Grundvillkor

Det som du sedan tidigare känner igen som tvärvillkor kommer att förändras och kallas grundvillkor från år 2023. Det kommer att finnas nya villkor som redan i dag finns i svensk lagstiftning. Men Sverige inför också nya villkor för att uppnå målen i EU:s regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det här är grundvillkor

Grundvillkor är regler som du som söker jordbrukarstöd behöver följa, för att få full utbetalning av stödet. Genom att följa grundvillkoren bidrar du till att bevara jordbruksmarken i gott skick. Du bidrar också till att förbättra den yttre miljön för människor och djur, förbättra klimatet, minska smittspridningen och få säkrare livsmedel. Grundvillkoren bidrar även till lika villkor för lantbrukarna inom och mellan medlemsstaterna i EU. Grundvillkoren är indelade i verksamhetskrav och normer.

Verksamhetskrav och normer

Verksamhetskrav är regler som redan finns i svensk lagstiftning och som gäller all jordbruksverksamhet, oavsett om du söker jordbrukarstöd eller inte. Du måste alltså följa dessa regler redan innan du har bestämt dig för att söka jordbrukarstöd. Exempel på verksamhetskrav är vissa av reglerna för djurskydd.

Det finns även grundvillkor som kallas för normer. De är miljö- och klimatrelaterade grundvillkorsmål som alla medlemsstater måste nå upp till och som finns uppräknade i EU:s regler för den gemensamma jordbrukspolitiken. Sverige kommer att fastställa dessa normer i svensk lagstiftning, antingen genom helt nya regler eller genom att peka ut hur regler som redan finns i svensk lagstiftning uppfyller målet med normen.

Varje verksamhetskrav och norm är numrerad i EU-förordningen och förkortas där SMR (föreskrivna verksamhetskrav) respektive GAEC (normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden).

Nyheter i grundvillkoren

De flesta grundvillkor är oförändrade jämfört med tidigare tvärvillkor. Men det finns en del nya villkor och en del av dem är sådana som redan finns i svensk lagstiftning.

Nya villkor som är nationell lagstiftning sedan tidigare, verksamhetskrav (SMR):

  • Del av SMR 1 Uppdämning av vatten och uttag av vatten för annat än bevattning
  • Del av SMR 1 Dokumentation vid spridning av avloppsslam
  • SMR 8 Hållbar användning av bekämpningsmedel

Nya villkor som Sverige inför för att uppnå målen i EU:s regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken, normer (GAEC):

  • GAEC 4 Buffertremsor längs vattendrag (skärpta villkor)
  • GAEC 6 Marktäckning under känsliga perioder (skärpta villkor)
  • Del av GAEC 8 Skydd av fåglar (skärpta villkor)
  • GAEC 5 Marktäckning på sluttande åkermark (skärpta villkor)
  • GAEC 9 Skydd av betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden
  • Del av GAEC 8 Miljöytor (delvis undantaget 2023, införs 2024)
  • GAEC 7 Växtföljd (undantaget 2023, införs 2024 men gäller även det som odlas 2023)
  • GAEC 2 Skydd av våt- och torvmark (undantaget 2023, införs 2024)

Grundvillkor som är oförändrade i jämförelse med tidigare tvärvillkor:

  • GAEC 3 Förbud mot bränning av stubb på åkermark
  • Del av SMR 1 Ramdirektivet för vatten
  • SMR 2 Nitratdirektivet
  • SMR 3 Vilda fåglar
  • SMR 4 Vilda djur och växter
  • Del av GAEC 8 Grundvillkorselement
  • SMR 5 Livsmedel och foder
  • SMR 6 Hormoner
  • SMR 7 Växtskydd
  • SMR 9 Djurskydd för kalvar
  • SMR 10 Djurskydd för gris
  • SMR 11 Djurskydd för animalieproduktionens djur

Villkor i förgröningsstödet blir i stället grundvillkor

Förgröningsstödet finns inte längre kvar från år 2023. Tre av grundvillkoren påminner om de villkor som finns i dagens förgröningsstöd:

  • Villkor om gröddiversifiering ersätts av grundvillkoret om växtföljd.
  • Villkor om ekologiska fokusarealer ersätts av grundvillkoret om miljöytor. De största förändringarna:
    • Svartträda är inte godkänd som miljöyta, varken på trädor eller obrukade fältkanter.
    • Miljöytorna får inte användas för produktion. Det innebär att salix, vallinsådd, mellangröda och kvävefixerande grödor inte är godkända miljöytor.
    • Företag med ekologisk produktion behöver ha miljöytor.
    • Gränsen för arealen åkermark på företag som behöver ha miljöytor sänks från 15 till 10 hektar. Det innebär att det bara är företag som har mindre än 10 hektar åkermark som är undantagna från villkoret.
  • Villkor om att skydda betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden blir ett nytt grundvillkor.

