kunna fortsätta att stödja lantbrukare på ett sätt som bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk.

Den strategiska planen har tre mål som alla medlemsländer i EU ska arbeta utifrån. Den strategiska planen ska

  • främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som garanterar livsmedelsförsörjningen
  • stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra till EU:s mål om miljö- och klimat
  • förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden.

De tre övergripande målen är sedan nedbrutna i nio särskilda mål:

  • säkra jordbrukaren en skälig inkomst
  • öka konkurrenskraften
  • stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan
  • motverka klimatförändringar, klimatanpassa jordbruket och främja hållbar energi
  • främja hållbar utveckling och effektiv användning av naturresurser
  • bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald, stärka ekosystemen och bevara livsmiljöer och landskap
  • främja generationsskiften
  • bidra till levande landsbygder
  • säkerställa hög livsmedelskvalitet och ett gott djurskydd.

Regeringen ansvarar för den strategiska planen

Det är regeringen som ansvarar för innehållet i den strategiska planen. Regeringen ansvarar ävene för den svenska förordningen som de kommer att fram under 2022.

Jordbruksverkets ansvarar för att stöden ska vara möjliga att söka från 2023. Det innebär till exempel att vi tar fram föreskrifter, information om stöden och e-tjänster.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2022-05-18