Tvärvillkor som försvinner

En viktig förändring är att tvärvillkoren för märkning, journalföring och rapportering av djur försvinner. Tvärvillkoret om anmälan om TSE-sjukdomar försvinner också.

Men du måste ändå uppfylla dessa villkor, enligt andra svenska regler. Däremot kommer du inte att få något grundvillkorsavdrag om du överträder dessa regler.

Ny faktabank om grundvillkoren

I vinter, före SAM-ansökansperioden 2023, kommer vi att publicera en faktabank med information om alla grundvillkor och vad du behöver göra för att uppfylla villkoren. Tidigare har denna information bara funnits i Miljöhusesyn.

Kort om vissa av grundvillkoren

Nedanstående grundvillkor kan du redan nu behöva tänka igenom hur du ska klara att uppfylla.

Miljöytor

Från och med år 2023 ska vissa typer av företag i vissa delar av landet ha minst 4 procent miljöytor på sin åkermark. Villkoret ersätter tidigare krav på ekologiska fokusarealer inom förgröningsstödet.

Syftet med miljöytor är att skapa livsmiljöer för vilda djur och växter i landskap med mycket åkermark.

Grundvillkor om miljöytor gäller i delar av landet och vissa typer av företag

Kravet på miljöytor gäller inte för dig som har något av följande:

  • mer än 75 procent vall, träda eller baljväxter
  • mindre än 10 hektar åkermark, exklusive permanenta grödor och permanent gräsmark
  • jordbruket inom området för skogsundantaget.

Området som omfattas av skogsundantag liknar undantaget i förgröningsstödet. Men det har tillkommit 89 distrikt i skogsundantagets område. Ett distrikt har också tagits bort (Hammarö i Värmlands län).

Kartan visar området för skogsundantaget. De röda områdena ingår inte i skogsundantaget.

Det här gäller för miljöytor

På dina miljöytor får du inte odla grödor för produktion, varken för att sälja eller för eget bruk som till exempel foder. Du får inte använda växtskyddsmedel eller gödsla miljöytorna. Du får inte heller bearbeta jorden annat än för att så örter.

Miljöytorna bevuxen träda, bevuxen fältkant och gröngödsling får brytas tidigast 16 augusti. Om du ska höstså får du bryta bevuxen träda, bevuxen fältkant och gröngödsling tidigast 16 juli. Motsvarande datum för miljöytorna blommande träda och blommande fältkant är den 20 oktober i Skåne, Blekinge och Hallands län och 10 oktober i övriga delar av landet.

Du får så örter även på bevuxna fältkanter och trädor. Om du ska höstså skiften där du vill ha örter under sommaren behöver du anmäla dessa som bevuxna fältkanter eller bevuxen träda, för att få bryta dem i tid.

Du får putsa miljöytorna i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (2020:2) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. Det innebär för de allra flesta trädor och fältkanter att du inte får putsa dem mellan 1 april och 30 juni.

Som miljöyta räknas följande:

  • Bevuxen träda (omräkningsfaktor 1)
  • Blommande träda (omräkningsfaktor 3)
  • Bevuxen fältkant som är minst 2 meter bred (omräkningsfaktor 10 per löpmeter, en löpmeter motsvarar 1x1 meter)
  • Blommande fältkant som är minst 2 meter bred (omräkningsfaktor 20 per löpmeter, en löpmeter motsvarar 1x1 meter)
  • Gröngödslingsgröda (omräkningsfaktor 1).
Det här betyder omräkningsfaktor

Omräkningsfaktor 3 för blommande träda betyder att 1 hektar får räknas som 3 hektar när du räknar ut om du når upp till minst 4 procent miljöyta. På motsvarande sätt multiplicerar du antal löpmeter bevuxen fältkant med 10 eller blommande fältkant med 20. Du behöver därmed ha 1 000 löpmeter bevuxen fältkant för att komma upp i 1 hektar miljöyta. Väljer du istället att ha blommande fältkant behöver du ha 500 löpmeter för att komma upp i en hektar miljöyta.

Beräkna hur mycket miljöyta du behöver ha

När du räknar ut hur mycket miljöytor du behöver ha utgår du endast från den åkermark som inte är klassad som permanenta grödor eller permanent gräsmark.

Under 2023 får du använda bevuxen träda för produktion

Det kommer att finnas ett undantag från villkoren för bevuxen träda som innebär att om du anmäler en bevuxen träda som en miljöyta i 2023 års SAM-ansökan får du använda den för produktion under år 2023. Undantaget gäller inte för ytor som du har anmält som blommande träda, gröngödsling, bevuxen fältkant eller blommande fältkant.

Du får dock inte odla majs, sojabönor och energiskog på den bevuxna trädan.

Under 2023 är det också tillåtet att använda gödsel och växtskyddsmedel på bevuxen träda.

Om du som lantbrukare ska uppfylla kraven på att ha miljöytor behöver du fortfarande anmäla minst 4 procent av din åkermark som miljöytor, även om du kan använda den bevuxna trädan i din produktion. Du anmäler skiftet som grödkod 60 och anger att det är en miljöyta i SAM Internet när du gör din SAM-ansökan under nästa år.

Grundvillkorselement

Tvärvillkorselementen heter från och med 2023 grundvillkorselement. Syftet med grundvillkorselement är att bevara livsmiljöer för vilda djur och växter i landskap som har mycket åkermark. Grundvillkorselement är diken, stenmurar, solitärträd och småvatten.

Du som har jordbruksmark i område med grundvillkorselement (tidigare kallat stödområde 9) måste följa grundvillkor för vissa landskapselement. Villkoret innebär att de utpekade landskapselementen inte får skadas eller förstöras.

Områden med grundvillkorselement finns i slättbygderna i södra Sverige.

Kartan visar områden med grundvillkorselement. De aktuella områdena är blåmarkerade.

Följande grundvillkorselement finns:

  • Småvatten som är helt omgivna av åkermark
  • Stora lövträd som står ensamma på en åker och har en krona som är minst 5 meter bred (solitärträd)
  • Öppna diken som ligger på en åker eller mellan två åkrar som ligger intill varandra
  • Stenmurar som ligger på en åker eller mellan två åkrar som ligger intill varandra.

Skydd av fåglar

Förbudet har utökats till att även gälla häckar på jordbruksmark från och med 2023. Du får inte beskära stora lövträd (solitärträd) som är grundvillkorselement eller häckar på jordbruksmark i områden med grundvillkorselement (se karta) under fåglars häcknings- och uppfödningsperiod. Denna period börjar den 1 april och slutar den 15 augusti. 

Växtföljd

Detta grundvillkor ersätter det tidigare kravet om gröddiversifiering.

År 2023 finns det ett undantag som innebär att det inte finns något krav på växtföljd eller krav på att ha flera olika grödor på åkermarken. Men från 2024 finns det krav på att byta gröda efter ettåriga grödor i hela landet. Följande regler gäller från 2024:

  • Varje år måste du byta gröda på minst 33 procent av din åkerareal med ettåriga grödor.
  • Ingen ettårig gröda får odlas mer än 3 år i rad på samma fält (samma yta). Då räknas även år 2023 i de 3 åren.
  • Kraven gäller inte fleråriga grödor som vall, trädor, buffertzoner, fältkanter, blommande fältkanter, fruktodlingar och plantskolor. Kraven gäller inte heller för grönsaker, bär och medicinväxter.
  • Du kan i vissa fall få odla majs och färskpotatis längre än tre år i rad. Då måste de följas av andra grödor under odlingsåret eller så måste någon annan gröda odlas mellan majs- eller färskpotatisgrödorna. Då ställs krav på att du odlar en mellangröda (för majs eller potatis) eller en annan gröda (för potatis) mellan potatis- eller majsgrödorna varje år. Du måste uppfylla detta krav redan under 2023 för att få odla majs eller färskpotatis längre än tre år i rad.

Kraven på att byta gröda gäller inte om

  • du har mark med ekologisk produktion (inklusive omställning)
  • du har mindre än 10 hektar åker
  • mer än 75 procent av den areal som ger rätt till stöd är vall eller permanent gräsmark
  • mer än 75 procent av åkermarken är vall, mark i träda, används för odling av baljväxter eller är en kombination av dessa.

Marktäckning under känsliga perioder

Kravet på marktäckning under känsliga perioder (tidigare höst- och vinterbevuxen mark) kan komma att utökas till fler områden år 2023. Förslaget är att åkermarken ska ha marktäckning under känsliga perioder från år 2023 och det kommer att gälla i hela landet. Grundvillkoret gäller därmed i ett större geografiskt område än motsvarande tvärvillkor (som gäller i Götaland).

Skåne, Halland och Blekinge län

Kravet på andelen mark som ska vara höst- och vinterbevuxen ökar till 70 procent i Skåne, Halland och Blekinge län. De grödor som räknas som bevuxen mark får brytas tidigast den 20 oktober i dessa län.

Örebro, Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands och delar av Värmlands län

40 procent av åkermarken ska vara höst- eller vinterbevuxen i Örebro, Uppsala, Stockholms, Västmanlands och Södermanlands län samt inom stödområde 6–13 i Värmlands län. Grödor som räknas som bevuxen mark får brytas tidigast den 10 oktober.

Gävleborg, Dalarna, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och delar av Värmlands län

30 procent av åkermarken ska vara höst- eller vinterbevuxen i Gävleborg, Dalarna, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och delar av Värmlands län.

Grödor som räknas som bevuxen mark får brytas tidigast 1 oktober för Gävleborg, delar av Värmland och delar av Dalarna. I Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtlands län samt övriga delar av Dalarna får de brytas tidigast den 15 september.

Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland och Västra Götalands län

För Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland och Västra Götalands län har kravet på höst- eller vinterbevuxen och tidigaste brytningstidpunkt inte ändrats. Andelen bevuxen mark ska vara minst 50 procent och tidigaste brytningstidpunkt ska vara 10 oktober.

Godkända grödor och annan växtlighet

Följande grödor och annan växtlighet är godkända för höst- och vinterbevuxen mark:

  • vall
  • höstsådda grödor
  • sockerbetor, fodersocker– och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter
  • fleråriga frukt– och bärodlingar
  • energiskog
  • fång- och mellangrödor
  • bevuxen träda
  • stubbåker efter spannmål och oljeväxter.

Skydd av våt- och torvmark

Villkoret kan innebära förändringar från 2024 för dig som odlar på torvmark. Villkoret innebär att du ska följa den svenska lagstiftningen om vattenverksamhet och markavvattning. Det innebär också ett förbud mot svartträda på torvmark och ett förbud mot att plöja permanenta gräsmarker på torvmark oftare än vart fjärde år. Jordbruksverket kommer under 2023 ta fram information om vilka skiften som omfattas av grundvillkoret.

Buffertremsor längs vattendrag

Grundvillkoren innebär att du inte får sprida gödselmedel närmare än tre meter från vattendrag eller sjöar. Minst två av dessa tre meter ska vara på jordbruksmark som gränsar till ett vattendrag eller sjö. Grundvillkoret skiljer sig därmed något från dagens lagkrav som gäller inom nitratkänsliga områden. Det handlar enbart om avståndet från åkerkanten och in på fältet. Definitionen av vattendrag är samma som tidigare.
Grundvillkoren medför dessutom att du inte får sprida växtskyddsmedel närmare än sex meter till vattendrag och sjöar. Grundvillkoret är formulerat exakt som de lagstadgade fasta skyddsavstånden som gäller vid användning av växtskyddsmedel.

Skydd av betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden

Kravet om att bevara betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden fanns tidigare i förgröningsstödet. Från och med 2023 är det ett grundvillkor.

Du som har block med betesmarker eller slåtterängar där minst 0,1 hektar eller minst 50 procent av blockets areal ligger i ett Natura 2000-område måste bevara dessa betesmarker och slåtterängar. Grundvillkoret gäller bara för den del av marken som ligger inom Natura 2000. Kravet innebär att du inte får ställa om marken till annan användning eller sluta att sköta dem, om det strider mot bevarandeplanen för Natura 2000-området.

Om du planerar att ställa om eller sluta sköta betesmarker och slåtterängar inom Natura 2000-områden ska du först ta kontakt med de personer på din länsstyrelse som ansvarar för Natura 2000-området. De bedömer då om det du vill göra strider mot bevarandeplanen för området eller inte. Om länsstyrelsen bedömer att dina planerade åtgärder inte strider mot bevarandeplanen kan du genomföra dessa utan att bryta mot grundvillkoret.

Om du ställer om dessa marker eller slutar sköta dem trots att det inte är tillåtet kommer Jordbruksverket göra ett grundvillkorsavdrag på dina jordbrukarstöd. Du kan också behöva återställa marken till sitt ursprungliga skick.

Förbud mot bränning av stubb på åkermark

Förbudet mot att bränna stubbåker kommer att finnas kvar. Länsstyrelsen kan i enskilda fall besluta om undantag om du bränner av växtskyddsskäl.

Marktäckning på sluttande åkermark

Kravet att åkermark som lutar kraftig och ligger in anslutning till hav, sjöar och vattendrag ska vara bevuxen kommer att gälla i fler områden från 2023. Det kommer att gälla i hela landet och omfatta åkermark som lutar över 15 procent. Tvärvillkoret som gäller i dag sätter gränsen till 20 procents lutning.

Du får inte bearbeta jorden mellan den 15 september och 15 februari på åkermark som lutar mer än 15 % mot ett vattendrag, ett hav eller en sjö. Då måste du lämna åkermarken bevuxen eller med stubb efter att du har skördat.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2022-10-21